Verksamhet & Utveckling

Namn & taxonomi Trivialnamn: Te, Tebuske, TeträdVetenskapligt namn: Camellia sinensisFamilj: Theaceae Växthistoria & användning Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt teanin (L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus. Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna. Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades.  I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat. Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer.  De 6 olika tesorterna Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat Pu'ehr) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet: Grönt te - den friskaste & grönaste sorten: bladen hettas upp i 220ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC. Vitt te - den minst behandlade sorten: bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen. Gult te - friskt & grönt med en rund smak: efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån. Oolong te - den mest aromatiska sorten: efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings & oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån. Svart te - milt och runt med låg bitterhet: bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100ºC. Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt & smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner: bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, ofta runt 130ºC, max 200ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns Sheng Pu'ehr. Det finns även en modernare metod där man påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då Shou Pu'ehr. Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ.  Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken Aspalathus linearis. Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel Tea Leaf Salad (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand. Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning.  Teodling i Sverige: vår lilla teplantage Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1. På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor.  Det finns en teodling i Gränna, se Gretas Te, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern. Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland. Nedan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensiv. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas. I år kommer jag att etablera ännu en liten teplantage i Marieholm på vårt nya Ågården. Det kommer att vara en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien. Tebusken går alltså att övervintra och odla på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck. Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka. Tebuskens egenskaper Årighet: FlerårigVäxtläge: sol-halvskuggaHöjd: 1-2 meter - i sin naturliga miljö upp till 20m.Växtzon: 1-4, härdig ned till -15ºC

Bakgrund och val av inriktning Ett oändligt pendlande mellan bördiga floddalar och glatt odlande bergsbefolkningar i det kuperade Laos. Trädgårdsdags har sedan start varit etnobotaniskt inriktat, dvs på människans användning utav växter i olika syften i urgamla kulturer men även hur vi kan använda dem till vår nytta idag. De första fröerna i sortimentet var från just en egenodlad Ashwagandha-planta (Indisk Ginseng), som har omtalade egenskaper både för kroppen och kognitiv färdighet. Detta val av inriktning härstammar från mitt tidiga intresse i just uråldriga kulturer och deras samhällen: livsstilen, traditioner och kunskap - mycket av sådant som i vårt nutida samhälle kan vara bortglömt. Detta intresse har lett till en hel del resor och längre vistelser i områden där folk fortfarande lever mer i ett med naturen, där kunskapen om vad som går att använda runtomkring är lika självklar som vår vetskap av vad man använder antibiotika och ipren mot. Det finns mycket inspiration att hämta från dessa samhällen, både rent praktiskt men också från deras inställning till livet. Det är något väldigt avslappnande med att se en grupp människor som är så nöjsamma, värnande om den nära familjen och som på ett så harmoniskt sätt är en naturlig del av den omgivning de lever i. Det skapar en kontrast till våra liv här i "västvärlden" där både inställningen och tempot kan vara annorlunda - på gott och ont. De platser där jag upplevt detta ligger framförallt i Asien - jag har både bott och rest runt i bl a Burma, Laos och Thailand. Vistelserna nere i Asien började långt innan Trädgårdsdags startades upp. Varför man säkerligen kan säga att en stor inspiration till de växter tillsammans med deras användbara egenskaper som tas in här i butiken kommer ifrån just Asien. Nämnvärt är dock att samtliga plantor i lagret köps in ifrån väletablerade EU-odlare eller odlas upp av oss själva, själva inspirationen till växturvalet är det som kan hämtas världen över. Sonson och farmor i en Akha-familj som bl a odlar te i trakten runt Phongsali, Laos. Teer Och så fortsätter det att vara. Under min tid där nere har jag även stött på och blivit så fint inlindad i den tekultur som finns uppe i bergen i regionen. Tekulturen finns ibland mer blygsamt gömd och ibland uppenbart närvarande i bergsregionerna i de flesta länderna i Ost-/Sydostasien. Det beror på att bergsmiljöerna där ofta skapar det perfekta klimatet för teodling. T.v: Ett litet inslag av den klassiska tekulturen man kan hitta uppe i bergen i norra Thailand. T.h: Jag och det teodlande Yao-folket från den i bergsdalen närliggande Yao-byn, norra Laos. (foto: Teun Sengkham). I Thailand är den klassiska tekulturen mer subtil men det finns ett par riktiga guldkorn uppe i norra Thailand nära gränsen till Burma som producerar riktigt fina teer. I Laos är tekulturen också någorlunda subtil bland den egna befolkningen, men det finns en hög efterfrågan på te från Laos från bl a Kina, varför det finns en hel del olika producenter i landet. Som de som rest runt i Laos vet är landet 75% berg, vilket förklarar den goda tillgången på teodlingar. Laos är dessutom ett av de länder där tebusken, eller snarare teträdet, (Camellia sinensis) härstammar ifrån och växer naturligt i det vilda. Befolkningen