Drift & Udvikling

Namn & taxonomi Trivialnamn: Te, Tebuske, TeträdVetenskapligt namn: Camellia sinensisFamilj: Theaceae Växthistoria & användning Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt teanin (L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus. Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna. Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades.  I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat. Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer.  De 6 olika tesorterna Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat Pu'ehr) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet: Grönt te - den friskaste & grönaste sorten: bladen hettas upp i 220ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC. Vitt te - den minst behandlade sorten: bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen. Gult te - friskt & grönt med en rund smak: efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån. Oolong te - den mest aromatiska sorten: efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings & oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån. Svart te - milt och runt med låg bitterhet: bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100ºC. Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt & smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner: bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, ofta runt 130ºC, max 200ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns Sheng Pu'ehr. Det finns även en modernare metod där man påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då Shou Pu'ehr. Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ.  Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken Aspalathus linearis. Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel Tea Leaf Salad (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand. Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning.  Teodling i Sverige: vår lilla teplantage Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1. På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor.  Det finns en teodling i Gränna, se Gretas Te, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern. Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland. Nedan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensiv. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas. I år kommer jag att etablera ännu en liten teplantage i Marieholm på vårt nya Ågården. Det kommer att vara en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien. Tebusken går alltså att övervintra och odla på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck. Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka. Tebuskens egenskaper Årighet: FlerårigVäxtläge: sol-halvskuggaHöjd: 1-2 meter - i sin naturliga miljö upp till 20m.Växtzon: 1-4, härdig ned till -15ºC

Baggrund og valg af fokus En endeløs pendling mellem frugtbare floddale og glade landbrugsbjerge i det bakkede Laos. Trädgårdsdags har siden starten været etnobotanisk orienteret, det vil sige på menneskelig brug af planter til forskellige formål i oldtidens kulturer, men også hvordan vi kan bruge dem til vores fordel i dag. De første frø, vi nogensinde solgte, var fra en hjemmedyrket Ashwagandha-plante (indisk ginseng), som har velkendte egenskaber både for kroppen og den kognitive kapacitet. Dette valg af retning stammer fra min tidlige interesse for netop antikke kulturer og deres samfund: livsstilen, traditionerne og viden - hvoraf meget i vores nutidige samfund kan glemmes. Denne interesse har ført til en del rejser og længere ophold i områder, hvor folk stadig lever mere i ét med naturen, hvor viden om, hvad der kan bruges omkring, er som selv- tydeligt som vores viden om, hvad vi skal bruge antibiotika og ipren imod. Der er meget inspiration at hente fra disse fællesskaber, både i praktisk henseende, men også i deres tilgang til livet. Der er noget meget afslappende ved at se en gruppe mennesker, der er så tilfredse, bekymrer sig om den tætte familie, og som på en så harmonisk måde er en naturlig del af det miljø, de lever i. Det skaber en kontrast til vores