Planteafdeling

<p>Parksmultron av sorten 'Schöne Wienerin' i P9 kruka</p> <p>Sorten 'Schöne Wienerin' är självfertil så endast en planta behövs för fruktsättning.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Musk Strawberry, Hautbois Strawberry<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Fragaria moschata<br></em><strong>Familj:</strong> <span>Rosaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><span>Vår föregångare till jordgubben. Odlades i Sverige under 1600-talet under namnet <em>jordgubbe</em>. Sedan 1900-talets början har dock växten ersatts helt av den moderna jordgubben, som även övertog dess namn. Härkomst från Kaukasusbergen.</span></p> <p><span>Parksmultronets bär är större än det vanliga skogssmultronet (<em>F. vesca</em>) men mindre än jordgubben. Bären har en intensiv arom och smak, liknas vid en blandning av jordgubbe, hallon och ananas. Saftigt fruktkött. Bären är röda enbart på den del där solen träffar. </span></p> <p><span>Blommar mer rikligt och vackrare än det vanliga skogssmultronet. </span></p> <p><span>Godast att äta direkt ifrån plantan men kan även användas till bl a saft och gele. </span></p> <p><span>Som många andra marktäckare är parksmultronet effektivt för att förebygga erosion: t ex i obevuxna slätter där vatten ofta sköljer bort jord. </span><span> </span></p> <p data-start="0" data-end="192">'Schöne Wienerin' är en gammal sort som var särskilt omtyckt i slutet av 1800-talet. Den upptäcktes och bevarades i samband med att en trädgård i Dresden, Tyskland, skulle grävas upp.</p> <p data-start="194" data-end="508" data-is-only-node="" data-is-last-node="">Förädlaren Gottlieb Goeschke beskrev sorten så här:<br data-start="245" data-end="248"><em>"ett nytt parksmultron som ställer alla andra i fullständig skugga.</em><br data-start="315" data-end="318"><em>Frukternas storlek är betydande och till formen är de extra lång-sträckta.</em><br data-start="392" data-end="395"><em>Färgen är glänsande mörkbrunröd, fruktköttet gräddfärgat och smältande, honungssött och med en underbar arom […]”</em></p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Parksmultronet sprider sig flitigt med sina långa förgrenade utlöpare och blir en utmärkt marktäckare på rätt plats.</p> <p>Trivs bäst i sol-halvskugga. Producerar rikligt med stora bär i soliga lägen. Mognar juli-augusti.</p> <p>Odla i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord på solig plats. De trivs allra bäst i en lätt sandig jord rik på humus. För att ge plantan en humusrik jord kan du då mylla ner växtrester (t ex gräsklipp) i det översta jordlagret alternativt täcka jorden med ett lager växtrester. Växer bra både i sura och kalkrika jordar.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol-halvskugga<br>Höjd: 10-30 cm<br>Växtzon: 1-4</p>

<p>1. plante Minikiwi 'Geneva': 2 år gammel - nuværende højde 50-60 cm<strong></strong></p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">Ikke-selvfertil hunplante = har brug for en hanplante, der <meta charset="utf-8"><a href= "https:// tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> eller en biseksuel selvfertil variant som f.eks. som <span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><a style="color: #4e991d;" title="Minikiwi 'Issai' Planta 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" data- mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" data-mce-style="farve: #4e991d;" target="_blank"><strong>'Issai'</strong></a></span> at bære frugt. En ren <span style="color: rgb(0, 0, 0);" data-mce-style="color: rgb(0, 0, 0);">hanplante r</span>anbefales for den bedste frugtsætning.<br></p> <p><strong>Trivielt navn: </strong>Mini Kiwi, Stikelsbær Actinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Actinidia arguta</em><em><br>< /em> <strong>Familie: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Anlæggets historie &amp; brug:</span></strong></p> <p>Minikiwin er en flerårig klatreplante, der stammer fra Japan, Korea og det nordlige Kina. Det er en hårdfør Kiwi-sort, der kan vokse og producere frugt godt udendørs i vores klima. Frugterne bliver små og hårløse, og spises med skindet på, i modsætning til de behårede kiwifrugter, vi er vant til at købe i butikkerne. </p> <p>Sorten 'Geneva' er en amerikansk sort, der blev fundet voksende nær Hedrick Hall på Cornell Experiment Station i Geneve, New York. Sorten er hårdfør ned til mindst -25℃ og producerer glatte, meget søde frugter med en rødlig skal.