Klätterväxter

Plante Butterfly vin: 2 år gammel - nuværende højde 40-60 cm

Trivialnavn: Slyngplanten, Schisandra Bær, Kinesisk Magnolia Vin, Magnolia Berry, Wu Wei Zi 
Videnskabeligt navn: Schisandra chinensis
Familie: Schisandraceae

Plantehistorie og brug:

'Sadova nr. 1' er en selvbestøvende sort - kun et individ er nødvendigt til frugtning.

Schisandra bær - 'The Berries of the Five Flavours', der stammer fra regionerne i det nordøstlige Kina, Korea, det østlige Rusland og det nordlige Japan, er blevet brugt i traditionel kinesisk medicin i over 2.000 år. For nylig er bæren også begyndt at tiltrække opmærksomhed i Vesten. Navnet kommer fra det ry, at bærene besidder alle følgende smag: sødme, surhed, salthed, bitterhed og krydderi. Smagen beskrives som god, omend speciel. 

De orangerøde bær vokser i druelignende klaser og efterlades normalt til at tørre solen efter høst.

Schisandra bær, som goji bær, har et meget højt næringsindhold i forhold til deres vægt. Bergen indeholder antioxidanten glutathion, som blandt andet fremmer kroppens genopretning efter fysisk anstrengelse. Glutathion er også nødvendig for de andre antioxidanter i kroppen til at fungere. Schisandra bær er ofte omtalt som en "super bær", ligesom goji bær og andre.

Schisandra bær er en af adoptogener, og har derfor evnen til at hjælpe kroppen med at tilpasse sig forskellige stressende omstændigheder i form af varme, kulde, fysisk anstrengelse og mental stress. Undersøgelser har også vist, at indtagelse af bærrene har ført til forbedret finmotorik samt øget koncentration, udholdenhed og mere velfungerende reflekser. Af overhængende årsager er Schisandra bær et populært supplement blandt atleter, dets anvendelse som sådan er især udbredt i Rusland og Asien.

Schisandra bær siges også at have en positiv effekt på visuel funktion. De menes også at være i stand til at styrke modstanden mod virusinfektioner som forkølelse og influenza.

Som med de fleste 'superbær' synes fordelene næsten 'uendelige' - trods alt er der undersøgelser til at bakke op om disse påstande, mens et par andre undersøgelser ikke har opnået de samme resultater. Det bør være op til hver enkelt at teste, for virkelig at kunne afgøre, hvordan det påvirker eller ikke påvirker. Der er meget at læse om disse påståede fordele for de interesserede.

I øst bruges bærene både som medicin, i vinproduktion og til juice og te.

Du kan bruge Schisandra bær på samme måde som tørrede tranebær: f.eks. top havregryn natten over, have i grød, i rå madboller, lave juice, smoothies osv.

Jeg har set udbredte anvendelser for Schisandra bær: som ingrediens i Kombucha bryg og i punch, Schisandra sirup og kager bagt med Schisandra pulver. Gelé kogt fra bærene formodes at være en interessant specialitet.

Schisandra bærrene er meget velegnede (og i stigende grad kendt for) at tage med på vandreture, da bærrene både er næringstætte, energirige og besidder en præstationsfremmende evne.

Behageligt duftende cremehvide blomster i begyndelsen af sommeren. De glødende orangerøde bær foran det gulende løv gør et smukt indtryk i haven om efteråret. Bærene hænger endda på, efter at vinstokken har kastet sine blade.

Dyrkning:

En klatreplante, der er velegnet til at vokse mod espalier, pergolaer eller for eksempel en træstamme i skovhaver.

Modstandsdygtig over for skygge - i stand til at vokse mod nordvæggen og stadig producere gode bær. For optimal vækst er en plet i delvis skygge muligvis bedst.

Ikke modstandsdygtig over for overdreven varme, for meget direkte sollys eller tørke.

Brug en godt drænet, fugtbevarende jord.

Bær modner i september.