liv her i den "vestlige verden", hvor både attituden og tempoet kan være anderledes - på godt og ondt. De steder, hvor jeg har oplevet dette, er hovedsageligt i Asien - jeg har både boet og rejst rundt i Burma, Laos og Thailand, bl.a. Opholdene nede i Asien startede længe før Trädgårdsdags blev startet. Hvorfor man helt sikkert kan sige, at en stor inspiration til planterne sammen med deres nyttige egenskaber, der bringes ind her i butikken, kommer fra Asien. Det er dog værd at bemærke, at alle planterne på lageret er købt hos veletablerede EU-avlere eller dyrket af os selv, selve inspirationen til planteudvalget er, hvad man kan få på verdensplan. Barnebarn og bedstemor i en Akha-familie, der blandt andet dyrker te i området omkring Phongsali, Laos. Te Og sådan bliver det ved med at være. I løbet af min tid dernede har jeg også mødt og været så fint pakket ind i den tekultur, der findes oppe i bjergene i regionen. Tekultur er nogle gange mere beskedent skjult og nogle gange åbenlyst til stede i bjergområderne i de fleste lande i Øst-/Sydøstasien. Det skyldes, at bjergmiljøerne der ofte skaber det perfekte klima til tedyrkning. TV: Et lille strejf af den klassiske tekultur, der findes i bjergene i det nordlige Thailand. T.h.: Mig og de tedyrkende Yao-folk fra den nærliggende Yao-landsby i bjergdalen i det nordlige Laos. (foto: Teun Sengkham). I Thailand er den klassiske tekultur mere subtil, men der er et par ægte perler oppe i det nordlige Thailand nær grænsen til Burma, som producerer rigtig fine teer. I Laos er tekulturen også rimelig subtil blandt den egen befolkning, men der er stor efterspørgsel på te fra Laos fra blandt andet Kina, hvorfor der er rigtig mange forskellige producenter i landet. Som de, der har rejst rundt i Laos, ved, er landet 75% bjerg, hvilket forklarer det gode udbud af teplantager. Laos er også et af de lande, hvor tebusken, eller rettere sagt tetræet, (Camellia sinensis) stammer fra og vokser naturligt i naturen. Derudover består næsten halvdelen af ​​befolkningen i Laos af forskellige etniske grupper med en enklere livsstil, hvilket gør tedyrkning til et attraktivt erhverv for en stor del af landets befolkning. Laos producerer hovedsageligt original te til eksport til Kina. Klimaet i disse bjergområder varierer fra tropisk til subtropisk til tempereret takket være højden. TV: En lille tedyrkende landsby i det nordlige Thailand med historisk kinesisk indflydelse. T.h.: Phongsali i det nordlige Laos kendt for sine grønne teer fra sine gamle te-træer. I Malaysia er tekulturen meget mere mærkbar, meget takket til, at briterne besatte landet i over hundrede år 1824-1948. Oppe i bjergene i Malaysia er store te-terrasser, som først blev anlagt af briterne, som bragte deres egen variant af tekultur fra Kina. Tedyrkning er muligt her, selvom Malaysia-under-bjergene er et pur-tropisk land med den sygeste varme man kan forestille sig. Højden gør meget. Teplantagerne i Malaysia er ikke så talrige som i for eksempel Laos, desuden er det dyrkede areal af te i landet mere end halveret siden 1960'erne, og væksten i industrien er langsom. Stagnationen skyldes i høj grad, at det er svært at finde arbejdskraft. Malaysia er et ret moderne og udviklet land sammenlignet med Laos mindre udviklede samfund, hvor den hurtige vækst i teindustrien i stedet viser gode tegn på en lys fremtid. Der er dog et par dygtige teproducenter med en lang, interessant historie oppe i Cameron Highlands, som jeg besøgte.  De store teplantager oppe på Cameron Highlands i Malaysia. Selv Burma, eller Myanmar som landet officielt nu kaldes, har stærke elementer af britisk tekultur takket være den samme besættelse i de samme år, hvilket er grunden til sort te med mælk er stærkt indlejret i deres kultur. De har dog også en ret klar indflydelse fra Kina takket være både den fysiske nærhed og det betydelige antal etniske kinesere, der bor i landet. Som følge heraf har Burma også en stærk kultur for at drikke grøn te, svarende til hvad man gør i Kina. Burma anses sammen med det sydlige Kina og Laos for at være den region, hvor teplanten, Camellia sinensis, stammer fra. TV: Bjerge i Burma - på billedet er bjerglandsbyen Mindat. T.h.: I Burma er det ikke usædvanligt at ende med både grøn (klassisk kinesisk) og sort te opskummet med mælk (britisk inspireret), da den grønne te med sin mere neutrale smag ofte indgår og står i termokander klar på bordene. De te produceret i Thailand og Laos er i tråd med den kinesiske kultur, hvor man hovedsageligt drikker grøn te, og uden mælk. I Malaysia er produktionen næsten udelukkende inspireret af briterne på grund af den tidligere besættelse, hvorfor de primært drikker sort te med mælk. Som sagt har Burma stærke elementer fra begge kulturer. Fra disse lande og områder vil jeg i den nærmeste fremtid begynde at bringe originale teer ind, som enten kommer fra tetræer, der er 30 meter høje og flere hundrede år gamle, eller som er blevet dyrket af en etnisk gruppe i området , eller som har en anden interessant historie. Teerne vil være tilgængelige både i netbutikken og i vores fysiske butik her på Ågården i Marieholm. TV: 20-30 meter høje tetræer i det nordlige Laos. T.h.: Yao-folket i den nærliggende Yao-landsby høster deres guld - deres idylliske lille samfund langs floden i bjergdalen er vokset meget, siden teindustrien i Laos begyndte sin rejse.< /p> Hårdføre eksotiske nytteplanter Det skal pointeres, at alle de planter, vi bringer ind i butikken, enten er købt hos veletablerede EU-avlere eller dyrket af os selv her i Sverige. Plantens faktiske artsoprindelse kan dog være fra resten af ​​verden. Når jeg tager planter ind i sortimentet, forsøger jeg normalt at holde mig inden for en bestemt skabelon. De skal nemlig opfylde et par forskellige kriterier: Planten skal producere noget spiseligt eller på anden måde nyttigt - såsom af medicinsk værdi eller husholdningsværdi De kan fortrinsvis være eksotiske, dvs. stammer fra en anden kultur eller har usædvanlige, bemærkelsesværdige egenskaber med dokumenterede anvendelser De skal være hårdføre i vores klima her i Sverige og dele af resten af ​​Norden - så de skal kunne stå ude året rundt mindst i de mildeste egne. Læs nedenfor for en af ​​vores retningslinjer for, hvordan dette kan opnås: Der er en masse eksotiske planter, der stammer fra fremmede bjergmiljøer, hvor klimaet mere ligner vores klima. Noget der ikke nødvendigvis er tilfældet i lavlandet i samme land. Selvom klimaet ikke er helt det samme, er nogle af disse planter hårdføre over for de samme typer miljøforhold, som vi har her i Sverige. Eksempler på sådanne planter er Black Goji som stammer fra det tibetanske plateau, Jiaogulan fra en bjergrig region i det sydlige Kina, Tasmanian Mountain Pepper som vokser i store højder i Tasmanien og det sydøstlige Australien og Bread Spruce fra de vulkanske sletter i Chile. Naturligvis også teplanten, Camellia sinensis, som du allerede kender ved nu, hvis du læser ovenfor. Top t.v: Et usædvanligt syn - fyrretræer og risterrasser vokser sammen i Phonsavan, Laos. Dette forklares med det høje bjergplateau Phonsavan er placeret på, hvilket giver et køligere klima i det, der ellers er en tropisk region Øverst til venstre: Jiaogulan fundet voksende i naturen i bjergene i Yot Ou, Laos Nederst til venstre: Black Goji vokser blandt vores fritgående haver uden for Lund, Skåne. Under t.h.: Tebusk af den mere hårdføre sort 'Tea by Me' i sneen uden for vores drivhus på Ågården i Marieholm, Skåne. Der er også andre lande med eksotisk flora, hvor du kan søge inspiration under højlandet, som du måske ikke tænker på at have et lignende klima som Sverige. Eksempler på sådanne lande og områder omfatter Kina, Japan og Nordamerika. Eksempler på planter, der kommer fra lavlandet i disse regioner, er Asimina, Yaupon & Water Tupelo (Nordamerika), japansk Torreya Nut & Strawberry Raspberry (Japan) samt Chinese Toon, Butterfly Vine & Fembladet Akebia (Kina). Vi anvender næsten altid det tredje krav, når vi indtager planter. Når det kommer til frø, bringer vi nogle gange ting ind, som er uden for hårdhedsgrænsen i vores klima. Mange af disse planter er nemme at flytte i om vinteren. Fortsat jagt efter spændende flora Fremtidige rejser til både Afrika og Sydamerika