</p> <p>Sorten 'Geneva' er en hunplante og har brug for enten en hanplante eller en hermafroditplante, såsom <a rel="noopener" title="Minikiwi 'Issai' Planta 50-60 cm (Actinidia arguta x polygama) " href=" https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai"><span style="color: rgb(78, 153, 29); " data-mce-style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>sort 'Issai'</strong></span></a>, tæt på at blive bestøvet. </p> <p class="p1"><span class="s1">Frugterne er en rig kilde til C-vitaminer (op til 5 gange mere end f.eks. solbær) og kan spises direkte fra planten uden at skrælle. Frugterne kan også bruges til at lave marmelade. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea bruges unge blade i en grøntsagsret kaldet namul.</span></p> <p><strong>Dyrkning:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Mini kiwi 'Geneva' er en hårdfør sort, der kan modstå temperaturer ned til -25<span class="s2">℃</span>. Den</span> har en snoet vækstvane og <meta charset="utf-8">kan blive op til 3-4 meter høj. En eller anden form for klatrestøtte er nødvendig, såsom et espalier, væg eller pergola.<span class="Apple-converted-space"> <meta charset="utf-8"> <span data-mce-fragment="1" > Hvis du vil dyrke i en skovhave, fungerer det fint at lade Minikiwn vokse op mod en træstamme - prøv blot at sikre dig, at der kommer rimeligt godt lys ned mod planten.</span></span></ p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni-juli blomstrer 'Geneve' med små, duftende hvide blomster, som så bliver til velsmagende, glatte små frugter. <meta charset="utf-8">De sommergrønne blade skifter om efteråret til en smuk gul efterårsfarve.</span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space"><meta charset="utf-8"> <span class="s1">Sorten 'Geneve' bærer normalt frugt allerede i anden år efter plantning. En etableret plante kan producere store mængder</span><span class="s1">frugt om året, omkring 25 kg pr. plante og i nogle tilfælde mere.</span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Mini-kiwi trives bedst på et solrigt, varmt og beskyttet sted. Optimal planteplacering er i et drivhus, mod en væg eller et espalier. Den klarer sig dog også godt udenfor drivhuse og i mere skyggefulde miljøer - men for den bedste frugtproduktion bør planten i det mindste have god adgang til lys- og vindbeskyttelse. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plant Minikiwi'en i en næringsrig, veldrænet og fugtbevarende jord. Vil du gøde, skal det gøres med fx blåbærgødning, da Minikiwin trives bedst i en let sur pH. Naturgødning og kompost fungerer også godt. </span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det er en fordel at vokse mod et espalier for at få god luftcirkulation og mere sollys til frugterne.</p> <p class="p1">Beskæring ved espalier:</p> <ul> <li>Det første år af plantningen er det godt at lade planten begynde at tage form i 1-3 hovedstængler. Top dine hovedstængler i slutningen af ​​sæsonen for at gå stærkere næste år.</li> <li>Det andet år topper du hovedskuddene, der starter fra hovedstammerne igen. Sidegrenene eller lange skud begynder derefter at udvikle sig. Du bør maksimalt holde dig til 4 lange skud pr. hovedstamme.</li> <li>I det tredje år skal de lange skud også forkortes til 1-1,5 meter. På dette tidspunkt begynder der ofte at dannes blomster omkring de første par centimeter af sidegrenene, som så bliver til fine frugter.</li> <li>I de efterfølgende år, år for år, vælger du de bedste sidegrene/lange skud på din plante. Skær andre nye grene af. På den måde har du dannet et stjerneformet grenvedhæftning, en krave, som understøtter resten af ​​planten med frugter.</li> <li>Lad være med at efterlade for mange sidegrene, da dette vil resultere i en tæt plante med færre frugter. Ved at toppe nye urteagtige grene i løbet af sommeren slipper du mere sollys og luft ind til frugterne, hvilket fremmer deres vækst.</li> <li>Enhver beskæring af træagtige plantedele udføres sidst på efteråret/tidlig vinter for at undgå blødning.</li> </ul> <p><strong>Funktioner:</strong></p> <p>Alder: Flerårig<br>Position: sol<br>Højde: 3-4 m<br>Vækstzone: 1-5</p>

<p>1. plante Lingon 'Fireballs': 2 år gammel i C2 potte</p> <p><strong>Trivielt navn: </strong>Lingon, Lingon Berry<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Vaccinium vitis-idaea<br></em><strong>Familie:< / strong> <span>Ericaceae</span></p> <p><strong><span>Anlæggets historie &amp; brug:</span></strong></p> <p><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p><strong>Dyrkning:</strong></p> <p>Trives bedst i en let, leret og kalkfattig jord. </p> <p>Meget modstandsdygtig over for kulde, kan modstå temperaturer ned til -40ºC - så længe somrene er varme. </p> <p><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p><strong>Funktioner:</strong></p> <p>Alder: Flerårig<br>Vækstposition: delvis skygge/skygge<br>Højde: 20-40 cm<br>Vækstzone: 1-5</p>

