Teterrassen - en svensk imitation av traditionell asiatisk teodling Teterrassen – en sluttning i sydvästlig riktning på gården i Marieholm – började anläggas i mars i år, men själva teodlingen har pågått sedan 2023 då vi planterade ut våra första exemplar i Kävlinge. Där har vi fortfarande kvar odlingen, och med etableringen i Marieholm tar vi nu nästa steg mot en klassisk teterrass.  Här odlar vi äkta te, Camellia sinensis, av flera olika sorter som härstammar från kallare klimat. Det är sorter som uppmärksammats och drivits upp för sin särskilt goda härdighet, ursprungligen från bergstrakter i bl a Kina, Georgien och Schweiz. Vi har valt ut de sorter som ska vara mest härdiga mot både kyla och torka, och som samtidigt ger smakrikt te av hög kvalitet. Vi säljer plantor till kunder som vill odla hemma – och fler och fler upptäcker möjligheten att faktiskt odla sitt eget te i Sverige. För oss är teodlingen en viktig del av verksamheten, och i år ser vi särskilt fram emot att göra vår första riktiga skörd. Just nu odlar vi bland annat: 'Georgian Classic' – robust och lättodlad, med smak som passar svart, grönt och vitt te 'Kolkhida' – låg och tålig, med små aromatiska blad som lämpar sig till svart, grönt och vitt te, småbladiga sorter är ofta mer härdiga 'Kymin' –  en georgisk sort kopplad till Keemuntraditionen: ett välkänt kinesiskt svart te 'Longjing 43' – klassisk grön te-sort från Zhejiang 'Tieguanyin' – passar utmärkt till oolong eller svart te 'Tearoma' – en schweizisk sort som tagits fram just i syfte att odlas i Europas kallare regioner Vi har odlat 'Tearoma' sedan förra året och denna sort har visat goda tecken på härdighet över vintern. Även en nederländsk sort, 'Tea By Me', har vi odlat sedan förra året och även de överlevde vintern men visade större känslighet, framförallt mot vind. När leverantören av den sistnämnda dessutom berättade att de skulle ställa om från försäljning av plantor till fullt fokus på att producera sina egna teer nere i Nederländerna var det lätt för oss att leta vidare.  Det var då vi fann de översta 5 ovanstående sorter som drivs upp i nordvästra Frankrike. De drivs upp utav en etablerad teplantage - längre kommen än något av våra svenska teodlingsprojekt. De har en massa olika sorter som de odlar och förökar på deras plantage sedan 2006. Under juli månad utökade vi teterassen med ytterligare fyra planteringsrader av dessa sorter. T.v: Kolkhida, Kymin och Tearoma i stigande ordning. T.h: Longjing 43, Georgian Classic och Tearoma i stigande ordning. Vi har valt att låta ett par rader stå obevuxna för tillfället. Reserverade för nya sorters tebuskar som vi planerar att ta in framöver. Det finns många spännande sorter som är under utvärdering för odling i nordiska förhållanden. Teterassen är inte bara en odlingsplats, utan också en levande del av vår inspiration, vårt lärande och en plats för våra samtal med kunder och andra intressenter. Formen av en teterrass är vald för att imitera det sätt som man traditionellt odlar te på i större delar av Asien. Visionen är att teterassen ska kunna bli lite av en ikon för vad som är möjligt att göra med teodling även i Sverige. Här följer vi tebuskarnas utveckling, testar, observerar – och så småningom kommer vi också att kunna bjuda på egna skördar. Varmt välkommen att besöka oss i Marieholm om du vill se teterassen på plats – eller kika in i webbshoppen för att se våra aktuella teplantor. Varför odla i terrass? Det finns många anledningar till att man odlar i terrass. Ursprungligen kommer idén troligtvis från det faktum att i de regioner där bl a te odlas är en stor del av den odlingsbara ytan bestående av sluttningar. För att kunna ta vara på ytan anlägger man därför rader i bergssluttningen för att skapa en odlingsyta som både håller vatten bättre, skyddar mot erosion och blir lättare att sköta. Tebuskarnas rötter hjälper sedan själva åt att hålla jorden på plats och motverka erosion på lång sikt.    Bilderna ovan visar det böljande bergsklimat som teer ofta odlas i. T. v.: Cameron Highlands i Malaysia. T. h.: Teodlar-provinsen Phongsali i nordligaste Laos.  