på jagt efter inspiration til yderligere nyttig flora med attraktive karakteristika vil finde sted. Jeg planlægger også en tur til Himalaya for blandt andet at undersøge dyrkningen af ​​Black Goji i dets naturlige miljø nærmere. Hvad der kommer først, vil blive opdateret her, når tiden kommer. Formålet med Trädgårdsdags Formålet med aktiviteten er at fremme en dyrkning, der er langsigtet brugbar, spændende og enkel, at bringe os tættere på det naturlige, der gør os gode igen og at genindføre og kaste nyt lys over glemt viden, der flettet sammen med vores moderne teknologiske muligheder skaber nye muligheder med det bedste fra begge verdener. En af vores strategier i bestræbelserne på at gøre dyrkningen nemmere er at bruge dyrkningsmetoder som såkaldt skovhave. Navnet er lidt misvisende for nogle, der får det billede, at man skal have en hel skov i sin have, noget mange ikke ønsker. Begrebet kommer derimod fra at hente inspiration fra naturens eget økosystem med dets forskellige lag og interne samarbejder, som tydeligst er afbildet i en skov. Du kan bygge en flot og velholdt park ud fra principperne i en skovhave. Pointen er at skabe en mangfoldighed af forskellige planter, som beriger både jorden og de omkringliggende organismer mere, jo længere de får lov at vokse uforstyrret på plads. For at skabe et så sundt og produktivt miljø som muligt, vil man gerne kombinere forskellige lag, der ikke har nogen direkte konkurrence med hinanden (snarere modsat). For eksempel kan du have: et nøddetræ i kronlaget, der giver skygge på de varmeste dage, en bærbusk, der binder kvælstof til jorden i busklaget, både spiselige urter og et brugbart bunddække, der sørger for, at ukrudtet ikke overtager stedet og en form for beskyttelse i det såkaldte "andet lag" i form af hækplanter som bambus, bram eller kirsebærkornnel. Hvis du vil, kan du også have for eksempel en frugtbærende klatreplante, der klatrer op i stammen af ​​et af de større træer. Formålet er at etablere planter med de attraktive egenskaber, som man ønsker, et sted, hvor man ellers skulle have brugt tid på at rydde helt uønsket ukrudt i stedet for. Et system som dette skaber et sundt økosystem med gavnlige organismer, der gavner planterne i deres omgivelser og også sparer dig tid i langsigtet vedligeholdelse. Udover dette bruger vi forskellige former for praktiske værktøjer og løsninger for at gøre dyrkning så praktisk som muligt.  ... Tak for denne gang. Hvis du har læst så langt, håber jeg, at læsningen gav dig noget! Tekst og foto af Johannes Billsten

Nu har vi sat et skilt op ved indkørslen fra rute 108 (Teckomatorpsvägen), så du nemt kan finde os. Det er nemt at komme hertil med enten tog til Marieholm station, som ligger kun 1 km herfra, eller i bil. Vi har parkering her. Hvis du kommer fra Marieholm station, så gå ud på Storgatan og følg den mod vest indtil den drejer ind på Kävlingevägen og derefter Teckomatorpsvägen, efter 100 m på Teckomatorpsvägen vil du se os på venstre side. - " data-mce-src="https://cdn.shopify.com/s/files/1/0551/4310/4683/files/Tradgardsdags_Skogstradgardshandel_skylt_vid_108an_Teckomatorpsvagen_Marieholm_Akarp_301_480x480x480"data-301_480x480_301_480x417.jpg data 1 "alt="" src="https://cdn.shopify.com/s/files/1/0551/4310/4683/files/Tradgardsdags_Skogstradgardshandel_lindalle_480x480.jpg?v=1726675313" data-mce-src="https://cdn.shopify.com/s/files/1/0551/4310/4683/files/Tradgardsdags_Skogstradgardshandel_lindalle_480x480.jpg?v=1726675313"> Velkommen ved indgangen følger du lindegyden ind i gården, der har du drivhuset med planter på venstre side og butikken med sko, frø og dyrkningsredskaber (også kaffe ved lejlighed) i højre side. Vi har også sat skilte op i drivhuset, der tydeligt viser opdelingen i de forskellige lag for, hvordan man kombinerer planterne i et system, der ligner skovhave, som f.eks. samt et skilt for hver plante med en kort oversigt, vækstzone, kote og foreslået lag. Alt for at gøre det enkelt! Vi er på adressen: Åkarp 301 241 72 Marieholm Alternativt indtaste Trädgårdsdags Skogsträdgårdhandel i Google Maps. Ring +46722809312 for spørgsmål Velkommen!  