<p><strong>Lagerblad i olika storlekar: </strong></p> <ul> <li><strong>Höjd: 20–30 cm</strong></li> <li><strong>Höjd: 40-50 cm </strong></li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Lagerblad<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Laurus nobilis</em><br><strong>Familj:</strong> Lauraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lagerblad har använts som krydda och medicinalväxt i tusentals år, från antikens medelhavskök till dagens långkok. De aromatiska bladen används torkade i soppor, grytor, inläggningar och buljonger – och är en stapel i många kök världen över. Bladen innehåller eteriska oljor och har traditionellt använts för att stödja matsmältning och lindra gaser. Växten är städsegrön och passar utmärkt i kruka. Den kan även formklippas till små träd eller häckar om man vill hålla en mer formell stil i odlingen.</p> <h4>Odling</h4> <p>Lagerblad är härdiga vid långvariga vintertemperaturer ned till -5ºC och klarar kortvariga fall ända ned till -15ºC. Det finns de som odlar lagerblad ute året runt i landets mildaste delar - skydda gärna mot vind, antingen i form av en jutesäck eller val av vindskyddad och mild plats i trädgården. </p> <p>I kallare delar av landet kan man odla i kruka som står ute på sommaren och övervintras frostfritt.</p> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge. Planteras i väldränerad, näringsrik jord – gärna i stor kruka som kan flyttas in under vintern. Klipps efter behov för att skörda blad och hålla formen. Vattnas jämnt – inte för blött, inte för torrt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 3–10 meter - troligtvis lägre i nordiskt klimat<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (gynnsamma lägen)<br></p>

<p data-mce-fragment="1">1. plante Taybär 'Buckingham Tayberry': 2 år gammel - klar til at blomstre = bære frugt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nuværende højde 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn: </strong>Tayberry, Boysenberry, Björnhollon<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Rubus fruticosus x ideaus<br> < /em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">'Buckingham Tayberry' er en tornfri sort med jævne glatte blade, der giver masser af gode bær. </p> <p data-mce-fragment="1">Tayberry-busken producerer store, velsmagende og saftige bordeauxbær, der er perfekte til at spise med det samme - men også til at lave juice, marmelade og endda vin.</p> <p data-mce-fragment="1">En anden god måde at bruge taybær på er at bage en taybærtærte.</p> <p data-mce-fragment="1">Ligesom andre hybrider viser Tayberry også god resistens over for plantesygdomme. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Voks helst i veldrænet, lerjord på et varmt, solrigt sted. Trives ikke særlig godt i tung lerjord, tør, sandjord eller vandlidende jord.</p> <p data-mce-fragment="1">Tayberry-busken har arvet sine lange og smalle grene fra brombæret og er derfor fremragende til at klatre i en pergola, mod en væg eller lignende. Udviklingen og sundheden af ​​busken er generelt draget fordel af en form for støtte til grenene. </p> <p data-mce-fragment="1">Bærrene modner fra midten af ​​juli til slutningen af ​​august. Bær dannes på grene, der er mindst 2 år gamle.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 2 m <br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-2</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kymin': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kymin' är en georgisk sort framtagen i samarbete med kinesiska teförädlare, med syftet att odla sorter lämpliga för Keemun-liknande teer under kallare förhållanden. Den kombinerar kinesisk smakprofil med den georgiska tebuskens tålighet mot kyla och torka. Växtsättet är upprätt och bladen är medelstora – en mångsidig sort som lämpar sig för svart och vitt te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p>1. plante Blackberry Mispel 'Northline': 2 år gammel - nuværende højde 60-80 cm</p> <p><meta charset="utf-8"><span style="text-decoration: underline;"><strong>Billedet er kun et eksempel, denne gruppe frøplanter er lidt stærkere</strong></span >< /p> <p><strong>Trivielt navn:</strong> Saskatoon, Saskatoon bær, bærmispel, sen mispel, servicebær<strong><br>Videnskabeligt navn:</strong><em> Amelanchier alnifolia </em><em> <br> </em><strong>Familie:</strong> <span>Rosaceae</span></p> <h4><strong>Anlægshistorie &amp; brug:</strong></h4> <p>Fuld beskrivelse kommer snart...</p> <h4> <strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Dyrkning:</ stærk><br><span></span> </h4> <p>Fuld beskrivelse kommer snart...</p> <h4><strong>Egenskaber:</strong></h4> <p>Alder: Flerårig<br>Planteposition: sol/halvskygge<br>Højde: 2-4 m<br>Plantezone: 1-6</p>