Utöver dessa grundläggande anledningar finns det även specifika skäl till varför just tebuskar trivs i terrasser. Nummer ett är att tebuskarna tycker om att ha regelbundet med vatten men även att det snabbt rinner av. Genom att odla i terrass förhindrar man att tebusken "står" i vatten då gravitationen forslar vidare vattnet. Skäl nummer två är vindskydd. I en sluttning är tebuskarna naturligt skyddade från vind i fler riktningar än vad de hade varit på plan mark. Det största hotet för tebuskar är just intensiva vindar, särskilt på vintern.  Det tredje skälet är särskilt viktigt för oss som odlar i kallare klimat och det är tjältorka. Om du lyckas hitta en sluttning som skyddar från morgonsol, alltså sluttar mot väst och skyddar från öst, kommer dina plantor till större del vara skyddade mot tjältorka. Risken för tjältorka är störst just på morgonen under sen vinter / tidig vår då solen är tillräckligt stark för att väcka bladen och låta dem avdunsta vätska samtidigt som marken är frusen - vilket förhindrar att växten suger upp vätska och leds till uttorkning. Genom att hindra tidig morgonsol från att nå plantan innan marken blivit uppvärmd minskar man risken för plötslig uttorkning. Tjältorka kan dock förebyggas på andra sätt och det är till exempel genom täckning ovanifrån med t ex juteväv under vårvintern samt täckning av marken med träflis, granris, halm eller liknande. Vi utför båda dessa steg redan i november för att skydda mot den värsta vind och kyla under vintern. Täckningen sitter sedan kvar ända in på våren för att även skydda mot tjältorka. Bild ovan visar täckning av vår första teodling intill Kävlingeån. Marken är täckt med granris och halm, plantorna är täckta med jutesäckar. Hur anlägger man en terrassodling? Hitta en lämplig sluttning. Allt från 1 meter och upp - det behöver inte vara storslaget! Är den tillräckligt hög att skydda från vind och dessutom är vänd så att den skyddar från sol i öst är det toppen. Rensa platsen om det behövs. Ha spett och yxa nära till hands om du stöter på envisa överflödiga rötter från oönskad växt. Börja hacka. Använd en bred hacka för att skapa fram raderna ur sluttningen. Om din jord är porös och erosionskänslig - slå ned pinnar och skapa vallar som håller jorden på plats. Detta gjorde jag enkelt med grenar från närväxande pilträd som just beskurits. Utav grenarna gjorde jag pinnar som jag slog ned längs kanten utav raden. Sedan försökte jag hitta och para ihop grenar som hade en böjning som passade radens böjning, och lade sedan ut dem horisontellt emot de nedslagna pinnarna för att bilda en vall som håller jorden på plats. Detta steget är inte nödvändigt om du har en jord med bra hållfasthet. Gröp ur raderna. Efter raderna är anlagda kan du sedan använda antingen en spetsig hacka eller en spade för att gröpa ur jorden i raderna. Detta görs för att kunna fylla raderna med rätt jord som för tebuskarna är en jord med ett lägre pH - som t ex rhododendron- och blåbärsjord. Fyll raderna med rhododendron-/blåbärsjord. Denna typ av jord passar tebuskens krav på en sur och lucker jord.  Vi har en jord av yrkesodlarkvalitet i butiken om du svänger förbi. Plantera och göd dina tebuskar. Plantera tebuskarna med allt från 30 till 100 cm mellanrum beroende på hur täta du vill att dina rader ska vara och hur stora du vill hålla dina tebuskar. Tebuskarna (var. sinensis) kan bli runt 2 meter höga, men man kan även hålla de lägre än så. Vill du ha en teterass med 2 meter höga buskar rekommenderas 100 cm planteringsavstånd då det är ungefär den bredden enskild tebuske får med åldern. Vi har planterat våra buskar väldigt tätt, runt 30 cm, delvis av ren otålighet att skapa en tät och estetisk terrass, men även med baktanken att tebuskarna kanske växer något långsammare i vårt klimat och att det finns en möjlighet att de inte blir riktigt lika stora. I samband med plantering myllar vi ner ca en halv dl Rhodogödsel per planta för att ge plantorna en riktigt god start. En terassodling kan såklart anläggas för andra typer av växter än tebuskar. Byt bara ut jord och gödning i steg 5 och 6 så att det passar just ditt växtval. :) Nedan följer några bilder som visar processen från start till den färdiga terrassen:       Sugen på att göra din egen teterrass? Hör av dig om du har några frågor angående processen eller val av tebuskar. :) Tack för läsningen hittills! Vi ses i nästa inlägg...