Vi er glade for at kunne informere dig om, at vi har flyttet vores virksomhed til en ny gård, hvor vi åbner en butik med frø, havesko, værktøj og andet dyrkningstilbehør. Vi har også opsat drivhuse, hvor du finder vores udvalg af usædvanlige & nytteplanterfor at komme lidt tættere på dem, inden du tager dem med hjem! Vi har åbningspremiere lørdag den 14. september, hvor vi byder på kaffe med kaffe, diverse te og kage! Læs mere nedenfor.   I forbindelse med denne flytning har vi styrket vores fokus på skovhave - altså dyrkning af planter i en slags system, der efterligner naturens naturlige økosystem, dog med sig selv -udvalgte planter med særligt ønskede egenskaber - det kan være af enten spiselig, medicinsk eller huslig værdi. Et skovhave er bygget op til med tiden at blive et system, der passer sig selv i længst tid. For eksempel: udvalgte bunddække & klatreplanter spreder sig og holder uønsket ukrudt væk; mangfoldigheden af ​​planter i en skovhave bliver hjemsted for forskellige gavnlige dyr, der på egen hånd holder uønskede skadedyr på afstand for dig; planter med forskellige næringsoptagelsesevner giver næringsstoffer til alle planter i området, efterhånden som de visner, med flere planter med forskellige næringsoptagelsesevner er den kombinerede næringsstofforsyning rigere for alle planter i systemet. Derfor har vi også opdelt planterne i vores drivhus i de forskellige lag, som følges i skovhave, dvs.: Kronelaget Andet lag Bukslaget Urtelaget Bunddække Rodlaget Klatreplanter Vi har sat krukker op med lidt forskellige kombinationer af planter for at give inspiration til, hvordan du kombinerer dine planter! Selv om lageret ikke er fuldt opmagasineret, og alt ikke er helt klar endnu, vælger vi at åbne, da det nu er det bedste tidspunkt for plantning af stauder, buske og træer på netop denne tid af året. Du er hjertelig velkommen til at kigge forbi. 😊🎋🍃 Adresse: Åkarp 301241 72 Marieholm  Tlf.: +46 722 80 93 12

Med tiden, da der er brugt meget tid på diverse planter - i forbindelse med læsning og skrivning - som vi indtager til daglig, kommer man på en eller anden måde tættere på, hvad det er. er, at vi faktisk forbruger. Lidt ligesom du gør, hvis du jager dit eget kød, tror jeg. Det er en anden levende organisme, der lever sit liv med sine egne mål, før nogen kommer og spiser den. Vi mennesker identificerer og tester planten, med tiden bliver den så almindelig, at vi næsten glemmer, hvor det vi indtager egentlig kommer fra. Det kan være vigtigt at forstå, hvad du spiser, for at få en forståelse af, hvordan det påvirker dig som følge heraf. Eksempelvis hvordan tebusken indeholder både koffein (også kaldet thein) og theanin, hvor sidstnævnte bidrager til den beroligende følelse, som efter min mening giver et meget balanceret fokus i samspil med koffeinen. Et rent koffeinkick kan nogle gange være overvældende på det forkerte tidspunkt, især hvis du sidder med stillesiddende og mere mentalt krævende opgaver. Derfor hovedsageligt te under stillesiddende arbejde, og kaffe før mere fysiske aktiviteter, for mig.  