<p>1. plante Minikiwi 'Weiki': 2 år gammel - nuværende højde 50-60 cm<strong></strong></p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">Ikke-selvfertil hunplante = har brug for en hanplante, der <meta charset="utf-8"><a href= "https:// tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> eller en biseksuel selvfertil variant som f.eks. som <span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><a style="color: #4e991d;" title="Minikiwi 'Issai' Planta 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" data- mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" data-mce-style="farve: #4e991d;" target="_blank"><strong>'Issai'</strong></a></span> at bære frugt. En ren <span style="color: rgb(0, 0, 0);" data-mce-style="color: rgb(0, 0, 0);">hanplante r</span>anbefales for den bedste frugtsætning.<br></p> <p><strong>Trivielt navn: </strong>Mini Kiwi, Stikelsbær Actinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Actinidia arguta</em><em><br>< /em> <strong>Familie: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Anlæggets historie &amp; brug:</span></strong></p> <p>Minikiwin er en flerårig klatreplante, der stammer fra Japan, Korea og det nordlige Kina. Det er en hårdfør Kiwi-sort, der kan vokse og producere frugt godt udendørs i vores klima. Frugterne bliver små og hårløse, og spises med skindet på, i modsætning til de behårede kiwifrugter, vi er vant til at købe i butikkerne. </p> <p>Sorten 'Weiki' er en tysk sort, der ligesom 'Jumbo' er kendt for sine store frugter. Frugterne er søde og smagfulde og minder om den sædvanlige kiwi i smagen. Sorten er meget hårdfør i vores nordiske klima og har en kompakt vækstmetode, som gør den velegnet til at dække en overflade - f.eks. en væg eller espalier.</p> <p>'Weiki' bærer kirsebærrøde frugter med et fast kød, der har en god holdbarhed efter høst.</p> <p>Frugterne modner i september-oktober.</p> <p class="p1"><span class="s1">Frugterne er en rig kilde til C-vitaminer (op til 5 gange mere end f.eks. solbær) og kan spises direkte fra planten uden at skrælle. Frugterne kan også bruges til at lave marmelade. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea bruges unge blade i en grøntsagsret kaldet namul.</span></p> <p><strong>Dyrkning:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Mini kiwi 'Weiki' er en hårdfør sort, der kan modstå temperaturer ned til -25<span class="s2">℃</span>. </span>Den har en snoet vækstvane og <meta charset="utf-8">kan blive op til 3-4 meter høj. En eller anden form for klatrestøtte er nødvendig, såsom et espalier, væg eller pergola.<span class="Apple-converted-space"> Hvis du vil dyrke i en skovhave, fungerer det godt at lade Minikiwn vokse mod en træstamme - forsøg at sørge for, at der er nogenlunde god lysindtrængning ned mod planten.</span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni blomstrer 'Weiki' med små, duftende hvide blomster, som så bliver til velsmagende, glatte små frugter. <meta charset="utf-8">De sommergrønne blade skifter om efteråret til en smuk gul efterårsfarve.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Mini-kiwi trives bedst på et solrigt, varmt og beskyttet sted. Optimal planteplacering er i et drivhus, mod en væg eller et espalier. Den klarer sig dog også godt udenfor drivhuse og i mere skyggefulde miljøer - men for den bedste frugtproduktion bør planten i det mindste have god adgang til lys- og vindbeskyttelse. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plant Mini Kiwi i en næringsrig, veldrænet og fugtbevarende jord. Vil du gøde, skal det gøres med fx blåbærgødning, da Minikiwin trives bedst i en let sur pH. Naturgødning og kompost fungerer også godt. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Denne 'Weiki' er en hunplante og skal plantes med en hanplante (indenfor samme slægt:<em>Actinidia spp.</em>) at bære frugt. Det kan tage et par år, før planten begynder at producere frugt. En etableret plante kan producere store mængder </span><span class="s1">frugt om året, omkring 25 kg pr. plante og i nogle tilfælde mere.</span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det er en fordel at vokse mod et espalier for at få god luftcirkulation og mere sollys til frugterne.