Namn & taxonomi Trivialnamn: Te, Tebuske, TeträdVetenskapligt namn: Camellia sinensisFamilj: Theaceae Växthistoria & användning Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt teanin (L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus. Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna. Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades.  I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat. Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer.  De 6 olika tesorterna Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat Pu'ehr) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet: Grönt te - den friskaste & grönaste sorten: bladen hettas upp i 220ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC. Vitt te - den minst behandlade sorten: bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen. Gult te - friskt & grönt med en rund smak: efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån. Oolong te - den mest aromatiska sorten: efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings & oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån. Svart te - milt och runt med låg bitterhet: bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100ºC. Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt & smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner: bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, ofta runt 130ºC, max 200ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns Sheng Pu'ehr. Det finns även en modernare metod där man påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då Shou Pu'ehr. Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ.  Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken Aspalathus linearis. Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel Tea Leaf Salad (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand. Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning.  Teodling i Sverige: vår lilla teplantage Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1. På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor.  Det finns en teodling i Gränna, se Gretas Te, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern. Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland. Nedan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensiv. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas. I år kommer jag att etablera ännu en liten teplantage i Marieholm på vårt nya Ågården. Det kommer att vara en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien. På bilden nedan ser ni början på te-terrassen i Marieholm. Slutsats Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck. Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka. Tebuskens egenskaper Årighet: FlerårigVäxtläge: sol-halvskuggaHöjd: 1-2 meter - i sin naturliga miljö upp till 20m.Växtzon: 1-4, härdig ned till -15ºC

Baggrund og valg af fokus En endeløs pendling mellem frugtbare floddale og glade landbrugsbjerge i det bakkede Laos. Trädgårdsdags har siden starten været etnobotanisk orienteret, det vil sige på menneskelig brug af planter til forskellige formål i oldtidens kulturer, men også hvordan vi kan bruge dem til vores fordel i dag. De første frø, vi nogensinde solgte, var fra en hjemmedyrket Ashwagandha-plante (indisk ginseng), som har velkendte egenskaber både for kroppen og den kognitive kapacitet. Dette valg af retning stammer fra min tidlige interesse for netop antikke kulturer og deres samfund: livsstilen, traditionerne og viden - hvoraf meget i vores nutidige samfund kan glemmes. Denne interesse har ført til en del rejser og længere ophold i områder, hvor folk stadig lever mere i ét med naturen, hvor viden om, hvad der kan bruges