Egenskaber:

År: Flerårig
Væksttilstand: delvis skygge / skygge
Højde: op til 8 meter
Vækstzone: 1-4

Minikiwi 'Issai': 2 år gammel

Nuværende højde 30-60 cm (større end på billedet)

Trivialnavn: Minikiwi 'Issai', Stikkelsbær actinidia, Hardy Kiwi
Videnskabeligt navn: Actinidia arguta x polygama
Familie: Actinidiaceae

Plantehistorie og brug:

Mini kiwifrugt er en flerårig klatreplante, der stammer fra Japan, Korea og det nordlige Kina. Det er en hårdfør Kiwi-sort, der formår at vokse og producere god frugt udendørs i vores klima. Frugterne bliver små og hårløse, og spises med skindet på, i modsætning til de behårede kiwifrugter, vi er vant til at købe i butikkerne.

Sorten 'Issai' er en japansk hybrid mellem en Minikiwifrugt fra Rusland/Kina (Actinida arguta) og Climbing Actinidian (Actinidia polygama). Kombinationen resulterede i en velsmagende, meget hårdfør og kraftig Kiwi-sort, der er fremragende til dyrkning i vores nordiske klima.

'Issai' er selvfrugtbar og producerer små, grønne, glatte frugter, der vokser til ca. 3 cm i diameter.

Frugterne modner i september og har et grønt kød med en frisk og sød og sur smag, der ligner den "almindelige" Kiwi.

Frugterne er en rig kilde til C-vitamin (op til 5 gange mere end for eksempel solbær) og kan spises direkte fra planten uden at blive skrællet. Frugterne kan også bruges til at lave marmelade.

I Korea bruges unge blade i en grøntsagsskål kaldet namul.

Dyrkning:

Minikiwi 'Issai' er en hårdfør sort, der kan modstå temperaturer ned til -30 °C. Den har en snoede vækstvane og kan blive op til 3-4 meter høj. En form for klatring støtte er nødvendig, såsom en trellis, væg eller pergola. Hvis du vil vokse i en skovhave, fungerer det godt at lade Minikiwn vokse mod en træstamme - prøv at sørge for, at der er rimeligt godt lys.

I juni blomstrer 'Issai' med små, duftende hvide blomster, som derefter bliver til velsmagende, glatte små frugter. De sommergrønne blade bliver til en smuk gul efterårsfarve om efteråret.

Minikiwifrugten trives bedst på et solrigt, varmt og beskyttet sted. Optimalt voksende sted er i et drivhus, mod en mur eller en trellis. Det klarer sig dog også godt uden for drivhuse og i skyggefulde miljøer - men for den bedste frugtproduktion skal planten i det mindste være forsynet med god lysadgang og vindbeskyttelse.

Plant Mini Kiwifruit i en næringsrig, veldrænet og fugtbevarende jord. Hvis du vil gøde, skal det gøres med f.eks. blåbærgødning, da Mini Kiwifrugten trives bedst i en let sur pH. Naturlig gødning og kompost fungerer også godt.

Selvom 'Issai' er selvfrugtbar, er det gavnligt at plante den sammen med en hanplante (inden for samme slægt: Actinidia spp.) for at fremme frugtproduktionen. Det kan tage et par år for planten at begynde at producere frugt. En etableret plante kan producere store mængder frugt om året, ca. 25 kg pr. plante og i nogle tilfælde mere.

Det er gavnligt at vokse mod espalier for at få god luftcirkulation og mere sollys til frugterne.

Beskæring:

• I det første plantningsår er det en god ide at lade planten begynde at tage form i 1-3 hovedstængler. Top din(e) hovedstilk(e) i slutningen af sæsonen for at undgå mere robuste næste år.
• I det andet år topper du hovedskuddene, der starter fra hovedstænglerne igen. Sidegrenerne eller lange skud begynder derefter at udvikle sig. Du bør holde dig til maksimalt 4 lange skud pr. Hovedstamme.
• I det tredje år skal de lange skud også forkortes til 1-1,5 meter. På dette tidspunkt begynder blomster ofte at danne sig omkring de første centimeter af sidegrenene, som derefter bliver til fine frugter.
• I de følgende år vælger du de bedste sidegrene/lange skud på din plante år for år. Skær eventuelle andre grene af. På denne måde har du dannet en stjerneformet grenfastgørelse, en krave, der understøtter resten af planten med frugter.
• Efterlad ikke for mange sidegrene på plads, da dette vil resultere i en tæt plante med færre frugter. Ved at toppe nye urteagtige grene om sommeren tillader du mere sollys og luft ind i frugterne, hvilket favoriserer deres vækst.
• Enhver beskæring af træagtige plantedele udføres i det sene efterår / den tidlige vinter for at undgå blødning.