</p> <p class="p1">Beskær:</p> <ul> <li>Det første år af plantningen er det godt at lade planten begynde at tage form i 1-3 hovedstængler. Top dine hovedstængler i slutningen af ​​sæsonen for at gå stærkere næste år.</li> <li>Det andet år topper du hovedskuddene, der starter fra hovedstammerne igen. Sidegrenene eller lange skud begynder derefter at udvikle sig. Du bør maksimalt holde dig til 4 lange skud pr. hovedstamme.</li> <li>I det tredje år skal de lange skud også forkortes til 1-1,5 meter. På dette tidspunkt begynder der ofte at dannes blomster omkring de første par centimeter af sidegrenene, som så bliver til fine frugter.</li> <li>I de efterfølgende år, år for år, vælger du de bedste sidegrene/lange skud på din plante. Skær andre nye grene af. På den måde har du dannet et stjerneformet grenvedhæftning, en krave, som understøtter resten af ​​planten med frugter.</li> <li>Lad være med at efterlade for mange sidegrene, da dette vil resultere i en tæt plante med færre frugter. Ved at toppe nye urteagtige grene i løbet af sommeren slipper du mere sollys og luft ind til frugterne, hvilket fremmer deres vækst.</li> <li>Enhver beskæring af træagtige plantedele udføres sidst på efteråret/tidlig vinter for at undgå blødning.</li> </ul> <p><strong>Funktioner:</strong></p> <p>Alder: Flerårig<br>Position: sol<br>Højde: 3-4 m<br>Vækstzone: 1-5</p>

<p data-mce-fragment="1"><em>Levering i april</em></p> <p data-mce-fragment="1">1. Yaupon-plante: 2 år gammel - nuværende højde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Yaupon, Yaupon Holly, Cassina, Black Drink Tree</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> stærk ><em><span> Ilex vomitoria</span><br></em><strong>Familie:</strong> Aquifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Koffeinholdig plante, som tebusken (Camellia sinensis), som længe har været brugt af de oprindelige folk i Nordamerika i form af en bryg på de ristede blade. </p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Modstandsdygtig over for mange forskellige klimatiske forhold. Vokser godt i direkte sol såvel som i skygge, tør jord samt fugtig.</p> <p data-mce-fragment="1">Hårdfør ned til -18ºC.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol-delt skygge-skygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 5- 9 meter<br>Vækstzone: hårdfør ned til -18<meta charset="utf-8"><span data-mce-fragment="1">ºC<br>USDA-zone: 6-9</span ><span data-mce-fragment="1"></span></p> <div id="gtx-trans" style="position: absolute; left: 168px; top: 28.7246px;"> <div class="gtx-trans-icon">><br></div> </div>

<p data-mce-fragment="1">1 plante Purple Raspberry 'Brandywine': 2 år gammel</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nuværende højde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong>Purple Raspberry 'Brandywine'<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Rubus occidentalis x idaeus (ssp. strigosus ) / Rubus neglectus<br></em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">'Brandywine' er et ægte lilla hindbær - da det er en hybrid krydsning mellem sort og det røde hindbær - <meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">R. occidentalis </em>og<em data-mce-fragment="1"> R. idaeus</em>. Sorten er udviklet af Cornell University i N.Y. at være hårdfør og frem for alt <meta charset="utf-8">tilpasningsbar i forskellige miljøer. Ligesom den sorte hindbær sætter 'Brandywine' ikke rodskud. Bærene er store, konsekvent runde i form og har en fast tekstur. Bærene har en let syrlig, fyldig smag. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">'Brandywine' betragtes som en af ​​de bedste lilla hindbærvarianter, eller ifølge nogle kilder t om "de bedste".</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1"><meta charset="utf-8">Sorten skal også være modstandsdygtig overfor insektangreb .</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">God variation til fremstilling af vin, konservering eller frysning. Kan også bruges til at lave marmelade.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Voks i veldrænet jord på et solrigt sted. De trives bedst i en sandet jord rig på humus. For at give planten en humusrig jord, kan man så nedgrave planterester (f.eks. græsafklip) i det øverste jordlag, alternativt dække jorden med et lag planterester.</p> <p data-mce-fragment="1">Studene på 'Brandywine' er kraftige, ret opretstående og tunge.</p> <p data-mce-fragment="1">Bær modner fra juli til september.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol<br data-mce-fragment="1">Højde: 1,5-2 m < br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-4</p>