omkring, er som selv- tydeligt som vores viden om, hvad vi skal bruge antibiotika og ipren imod. Der er meget inspiration at hente fra disse fællesskaber, både i praktisk henseende, men også i deres tilgang til livet. Der er noget meget afslappende ved at se en gruppe mennesker, der er så tilfredse, bekymrer sig om den tætte familie, og som på en så harmonisk måde er en naturlig del af det miljø, de lever i. Det skaber en kontrast til vores liv her i den "vestlige verden", hvor både attituden og tempoet kan være anderledes - på godt og ondt. De steder, hvor jeg har oplevet dette, er hovedsageligt i Asien - jeg har både boet og rejst rundt i Burma, Laos og Thailand, bl.a. Opholdene nede i Asien startede længe før Trädgårdsdags blev startet. Hvorfor man helt sikkert kan sige, at en stor inspiration til planterne sammen med deres nyttige egenskaber, der bringes ind her i butikken, kommer fra Asien. Det er dog værd at bemærke, at alle planterne på lageret er købt hos veletablerede EU-avlere eller dyrket af os selv, selve inspirationen til planteudvalget er, hvad man kan få på verdensplan. Barnebarn og bedstemor i en Akha-familie, der blandt andet dyrker te i området omkring Phongsali, Laos. Te Og sådan bliver det ved med at være. I løbet af min tid dernede har jeg også mødt og været så fint pakket ind i den tekultur, der findes oppe i bjergene i regionen. Tekultur er nogle gange mere beskedent skjult og nogle gange åbenlyst til stede i bjergområderne i de fleste lande i Øst-/Sydøstasien. Det skyldes, at bjergmiljøerne der ofte skaber det perfekte klima til tedyrkning. TV: Et lille strejf af den klassiske tekultur, der findes i bjergene i det nordlige Thailand. T.h.: Mig og de tedyrkende Yao-folk fra den nærliggende Yao-landsby i bjergdalen i det nordlige Laos. (foto: Teun Sengkham). I Thailand er den klassiske tekultur mere subtil, men der er et par ægte perler oppe i det nordlige Thailand nær grænsen til Burma, som producerer rigtig fine teer. I Laos er tekulturen også rimelig subtil blandt den egen befolkning, men der er stor efterspørgsel på te fra Laos fra blandt andet Kina, hvorfor der er rigtig mange forskellige producenter i landet. Som de, der har rejst rundt i Laos, ved, er landet 75% bjerg, hvilket forklarer det gode udbud af teplantager. Laos er også et af de lande, hvor tebusken, eller rettere sagt tetræet, (Camellia sinensis) stammer fra og vokser naturligt i naturen. Derudover består næsten halvdelen af ​​befolkningen i Laos af forskellige etniske grupper med en enklere livsstil, hvilket gør tedyrkning til et attraktivt erhverv for en stor del af landets befolkning. Laos producerer hovedsageligt original te til eksport til Kina. Klimaet i disse bjergområder varierer fra tropisk til subtropisk til tempereret takket være højden. TV: En lille tedyrkende landsby i det nordlige Thailand med historisk kinesisk indflydelse. T.h.: Phongsali i det nordlige Laos kendt for sine grønne teer fra sine gamle te-træer. I Malaysia er tekulturen meget mere mærkbar, meget takket til, at briterne besatte landet i over hundrede år 1824-1948. Oppe i bjergene i Malaysia er store te-terrasser, som først blev anlagt af briterne, som bragte deres egen variant af tekultur fra Kina. Tedyrkning er muligt her, selvom Malaysia-under-bjergene er et pur-tropisk land med den sygeste varme man kan forestille sig. Højden gør meget. Teplantagerne i Malaysia er ikke så talrige som i for eksempel Laos, desuden er det dyrkede areal af te i landet mere end halveret siden 1960'erne, og væksten i industrien er langsom. Stagnationen skyldes i høj grad, at det er svært at finde arbejdskraft. Malaysia er et ret moderne og udviklet land sammenlignet med Laos mindre udviklede samfund, hvor den hurtige vækst i teindustrien i stedet viser gode tegn på en lys fremtid. Der er dog et par dygtige teproducenter med en lang, interessant historie oppe i Cameron Highlands, som jeg besøgte.  