Egenskaber:

År: Flerårig
Vækstposition: sol
Højde: 3-4 m
Vækstzone: 1-5

Jiaogulan: 2 år gammel - nuværende højde 20-40 cm

Almindeligt navn: Jiaogulan, Gynnostemma, Sweet Tea Vine, Southern Ginseng, Miracle Plant, Amachazuru
Videnskabeligt navn: Gynostemma pentaphyllum
Familie: Cucurbitaceae

Plantehistorie og brug:

Jiaogulan, også kaldet "udødelighedens urt", er en af de mindre kendte traditionelle kinesiske urter. I århundreder blev den næsten udelukkende brugt af befolkningen i en bjergrig region i det sydlige Kina, hvor urten vokser vildt.

Traditionel kinesisk medicin (TCM), som vi kender det i dag, stammer fra midten af landet, langt fra denne region. Af denne grund er Jiaogulan ikke inkluderet i TCMs standardiserede spredning af lægemidler og bruges derfor ikke i samme omfang som andre kinesiske medicinske urter.

I 1970'erne gennemførte Kina en grundig folketælling. Det blev opdaget, at indbyggerne i visse regioner, hovedsageligt Guizhou-provinsen, levede længere end gennemsnittet - ofte mere end 100 år. Det viste sig, at de ældste indbyggere regelmæssigt havde drukket Jiaogulan te i løbet af deres levetid. Dels fra denne begivenhed kommer kaldenavnet "udødelighedens urt", men også fra flere videnskabelige undersøgelser, der er udført på den mystiske urt.

Moderne anerkendelse af Jiaogulan uden for Kina stammer fra en forskning i sukkererstatninger. Ved undersøgelse af sødestoffet i Jiaogulan blev der fundet saponiner, der er identiske med saponiner, der findes i koreansk ginseng (Panax ginseng). Yderligere forskning opdagede flere yderligere saponiner, der var sammenlignelige eller identiske med dem, der findes i P. ginseng. Saponinerne i P. ginseng kaldes ginsenosider, mens de, der findes i Jiaogulan kaldes gypenosider. Sammenlignet med koreansk ginseng har Jiaogulan den fordel, at det er meget lettere at dyrke og er klar til høst meget tidligere.

I dag er Jiaogulan meget udbredt i Kina og forbruges bredt af dem, der er interesseret i sine ansete foryngende egenskaber.

Bladene smager sødt og bruges til at lave te. Kan også tilberedes - f.eks. i woks.

Urten bruges i dag til behandling af diabetes og en række andre lidelser. Der er meget at læse om denne urt for de interesserede.

Dyrkning:

I naturen har Jiaogulan en bred vifte: den strækker sig hele vejen fra Kina til Korea og Japan, ned til Sydøstasien og endda til Ny Guinea. Det er en plante, der trives i forskellige klimaer. Det er en klatreplante, der kan nå hele 8 meter høj. Du kan enten dyrke den mod noget, den kan vride sig på, eller lade den kravle gennem lavtvoksende buskads langs jorden.

Jiaogulan skulle kunne vokse i størstedelen af Sveriges zone 1-2 og omtrent nå temperaturer ned til -10 °C.  Vil gerne vokse i en humusrig, veldrænet, men fugtbevarende jord (typisk humuskarakter) - pottejord fungerer godt. Placer på et solrigt sted.

Plant i potter og overvintre i drivhuse det første år for at give planten lidt mildere forhold. Du kan også overvintre det i opbevaringsrum, kældre osv., Hvis der er nok lys. Hvis planten overlever det første år med beskyttet overvintring, kan du prøve at plante planten ud i jorden næste forår for at give den et forsøg på at overvintre uden læ den kommende vinter. Du kan altid sætte læhegn op af fiberdug og pæle rundt om planten og dække bunden med halm for at skabe mildere forhold, når du vokser direkte på marken.

Alternativt kan du flytte planten indendørs om vinteren og placere den udenfor i sommermånederne. Hvis din plante er vokset ordentligt efter sommeren, skal du toppe og lave te fra bladene for at tilpasse den til sit nye vækstområde indendørs. Med denne metode er det muligt at dyrke Jiaogulan i hele Sverige.

Velegnet til dyrkning som grunddæksel i et tilladeligt klima.