Når man forsøger at se, hvad man indtager mere fra naturens perspektiv, bliver det nemmere at se sammenhænge mellem planter - hvilket kan åbne døre til en lang række nye kostmuligheder og i forbindelse med det føre til, at der stilles spørgsmålstegn ved madmarked, som vi har i dag. Alternativer til te og kaffe indeholdende koffein omfatter flere planter i Ilex-slægten, andre arter i Camellia-slægten og Guarana. Får man øjnene op for den stimulerende effekt uden indhold af koffein, er der også pludselig en helt anden rækkevidde. På denne front tror jeg, at nye eliksirer lavet af forskellige typer svampe med forskellige stimulerende og sundhedsgivende egenskaber har en stærk vej frem.  Selv om bare te og kaffe ikke er de mest oplagte alternativer at finde, er der et helt økosystem af andre planter til at erstatte vores mest almindelige bælgfrugter, bladgrøntsager, frugter og bær, for eksempel. Vi har til formål at fremhæve alternative planter og deres nyttige egenskaber netop for at opmuntre til en varieret kost, valgmuligheder og en grad af selvforsyning – især hvis nogle fødekæder svækkes i fremtiden og priserne stiger, hvilket vi allerede i et vist omfang har oplevet i de senere år. .  Dominansen af ​​nogle få planter, som vi mennesker bragte til global anerkendelse, gør mig nysgerrig på spørgsmålet: Hvilke andre planter findes der med lignende nyttige egenskaber, som vi rent faktisk kunne bruge i vores hverdag? Jeg synes, det er vigtigt, at vi ikke mister forbindelsen til naturen og al dens mangfoldighed, efterhånden som vi udvikler en mere og mere behagelig livsstil. Jeg synes bestemt ikke, der er noget galt med bekvemmelighed, men viden bør forblive ved hånden. Spørgsmålet ovenfor giver liv til en helt ny verden af ​​smag og oplevelser, samtidig med at det bringer os tættere på det vi putter i vores krop, som til sidst bliver os selv (det er faktisk sådan det fungerer) og spørgsmålet også giver adgang til en sundere produktionskæde, hvor et helt økosystem kan passe på et morgenbord, frem for kun 1 eller 2 planter dyrket i en slags unaturligt monopol: på denne måde anser jeg det spørgsmål for at være et af de mest spændende og de vigtige spørgsmål vi kan stille os selv i vores tid.  Jeg tror på, at en diversificeret dyrkning af planter er godt for klimaet, ligesom vi mener, at en varieret kost er godt for helbredet. At den sundeste måde at opnå dette på er, at flere mennesker begynder at forsøge at vokse både for sig selv og for deres omgivelser, selvom det er i lille skala, er givet. Med "sundeste" mener vi: de sunde vaner, der opstår ved at være udendørs blandt vegetation, den naturlige konsekvens, der er en større forståelse for kost og sundhed, og sundheden i klimaet, der nyder godt af det rigere økosystem, der opstår, når flere arter dyrkes. på flere steder frem for en enkelt art over et meget stort område. "Ikke alle kan være selvforsynende med alt, men de fleste mennesker kan være selvforsynende med noget." Lyder som et velkendt ordsprog.  Så hvad er de alternative planter, du kunne have dyrket til forbrug & bruge? Det var med dette spørgsmål i baggrunden, at Trädgårdsdags blev stiftet, og med samme spørgsmål fortsætter den med at udvide til nye planter, til nye geografiske områder og til ny viden om naturens rigdom af egenskaber.  Den vil blive fyldt op med flere indlæg her om dyrkning og brug af forskellige planter, interessante fakta og historie om planter, samt tanker om aspireret samfundsudvikling. Vi ses i et senere indlæg 👋 / Johannes Billsten