De store teplantager oppe på Cameron Highlands i Malaysia. Selv Burma, eller Myanmar som landet officielt nu kaldes, har stærke elementer af britisk tekultur takket være den samme besættelse i de samme år, hvilket er grunden til sort te med mælk er stærkt indlejret i deres kultur. De har dog også en ret klar indflydelse fra Kina takket være både den fysiske nærhed og det betydelige antal etniske kinesere, der bor i landet. Som følge heraf har Burma også en stærk kultur for at drikke grøn te, svarende til hvad man gør i Kina. Burma anses sammen med det sydlige Kina og Laos for at være den region, hvor teplanten, Camellia sinensis, stammer fra. TV: Bjerge i Burma - på billedet er bjerglandsbyen Mindat. T.h.: I Burma er det ikke usædvanligt at ende med både grøn (klassisk kinesisk) og sort te opskummet med mælk (britisk inspireret), da den grønne te med sin mere neutrale smag ofte indgår og står i termokander klar på bordene. De te produceret i Thailand og Laos er i tråd med den kinesiske kultur, hvor man hovedsageligt drikker grøn te, og uden mælk. I Malaysia er produktionen næsten udelukkende inspireret af briterne på grund af den tidligere besættelse, hvorfor de primært drikker sort te med mælk. Som sagt har Burma stærke elementer fra begge kulturer. Fra disse lande og områder vil jeg i den nærmeste fremtid begynde at bringe originale teer ind, som enten kommer fra tetræer, der er 30 meter høje og flere hundrede år gamle, eller som er blevet dyrket af en etnisk gruppe i området , eller som har en anden interessant historie. Teerne vil være tilgængelige både i netbutikken og i vores fysiske butik her på Ågården i Marieholm. TV: 20-30 meter høje tetræer i det nordlige Laos. T.h.: Yao-folket i den nærliggende Yao-landsby høster deres guld - deres idylliske lille samfund langs floden i bjergdalen er vokset meget, siden teindustrien i Laos begyndte sin rejse.< /p> Hårdføre eksotiske nytteplanter Det skal pointeres, at alle de planter, vi bringer ind i butikken, enten er købt hos veletablerede EU-avlere eller dyrket af os selv her i Sverige. Plantens faktiske artsoprindelse kan dog være fra resten af ​​verden. Når jeg tager planter ind i sortimentet, forsøger jeg normalt at holde mig inden for en bestemt skabelon. De skal nemlig opfylde et par forskellige kriterier: Planten skal producere noget spiseligt eller på anden måde nyttigt - såsom af medicinsk værdi eller husholdningsværdi De kan fortrinsvis være eksotiske, dvs. stammer fra en anden kultur eller har usædvanlige, bemærkelsesværdige egenskaber med dokumenterede anvendelser De skal være hårdføre i vores klima her i Sverige og dele af resten af ​​Norden - så de skal kunne stå ude året rundt mindst i de mildeste egne. Læs nedenfor for en af ​​vores retningslinjer for, hvordan dette kan opnås: Der er en masse eksotiske planter, der stammer fra fremmede bjergmiljøer, hvor klimaet mere ligner vores klima. Noget der ikke nødvendigvis er tilfældet i lavlandet i samme land. Selvom klimaet ikke er helt det samme, er nogle af disse planter hårdføre over for de samme typer miljøforhold, som vi har her i Sverige. Eksempler på sådanne planter er Black Goji som stammer fra det tibetanske plateau, Jiaogulan fra en bjergrig region i det sydlige Kina, Tasmanian Mountain Pepper som vokser i store højder i Tasmanien og det sydøstlige Australien og Bread Spruce fra de vulkanske sletter i Chile. Naturligvis også teplanten, Camellia sinensis, som du allerede kender ved nu, hvis