<p><strong>Vindruva av sorten 'Himrod': nuvarande höjd 40–50 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Vindruva<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vitis labrusca × vinifera</em><br><strong>Familj:</strong> Vitaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Himrod’ är en kärnfri och självfertil druvsort som togs fram i USA och har blivit omtyckt i både växthus och friland i kallare klimat. Den ger söta, gulgröna druvor med tunt skal – utmärkta att äta färska direkt från rankan eller använda till russin, saft och sylt. Sorten är snabbväxande, ger tidig skörd och har god motståndskraft mot sjukdomar. ’Himrod’ kräver ingen pollineringspartner och ger bra skörd även som ensam planta. Inom traditionell användning har vindruvor även använts för att stödja matsmältning och energiintag.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge – gärna mot en södervägg eller i växthus. Planteras i väldränerad, näringsrik jord med god mullhalt. Beskärs årligen för att ge god skörd och hållbar form. Rankan behöver spaljé eller stöd att klättra på. Täck gärna basen vintertid i kallare delar av landet.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter (klättrande)<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 <br><strong>Skörd:</strong> Augusti–september<br><strong>Självfertil:</strong> Ja<br><strong>Kärnfri:</strong> Ja</p>

<p><strong>Orange Kryphallon av sorten 'Emerald Carpet': nuvarande storlek P9 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Orange Kryphallon, Taiwanhallon<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Rubus rolfei </em>(Syn.<em> Rubus pentalobus</em>)<br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Orange Kryphallon är en marktäckande hallonsläkting med ursprung i Taiwan och sydöstra Kina. Sorten 'Emerald Carpet' är särskilt uppskattad för sitt täta växtsätt och sitt dekorativa, vintergröna bladverk som får bronsröda toner på hösten.</p> <p>Den odlas främst som marktäckare i trädgårdar och slänter men bären är ätbara – små, orange och milda i smaken, och kan användas i sylt och desserter.</p> <p>Det Orangea Kryphallonet är inte lika kraftigväxande som det vanligare Kryphallonet (<em>R. tricolor</em>) och kan därför vara ett bättre alternativ om man är mer rädd om platsen man vill plantera på - med tiden bildar dock även den orangea kryphallonet en tät marktäckande matta, men den är något enklare att hålla efter.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. Tål torka när den är etablerad. Passar utmärkt som marktäckare i stenparti, på murar eller i slänter. Lågväxande och lättskött, sprider sig med utlöpare.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2</p>

<p><strong>Frilandsfuchsia: nuvarande höjd 10–20 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Frilandsfuchsia<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Fuchsia magellanica</em><br><strong>Familj:</strong> Onagraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Frilandsfuchsia 'Gracilis' är en gammaldags och beprövad sort som odlats länge i svenska trädgårdar – ofta i skyddade lägen där den återkommer år efter år. Den blommar rikligt från försommar till sen höst med tunna, rödrosa blommor som hänger som små lyktor längs grenarna.</p> <p>De små bären som ibland följer efter blomningen är ätliga och har en mild, syrlig smak. Fuchsior har även använts traditionellt i sina ursprungsländer, bland annat i enkla örtberedningar för matsmältning. Men framför allt odlas den för sin skönhet.</p> <p>Mycket tålig mot vind och salt varför den lämpar sig väl som skyddande häck i kustnära miljöer. </p> <p>Ett naturligt svart färgämne kan utvinnas ur veden. </p> <h4>Odling</h4> <p>’Gracilis’ trivs i sol till halvskugga i näringsrik, fuktig men väldränerad jord. Den kan övervintra utomhus i <meta charset="utf-8">i zon 1–2, t o m zon 3 i skyddat läge om rötterna täcks med löv, halm eller annat täckmaterial. Skotten fryser ofta tillbaka på vintern, men skjuter på nytt från basen på våren. Klipps ner efter vintern för att stimulera ny tillväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 0,6–1 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3 i skyddat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–oktober<br></p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Tieguanyin': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Tieguanyin' är en berömd sort från Anxi i Fujianprovinsen i Kina, traditionellt använd för att tillverka det klassiska oolong-teet med samma namn. Sorten har ett brett, horisontellt växtsätt och mellanstora blad som lämpar sig väl för produktion av både oolong och svart te. Den är anmärkningsvärt köldtålig för sitt ursprung och passar därför fint för försök till oolongproduktion även i nordligare odlingszoner.