Egenskaber:

År: Flerårig
Væksttilstand: sol
Højde: op til 8 meter
Vækstzone: 1-2

Minikiwi 'Ken's Red': 2 år

Nuværende højde 30-60 cm

Ikke-selvfrugtbar sort = har brug for en hanplante eller selvfrugtbar sort som 'Issai' for at bære frugt. En ren hanplante anbefales til den bedste frugtning.

Trivialnavn: Minikiwi 'Ken's Red', Stikkelsbær Actinidia, Hardy Kiwi
Videnskabeligt navn: Actinidia arguta x melanandra
Familie: Actinidiaceae

Plantehistorie og brug:

Mini kiwifrugt er en flerårig klatreplante, der stammer fra Japan, Korea og det nordlige Kina. Det er en hårdfør Kiwi-sort, der formår at vokse og producere god frugt udendørs i vores klima. Frugterne bliver små og hårløse, og spises med skindet på, i modsætning til de behårede kiwifrugter, vi er vant til at købe i butikkerne.

Sorten 'Ken's Red' er en newzealandsk krydsning mellem Actinida arguta og Actinidia melanandra. Ken's Red er muligvis Mini-kiwi med de største frugter - frugterne er søde og smagfulde, der minder om den almindelige kiwi til smagen. Sorten er meget hårdfør i vores nordiske klima og har en kompakt vækstvane, som er velegnet til at dække et område - såsom en væg eller espalier.

'Ken's Red' producerer bourgognefrugter med et fast kød, der har en god holdbarhed efter høst.

Frugterne modner i september-oktober.

Frugterne er en rig kilde til C-vitamin (op til 5 gange mere end for eksempel solbær) og kan spises direkte fra planten uden at blive skrællet. Frugterne kan også bruges til at lave marmelade.

I Korea bruges unge blade i en grøntsagsskål kaldet namul.

Dyrkning:

Minikiwi 'Ken's Red' er en hårdfør sort, der kan modstå temperaturer ned til -25 °C. Den har en snoede vækstvane og kan blive op til 3-4 meter høj. En form for klatring støtte er nødvendig, såsom en trellis, væg eller pergola. Hvis du vil vokse i en skovhave, fungerer det godt at lade Minikiwn vokse mod en træstamme - prøv at sørge for, at der er rimeligt godt lys.

I juni blomstrer 'Ken's Red' med små, duftende hvide blomster, som derefter bliver til velsmagende, glatte små frugter. De sommergrønne blade bliver til en smuk gul efterårsfarve om efteråret.

Minikiwifrugten trives bedst på et solrigt, varmt og beskyttet sted. Optimalt voksende sted er i et drivhus, mod en mur eller en trellis. Det klarer sig dog også godt uden for drivhuse og i skyggefulde miljøer - men for den bedste frugtproduktion skal planten i det mindste være forsynet med god lysadgang og vindbeskyttelse.

Plant Mini Kiwifruit i en næringsrig, veldrænet og fugtbevarende jord. Hvis du vil gøde, skal det gøres med f.eks. blåbærgødning, da Mini Kiwifrugten trives bedst i en let sur pH. Naturlig gødning og kompost fungerer også godt.

'Ken's Red' skal plantes sammen med en hanplante (inden for samme slægt: Actinidia spp.) for at bære frugt. Det kan tage et par år for planten at begynde at producere frugt. En etableret plante kan producere store mængder frugt om året, ca. 25 kg pr. plante og i nogle tilfælde mere.

Det er gavnligt at vokse mod espalier for at få god luftcirkulation og mere sollys til frugterne.

Beskæring:

• I det første plantningsår er det en god ide at lade planten begynde at tage form i 1-3 hovedstængler. Top din(e) hovedstilk(e) i slutningen af sæsonen for at undgå mere robuste næste år.
• I det andet år topper du hovedskuddene, der starter fra hovedstænglerne igen. Sidegrenerne eller lange skud begynder derefter at udvikle sig. Du bør holde dig til maksimalt 4 lange skud pr. Hovedstamme.
• I det tredje år skal de lange skud også forkortes til 1-1,5 meter. På dette tidspunkt begynder blomster ofte at danne sig omkring de første centimeter af sidegrenene, som derefter bliver til fine frugter.
• I de følgende år vælger du de bedste sidegrene/lange skud på din plante år for år. Skær eventuelle andre grene af. På denne måde har du dannet en stjerneformet grenfastgørelse, en krave, der understøtter resten af planten med frugter.
• Efterlad ikke for mange sidegrene på plads, da dette vil resultere i en tæt plante med færre frugter. Ved at toppe nye urteagtige grene om sommeren tillader du mere sollys og luft ind i frugterne, hvilket favoriserer deres vækst.
• Enhver beskæring af træagtige plantedele udføres i det sene efterår / den tidlige vinter for at undgå blødning.