du læser ovenfor. Top t.v: Et usædvanligt syn - fyrretræer og risterrasser vokser sammen i Phonsavan, Laos. Dette forklares med det høje bjergplateau Phonsavan er placeret på, hvilket giver et køligere klima i det, der ellers er en tropisk region Øverst til venstre: Jiaogulan fundet voksende i naturen i bjergene i Yot Ou, Laos Nederst til venstre: Black Goji vokser blandt vores fritgående haver uden for Lund, Skåne. Under t.h.: Tebusk af den mere hårdføre sort 'Tea by Me' i sneen uden for vores drivhus på Ågården i Marieholm, Skåne. Der er også andre lande med eksotisk flora, hvor du kan søge inspiration under højlandet, som du måske ikke tænker på at have et lignende klima som Sverige. Eksempler på sådanne lande og områder omfatter Kina, Japan og Nordamerika. Eksempler på planter, der kommer fra lavlandet i disse regioner, er Asimina, Yaupon & Water Tupelo (Nordamerika), japansk Torreya Nut & Strawberry Raspberry (Japan) samt Chinese Toon, Butterfly Vine & Fembladet Akebia (Kina). Vi anvender næsten altid det tredje krav, når vi indtager planter. Når det kommer til frø, bringer vi nogle gange ting ind, som er uden for hårdhedsgrænsen i vores klima. Mange af disse planter er nemme at flytte i om vinteren. Fortsat jagt efter spændende flora Fremtidige rejser til både Afrika og Sydamerika på jagt efter inspiration til yderligere nyttig flora med attraktive karakteristika vil finde sted. Jeg planlægger også en tur til Himalaya for blandt andet at undersøge dyrkningen af ​​Black Goji i dets naturlige miljø nærmere. Hvad der kommer først, vil blive opdateret her, når tiden kommer. Formålet med Trädgårdsdags Formålet med aktiviteten er at fremme en dyrkning, der er langsigtet brugbar, spændende og enkel, at bringe os tættere på det naturlige, der gør os gode igen og at genindføre og kaste nyt lys over glemt viden, der flettet sammen med vores moderne teknologiske muligheder skaber nye muligheder med det bedste fra begge verdener. En af vores strategier i bestræbelserne på at gøre dyrkningen nemmere er at bruge dyrkningsmetoder som såkaldt skovhave. Navnet er lidt misvisende for nogle, der får det billede, at man skal have en hel skov i sin have, noget mange ikke ønsker. Begrebet kommer derimod fra at hente inspiration fra naturens eget økosystem med dets forskellige lag og interne samarbejder, som tydeligst er afbildet i en skov. Du kan bygge en flot og velholdt park ud fra principperne i en skovhave. Pointen er at skabe en mangfoldighed af forskellige planter, som beriger både jorden og de omkringliggende organismer mere, jo længere de får lov at vokse uforstyrret på plads. For at skabe et så sundt og produktivt miljø som muligt, vil man gerne kombinere forskellige lag, der ikke har nogen direkte konkurrence med hinanden (snarere modsat). For eksempel kan du have: et nøddetræ i kronlaget, der giver skygge på de varmeste dage, en bærbusk, der binder kvælstof til jorden i busklaget, både spiselige urter og et brugbart bunddække, der sørger for, at ukrudtet ikke overtager stedet og en form for beskyttelse i det såkaldte "andet lag" i form af hækplanter som bambus, bram eller kirsebærkornnel. Hvis du vil, kan du også have for eksempel en frugtbærende klatreplante, der klatrer op i stammen af ​​et af de større træer. Formålet er at etablere planter med de attraktive egenskaber, som man ønsker, et sted, hvor man ellers skulle have brugt tid på at rydde helt uønsket ukrudt i stedet for. Et system som dette skaber et sundt økosystem med gavnlige organismer, der gavner planterne i deres omgivelser og også sparer dig tid i langsigtet vedligeholdelse. Udover dette bruger vi forskellige former for praktiske værktøjer og løsninger for at gøre dyrkning så praktisk som muligt.  ... Tak for denne gang. Hvis du har læst så langt, håber jeg, at læsningen gav dig noget! Tekst og foto af Johannes Billsten