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Amerikanskt Blåbär av den självfertila sorten 'Northland': nuvarande höjd 40-50 cm</strong></p> <p><br><strong>Trivialnamn:</strong> Amerikanskt Blåbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vaccinium corymbosum</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Northland’ är en härdig och lättodlad sort av amerikanskt blåbär som togs fram i Michigan, USA. Den ger riklig skörd av medelstora, söta bär med god blåbärssmak. Bären passar lika bra att ätas färska som till sylt, paj, bakning eller infrysning. Blåbär är rika på antioxidanter, särskilt antocyaniner, och har använts i både mat och traditionell medicin för att stödja syn, matsmältning och blodcirkulation.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i fuktighetshållande, väldränerad och sur jord (lågt pH). För bästa skörd bör plantan vattnas regelbundet under torra perioder. 'Northland' har ett buskigt växtsätt och klarar kyla bra – den är känd för sin pålitliga skörd även i norra odlingszoner. Ger god skörd som ensam planta men ännu bättre om den planteras tillsammans med andra sorter för korspollinering.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Skörd:</strong> Juli–augusti<br><strong>Självfertil:</strong> Ja, men rikligare skörd med fler sorter</p>

<p data-mce-fragment="1">1 busk Gul Goumi Pointilla® 'Fortunella'<strong></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nu i større størrelse: C2-gryde og 80-120 cm høj</p> <p data-mce-fragment="1">2 individer anbefales til god bestøvning</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivielt navn:</strong> Yellow Goumi, Japanese Silverbush<strong data-mce-fragment="1"><br data -mce-fragment="1">Videnskabeligt navn: </strong><em data-mce-fragment="1">Elaeagnus umbellata </em>Pointilla® Fortunella<em data-mce-fragment="1"> < nej data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Elaeagnaceae</span>< /p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Anlægshistorie &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol<br data-mce-fragment="1">Højde: 2-3 m< br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-4</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Longjing 43': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Longjing 43' är en väletablerad sort från Zhejiang-provinsen i Kina, framtagen särskilt för att producera högkvalitativt grönt te. Den odlas på hög höjd och har god köld- och torktålighet, vilket gör den lämplig för odling även i nordligare klimat. Bladen är mellanstora med klassiskt utseende och tydlig aromprofil – perfekt för dig som vill producera eget Longjing-liknande grönt te hemma.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Frilandsfuchsia: nuvarande höjd 10–20 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Frilandsfuchsia<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Fuchsia magellanica</em><br><strong>Familj:</strong> Onagraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Tricolor’ är en särskilt dekorativ sort av frilandsfuchsia med brokiga blad i grönt, vitt och rosa, som tillsammans med de hängande rödvioletta blommorna ger ett iögonfallande uttryck hela sommaren. Liksom andra sorter av Fuchsia magellanica är den härdig, flerårig och övervintrar i stora delar av Sverige – något ovanligt för fuchsior.</p> <p>De små, avlånga bären som kan följa efter blomningen är ätliga och har en mild, syrlig smak.<meta charset="utf-8"> I ursprungsländerna har växten traditionellt använts i enklare örtberedningar, bland annat för matsmältningen. </p> <p>Ett naturligt svart färgämne kan utvinnas ur veden.</p> <p>Tålig mot vind och salt – lämpar sig som häck i kustnära miljöer<br></p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, fuktighetshållande men väldränerad jord. ’Tricolor’ fungerar utmärkt som fristående buske, kantväxt eller låg häck. Mycket tålig mot vind och salt, vilket gör den särskilt lämplig som skyddande häck i kustnära miljöer. Övervintrar på friland i zon 1–2, även i zon 3 i skyddat läge. Skotten fryser ofta ner, men busken skjuter från basen på våren – beskärs då för att främja ny tillväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 0,6–1 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3 i skyddat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–oktober<br></p>