Egenskaber:

År: Flerårig
Vækstposition: sol
Højde: 3-4 m
Vækstzone: 1-5

Fembladet Akebia: 2 år gammel - nuværende højde: 30-50 cm

Trivialnavn: Fembladet Akebia, Chocolate Vine
Videnskabeligt navn: Akebia quinata
Familie: Lardizabalaceae

Plantehistorie og brug:
Den fembladede Akebie er hjemmehørende i Japan, Kina og Korea, hvor den ofte findes naturligt voksende på bjergskråninger og på bakker mod hække, træstammer, langs skovkanter og vandløb.

Højdepunktet i denne akebia er dens aflange spiselige, lilla frugter, der dannes inde i bælg, der åbner sig af sig selv, når frugten er moden. Frøene er omgivet af et saftigt kød, der er sødt i smagen - det siges at ligne dragefrugtens kød. I Japan spises det hovedsageligt som en sæsonbestemt delikatesse. Frugten spises undertiden med citron for at forbedre smagen.

Podens hud bruges til madlavning, hvor den fyldes med hakket kød og derefter friturestegt.

Frøene er bitre og bør ikke tygges på, men de kan sluges hele eller blot spyttes ud for at undgå den bitre smag.

Frugterne kan laves til syltetøj, gelé, juice eller smoothies, og endda is kan laves af frugtkødet.

Unge skud kan føjes til salater. Blade kan tørres og laves til te.

Ofte bruges som mulch: både langs vægge, hegn, grunde og andre mindre attraktive overflader.

Akebian bruges også ofte som et jordbindemiddel på skråninger for at forhindre erosion.

Den fembladede Akebian giver haven et østligt udseende.

Blomsterne siges at lugte af alt fra vanilje til honning og chokolade. Blomsterne er visuelt tydeligt opdelt i mandlige og kvindelige blomster.

Der har været undersøgelser, der viser, at indtagelse af Akebia quinata reducerer fedtophobning i kroppen og sænker kolesterolniveauet i blodet og dermed kan være effektivt til bekæmpelse af fedme. Dette er et relativt nyt fund (2022), og teorier om, at denne frugt kan blive mere kendt i den nærmeste fremtid, bliver artikuleret. 

Den samme undersøgelse har også vist, at A. quinata har en rensende virkning på leveren, nyrerne og hjerte-kar-systemet. Regelmæssigt forbrug kunne have ført til forbedret sundhed. A. quinata er et diuretikum.

Når den indtages, skal planten også være hæmmende mod bakterie- og svampeinfektioner. Rødderne virker som en antipyretisk.

I traditionel kinesisk medicin anvendes aquebian til behandling af urinvejsinfektioner, utilstrækkelig amning og reumatoid arthritis.

Vinstokkene bruges også til at væve kurve.

En olie ekstraheres fra frøene, som bruges i traditionel kinesisk sæbeproduktion.

Dyrkning:

Foretrækker at vokse på et solrigt sted, selvom det er hårdfør på skyggefulde steder. Foretrækker lidt sandere jord med god dræning og gode fugtbevarende egenskaber. En humusrig, let sandjord er den bedste - som pottejord blandet med sand. Kan vokse i jord med både højere og lavere pH-værdier.

Nyd regelmæssig vanding. Det er dog relativt modstandsdygtigt over for tørke. Også meget koldt resistent - kan håndtere lavere temperaturer mellem -20ºC og -30ºC.

Generelt hurtigt voksende. Kan beskæres i det tidlige forår, hvis det er nødvendigt.

Akebias er ikke selvbestøvende, hvilket betyder, at alle planter i slægten har brug for et andet individ, der er genetisk anderledes for med succes at bestøve og producere frugt - det behøver ikke at være en anden art / sort, bare et andet individ.

Karakteristika:

Etårighed: Flerårig
Væksttilstand: sol / delvis skygge
Højde: op til 4 m
Vækstzone: 1-3

1st Hanplanta Minikiwi 'Weiki': 2 år gammal

Nuvarande höjd 50-60 cm

Detta är en hanplanta som används för att pollinera de olika honsorterna minikiwi vi har i butik. 'Issai' som är hermafrodit kan även användas som pollinator men för bästa fruktsättning rekommenderas en renodlad hanplanta.