Nu har vi sat et skilt op ved indkørslen fra rute 108 (Teckomatorpsvägen), så du nemt kan finde os. Det er nemt at komme hertil med enten tog til Marieholm station, som ligger kun 1 km herfra, eller i bil. Vi har parkering her. Hvis du kommer fra Marieholm station, så gå ud på Storgatan og følg den mod vest indtil den drejer ind på Kävlingevägen og derefter Teckomatorpsvägen, efter 100 m på Teckomatorpsvägen vil du se os på venstre side. - " data-mce-src="https://cdn.shopify.com/s/files/1/0551/4310/4683/files/Tradgardsdags_Skogstradgardshandel_skylt_vid_108an_Teckomatorpsvagen_Marieholm_Akarp_301_480x480x480"data-301_480x480_301_480x417.jpg data 1 "alt="" src="https://cdn.shopify.com/s/files/1/0551/4310/4683/files/Tradgardsdags_Skogstradgardshandel_lindalle_480x480.jpg?v=1726675313" data-mce-src="https://cdn.shopify.com/s/files/1/0551/4310/4683/files/Tradgardsdags_Skogstradgardshandel_lindalle_480x480.jpg?v=1726675313"> Velkommen ved indgangen følger du lindegyden ind i gården, der har du drivhuset med planter på venstre side og butikken med sko, frø og dyrkningsredskaber (også kaffe ved lejlighed) i højre side. Vi har også sat skilte op i drivhuset, der tydeligt viser opdelingen i de forskellige lag for, hvordan man kombinerer planterne i et system, der ligner skovhave, som f.eks. samt et skilt for hver plante med en kort oversigt, vækstzone, kote og foreslået lag. Alt for at gøre det enkelt! Vi er på adressen: Åkarp 301 241 72 Marieholm Alternativt indtaste Trädgårdsdags Skogsträdgårdhandel i Google Maps. Ring +46722809312 for spørgsmål Velkommen!  

Vi er glade for at kunne informere dig om, at vi har flyttet vores virksomhed til en ny gård, hvor vi åbner en butik med frø, havesko, værktøj og andet dyrkningstilbehør. Vi har også opsat drivhuse, hvor du finder vores udvalg af usædvanlige & nytteplanterfor at komme lidt tættere på dem, inden du tager dem med hjem! Vi har åbningspremiere lørdag den 14. september, hvor vi byder på kaffe med kaffe, diverse te og kage! Læs mere nedenfor.   I forbindelse med denne flytning har vi styrket vores fokus på skovhave - altså dyrkning af planter i en slags system, der efterligner naturens naturlige økosystem, dog med sig selv -udvalgte planter med særligt ønskede egenskaber - det kan være af enten spiselig, medicinsk eller huslig værdi. Et skovhave er bygget op til med tiden at blive et system, der passer sig selv i længst tid. For eksempel: udvalgte bunddække & klatreplanter spreder sig og holder uønsket ukrudt væk; mangfoldigheden af ​​planter i en skovhave bliver hjemsted for forskellige gavnlige dyr, der på egen hånd holder uønskede skadedyr på afstand for dig; planter med forskellige næringsoptagelsesevner giver næringsstoffer til alle planter i området, efterhånden som de visner, med flere planter med forskellige næringsoptagelsesevner er den kombinerede næringsstofforsyning rigere for alle planter i systemet. Derfor har vi også opdelt planterne i vores drivhus i de forskellige lag, som følges i skovhave, dvs.: Kronelaget Andet lag Bukslaget Urtelaget Bunddække Rodlaget Klatreplanter Vi har sat krukker op med lidt forskellige kombinationer af planter for at give inspiration til, hvordan du kombinerer dine planter! Selv om lageret ikke er fuldt opmagasineret, og alt ikke er helt klar endnu, vælger vi at åbne, da det nu er det bedste tidspunkt for plantning af stauder, buske og træer på netop denne tid af året. Du er hjertelig velkommen til at kigge forbi. 😊🎋🍃 Adresse: Åkarp 301241 72 Marieholm  Tlf.: +46 722 80 93 12