<p><strong>Svartaronia av sorten 'Hugin': nuvarande höjd 60–80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Svartaronia<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Aronia melanocarpa</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Svartaronia är en tålig och lättodlad bärbuske med ursprung i Nordamerika. Sorten 'Hugin' är en svensk sort med kompakt växtsätt och god härdighet, framtagen för att fungera väl både i trädgårdar och offentliga planteringar.</p> <p>De blanka svarta bären mognar i slutet av sommaren och kan användas till saft, sylt, gelé, vin eller torkas. Bären är rika på antioxidanter, framför allt antocyaniner, och har ett högt innehåll av C-vitamin. Smaken är syrlig och kärv rå, men utvecklas fint vid tillagning. I folkmedicin har aroniabär använts som stärkande växt för hjärta och kärl.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga och klarar de flesta jordar, även fuktiga eller något sura marker. Lämplig som bärbuske, friväxande häck eller inslag i ätbara trädgårdar. Sorten 'Hugin' är låg och bredväxande med vackra höstfärger och rik blomning på våren. Behöver sällan beskäras mer än för att föryngra äldre grenar.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br><strong>Blomning:</strong> Maj-juni<br><strong>Frukt:</strong> Ätbara svarta bär, mognar augusti–september<br></p>

<p>'Tearoma®' er en tesort raffineret i Schweiz for sin gode hårdførhed og evne til at blive dyrket udendørs hele året rundt i vores klima. Det er stadig et nyt fænomen, at man kan dyrke te i Sverige, ikke alle varianter af te gør det, men dem med den bedste hårdførhed på markedet i dag er denne sort og den hollandsk-raffinerede variant <a rel="noopener" title =" Tebusk 'Tea By Me': Hårdfør sort (Camellia sinensis) 2 & 3 år 30-50 cm" href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" target="_blank"><span style=" color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Te by Me'</strong></span></a>.</p> <p>Tebuske/-træer 'Te af mig':</p> <ul> <li><span data-mce-fragment="1">Højde: 30-40 cm</span></li> <li>Højde: 40-50 cm</li> </ul> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Te, tebusk, tetræ, teplante</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> strong><em ><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p > <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te indtages på verdensplan og er den næstmest almindelige drik efter vand. Tebusken indeholder thein som modvirker træthed og <em>theanin</em> som giver en beroligende effekt i modsætning til kaffe som kun har koffeinens (=thein) opkvikkende egenskaber. En kop te kan derfor være opkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsageligt bladknopper og blade, der plukkes til at brygge te med, men nogle gange bruges blomsterne også.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lave forskellige typer te: hvid, gul, grøn, blå (oolong), sort og "mørk" te. Forskellen mellem dem består af forskellige gærings- og oxidationsprocesser. Hvid te må ikke engang oxidere, mens "mørk" te får lov at både oxidere og gære i lange perioder. Typerne imellem er efterhånden mere eller mindre i den ene eller den anden retning, i den rækkefølge, der er trykt ovenfor. Alle typer har deres sundhedsmæssige fordele, nogle gange forskellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en anden planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"></span><em data-mce-fragment= "1 ">Aspalathus linearis</em><em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Teblade bruges også til madlavning i Asien - for eksempel <em>Tebladssalat</em> (gærede blade) i Burma og (friske blade) i Thailand.</ p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te er for nylig begyndt at blive dyrket i Sverige, og der er en succesrig tefarm på Gotland, som dyrkes til kommercielt brug. Tebusken vokser i sit naturlige miljø i store højder, hvor det bliver koldere om natten, og hvor det også kan være koldt om dagen. Tebusken kan overvintres udendørs i Sverige, afhængigt af placering og omstændigheder skal planterne muligvis vinterdækkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Beskyt venligst mod kold vind med noget vindbeskyttelse, f.eks. fiberdug fastgjort til stolper rundt om planten, og dæk med halm eller lignende om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, brug Rhododendron-jord, når du genplanter planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 1- 2 meter <br>Vækstzone: 1-4</p>