Sorten 'Weiki' är ansedd som en av de vackrast växande hanplantorna och även effektivt pollinerande.

Rekommenderas 1 hanplanta per 6-8 honplantor.

Trivialnamn: Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi
Vetenskapligt namn: Actinidia arguta
Familj: Actinidiaceae

Växthistoria & användning:

Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. 

Honvarianten av sorten 'Weiki' är en tysk sort som likt 'Jumbo' är känd för sina stora frukter. Frukterna är söta och smakrika och påminner om den vanliga kiwin till smaken. Sorten är mycket härdig i vårt nordiska klimat och har ett kompakt växtsätt vilket lämpar den för att täcka en yta - t ex en vägg eller spalje.

Honplantan 'Weiki' får körsbärsröda frukter med ett fast fruktkött som har en god hållbarhet efter skörd.

Frukterna mognar i september-oktober.

Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på.

I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.

Odling:

Minikiwi 'Weiki'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25℃. Den har ett slingrande växtsätt och kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola. Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.

I juni blommar 'Weiki' med små, väldoftande vita blommor som sedan hos honplantorna övergår till smakrika, släta små frukter. De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.

Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone tillförses med god ljustillgång och vindskydd.

Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. 

Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.

Beskärning:

• Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.
• Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.
• Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.
• De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.
• Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.
• Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: 3-4 m
Växtzon: 1-5

1st planta Minikiwi 'Jumbo': 2 år gammal - nuvarande höjd 50-60 cm

Icke självfertil honplanta = behöver en hanplanta som 'Weiki' eller en tvåkönad självfertil sort som 'Issai' för att bära frukt. En renodlad hanplanta rekommenderas för bästa fruktsättning.

Trivialnamn: Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi
Vetenskapligt namn: Actinidia arguta
Familj: Actinidiaceae

Växthistoria & användning:

Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. 

Sorten 'Jumbo' är en italiensk sort som är känd för sina stora frukter. Frukterna är söta och smakrika och påminner om den vanliga kiwin till smaken. Sorten är mycket härdig i vårt nordiska klimat och har ett kompakt växtsätt vilket lämpar den för att täcka en yta - t ex en vägg eller spalje.

'Jumbo' får gulgröna frukter med ett fast fruktkött som har en god hållbarhet efter skörd.

Frukterna mognar i september-oktober.

Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på.

I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.

Odling:

Minikiwi 'Jumbo'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25℃. Den har ett slingrande växtsätt och kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola. Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.

I juni blommar 'Jumbo' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.

Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone tillförses med god ljustillgång och vindskydd.

Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. 

'Jumbo' behöver samplanteras med en hanplanta (inom samma släkte: Actinidia spp.) för att bära frukt. Det kan ta ett par år innan plantan börjar producera frukt. En etablerad planta kan producera stora mängder frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.

Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.

Beskärning:

• Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.
• Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.
• Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.
• De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.
• Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.
• Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: 3-4 m
Växtzon: 1-5

1st planta Minikiwi 'Geneva': 2 år gammal - nuvarande höjd 50-60 cm

Icke självfertil honplanta = behöver en hanplanta som 'Weiki' eller en tvåkönad självfertil sort som 'Issai' för att bära frukt. En renodlad hanplanta rekommenderas för bästa fruktsättning.

Trivialnamn: Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi
Vetenskapligt namn: Actinidia arguta
Familj: Actinidiaceae

Växthistoria & användning:

Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. 

Sorten 'Geneva' är en amerikansk sort som hittades växandes nära Hedrick Hall vid Cornell Experiment Station i Geneva, New York. Sorten är härdig ned till åtminstone -25℃ och producerar släta, väldigt söta frukter med rödaktigt skal.

Sorten 'Geneva' är honplantor och behöver antingen en hanplanta eller en hermafrodit planta, så som sorten 'Issai', i närheten för att pollineras. 

Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på.

I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.

Odling:

Minikiwi 'Geneva'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25℃. Den har ett slingrande växtsätt och kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola. Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök bara se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.

I juni-juli blommar 'Geneva' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.

Sorten 'Geneva' brukar ge frukt redan andra året efter plantering. En etablerad planta kan producera stora mängder frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.

Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone förses med god ljustillgång och vindskydd. 

Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. 

Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.

Beskärning vid spaljering:

• Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.
• Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.
• Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.
• De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.
• Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.
• Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: 3-4 m
Växtzon: 1-5

Kiwi 'Jenny': 2 år gammel

Nuværende højde 40-50 cm

En selvfrugtbar sort. Uanset hvad det er, kan et ekstra individ øge frugten og fører normalt også til større frugter. Se andre selvfrugtbare stammer som 'Issai' eller overvej en ren mandlig plante.

Trivialnavn: Kiwi 'Jenny'
Videnskabeligt navn: Actinidia deliciosa
Familie: Actinidiaceae

Plantehistorie og brug:

Beskrivelse kommer snart...

Dyrkning:

Beskrivelse kommer snart...

Egenskaber:

År: Flerårig
Væksttilstand: sol
Højde: 3-4 m
Vækstzone: 1-4

1st planta Minikiwi 'Weiki': 2 år gammal - nuvarande höjd 50-60 cm

Icke självfertil honplanta = behöver en hanplanta som 'Weiki' eller en tvåkönad självfertil sort som 'Issai' för att bära frukt. En renodlad hanplanta rekommenderas för bästa fruktsättning.

Trivialnamn: Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi
Vetenskapligt namn: Actinidia arguta
Familj: Actinidiaceae

Växthistoria & användning:

Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. 

Sorten 'Weiki' är en tysk sort som likt 'Jumbo' är känd för sina stora frukter. Frukterna är söta och smakrika och påminner om den vanliga kiwin till smaken. Sorten är mycket härdig i vårt nordiska klimat och har ett kompakt växtsätt vilket lämpar den för att täcka en yta - t ex en vägg eller spalje.

'Weiki' får körsbärsröda frukter med ett fast fruktkött som har en god hållbarhet efter skörd.

Frukterna mognar i september-oktober.

Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på.

I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.

Odling:

Minikiwi 'Weiki'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25℃. Den har ett slingrande växtsätt och kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola. Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.

I juni blommar 'Weiki' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.

Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone tillförses med god ljustillgång och vindskydd.

Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. 

Denna 'Weiki' är en honplanta och behöver samplanteras med en hanplanta (inom samma släkte: Actinidia spp.) för att bära frukt. Det kan ta ett par år innan plantan börjar producera frukt. En etablerad planta kan producera stora mängder frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.

Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.

Beskärning:

• Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.
• Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.
• Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.
• De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.
• Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.
• Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: 3-4 m
Växtzon: 1-5

Paket med 6st olika sorters Minikiwi:

• 4 fruktbärande honplantor av olika sorter
• 1 fruktbärande självfertil (hermafrodit) sort
• 1 pollinerande hanplanta för att förstärka fruktsättningskapaciteten

Läs mer om respektive sort via länkarna markerade i grönt.

Honplantor:

• Minikiwi 'Geneva' Honplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)
• Minikiwi 'Jumbo' Honplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)
• Minikiwi 'Ken's Red' Honplanta 50-60 cm (Actinidia arguta x melanandra)
• Minikiwi 'Weiki' Honplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)

Hermafrodit planta:

• Minikiwi 'Issai' Självfertil Planta 50-60 cm (Actinidia arguta x polygama)

Hanplanta:

• Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)

Trivialnamn: Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi
Vetenskapligt namn: Actinidia arguta (x polygama & melanandra)
Familj: Actinidiaceae

Växthistoria & användning:

Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. 

Frukterna är söta och smakrika och påminner om den vanliga kiwin till smaken. Sorten är mycket härdig i vårt nordiska klimat och har ett kompakt växtsätt vilket lämpar den för att täcka en yta - t ex en vägg eller spalje.

Frukterna mognar i september-oktober.

Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på.

I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.

Odling:

Dessa sorters Minikiwi klarar temperaturer åtminstone ned till -25℃. De har alla ett slingrande växtsätt och kan bli upp till 3-4 meter höga. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola. Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.

I maj-juli blommar dem med små, väldoftande vita blommor som sedan hos honplantorna övergår till smakrika, släta små frukter. De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.

Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone tillförses med god ljustillgång och vindskydd.

Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. 

En etablerad honplanta kan producera stora mängder frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.

Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.

Beskärning:

• Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.
• Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.
• Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.
• De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.
• Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.
• Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: 3-4 m
Växtzon: 1-5