i Laos består dessutom till nära hälften av olika etniska grupper med enklare livsstilar, vilket gör teodling till en attraktiv sysselsättning för en stor del av landets befolkning. Laos producerar främst originella teer för export till Kina. Klimatet i dessa bergstrakter sträcker sig från tropiskt till sub-tropiskt till tempererat tack vare altituden. T.v: En liten teodlar-by i norra Thailand med historisk kinesisk influens. T.h: Phongsali i norra Laos känt för sina gröna teer från dess urgamla teträd. I Malaysia är tekulturen betydligt mer märkbar, mycket tack vare att britterna ockuperade landet i över hundra år 1824-1948. Uppe i bergen i Malaysia finns vidsträckta teterasser först anlagda av britterna, som medtagit sin egen variant av tekulturen från Kina. Teodling är möjlig även här trots att Malaysia-nedanför-bergen är ett pur-tropiskt land med den kvalmigaste hetta man kan tänka sig. Altituden gör mycket. Teodlingarna i Malaysia är inte lika många som i t ex Laos, dessutom har den odlade ytan te i landet mer än halverats sedan 1960 talet och branschens tillväxt är långsam. Stagnationen beror till stor del på svårigheten att hitta arbetskraft. Malaysia är ett hyfsat modernt och utvecklat land, jämför med Laos mindre utvecklade samhälle där tebranschens snabba tillväxt istället visar tecken på en vilja att ge sig in i branschen. Dock finns det ett par skickliga teproducenter med en lång, intressant historia uppe i Cameron Highlands vilka jag besökt.  De vidsträckta teplantagerna uppe på Cameron Highlands i Malaysia. Även Burma, eller Myanmar som landet officiellt nu heter, har starka inslag av den brittiska tekulturen tack vare samma ockupation under samma årtal, varför svart te med mjölk är starkt inetsat i deras kultur. De har däremot även en rätt tydlig influens ifrån Kina tack vare både den fysiska angränsningen och den betydande del etniska kineser som bor i landet. Burma har därav även en stark kultur av att dricka grönt te, på liknande vis som man gör i Kina. Burma anses tillsammans med södra Kina och Laos vara den region där teväxten, Camellia sinensis, härstammar ifrån. T.v: Bergen i Burma - på bild är bergsbyn Mindat. T.h: I Burma är det inte ovanligt att man slutar upp med både grönt (klassiskt kinesiskt) och svart te skummat med mjölk (brittiskt inspirerat) då det gröna teet med sin mer neutrala smak ofta ingår och står i termosar redo på borden. De teer som produceras i Thailand och Laos är i linje med den kinesiska kulturen, där man främst dricker grönt te, och utan mjölk. I Malaysia är produktionen nästan uteslutande inspirerad av britterna p g a den tidigare ockupationen varför man främst dricker svart te med mjölk. Burma har som sagt starka inslag av båda kulturer. Från dessa länder och områden kommer jag inom nära framtid att börja ta in originella teer, som antingen kommer från teträd som är 20 meter höga och flera hundra år gamla, eller som har odlats av en etnisk folkgrupp i området, eller som har en annan intressant historia. Teerna kommer att finnas tillgängliga både i webbutiken och i vår fysiska butik här på Ågården i Marieholm. T.v: 20 meter höga teträd i norra Laos. T.h: Yao-folket från den närliggande Yao-byn skördar sitt guld - deras idylliska lilla samhälle längs ån i bergsdalen har vuxit mycket sedan teindustrin i Laos började sin resa. Härdiga exotiska användbara växter [Fastställas bör göras att alla plantor vi tar in i butiken antingen köps in från väletablerade EU-odlare eller odlas upp utav oss själva här i Sverige. Själva artens härkomst kan dock vara från övriga världen.] Vid intag av växter till sortimentet brukar jag försöka hålla mig inom en viss mall. De ska nämligen gärna uppfylla ett par olika kriterier: Växten ska producera något ätbart eller på annat sätt vara användbar - såsom av medicinskt eller hushållande värde De får gärna vara exotiska, dvs härstamma från en annan kultur eller ha ovanliga, anmärkningsvärda egenskaper med dokumenterade användningsområden De ska vara härdiga i vårt klimat här i Sverige och delar av resterande Norden - de ska alltså klara att stå ute året runt åtminstone i de mildaste delarna. Läs nedan för en av våra riktlinjer till hur detta kan uppnås: Det finns nämligen en hel del exotiska växter som härstammar från utländska bergsmiljöer där klimatet är mer likt vårt klimat. Något som inte nödvändigtvis är fallet på låglandet i samma land. Även om inte klimatet är exakt detsamma är vissa av dessa växter härdiga mot samma typer av miljöförutsättningar som vi har här i Sverige. Exempel på sådana växter är Svart Goji som härstammar ifrån den tibetanska högplatån, Jiaogulan från en bergsregion i södra Kina, Tasmansk Bergspeppar som växer på höga altituder i Tasmanien och sydöstra Australien samt Brödgran från de vulkaniska slätterna i Chile. Såklart även teväxten, Camellia sinensis, som om ni läst ovan redan vet vid det här laget. Uppe t.v: En ovanlig syn - tallar & risterasser växandes tillsammans i Phonsavan, Laos. Detta förklaras genom den höga bergsplatå Phonsavan ligger på, vilket ger ett kallare klimat i vad som annars är en tropisk region. Uppe t.h: Jiaogulan hittades växandes på ett träd i det vilda uppe i bergen i Yot Ou, Laos. Nere t.v: Svart Goji växandes bland våra frilandsodlingar utanför Lund, Skåne. Nere t.h: Tebuske av den härdigare sorten 'Tea by Me' i snön utanför vårt växthus på Ågården i Marieholm, Skåne. Det finns även andra länder med exotisk flora var man kan leta efter inspiration nedanför höglandet vilka man kanske inte helt självklart tänker har ett liknande klimat som Sverige. Exempel på sådana länder och områden är bl a Kina, Japan och Nordamerika. Exempel på växter som kommer ifrån låglandet i dessa regioner är Asimina, Yaupon & Water Tupelo (Nordamerika), Japansk Torreyanöt & Jordgubbshallon (Japan) samt Kinesisk Toon, Fjärilsranka & Fembladig Akebia (Kina). Det tredje kravet tillämpar vi närmast alltid vid intag av plantor. När det kommer till fröer tar vi ibland in sådant som ligger utanför härdighetsgränsen i vårt klimat. Många utav dessa växter är enkla att flytta in under vintern. Fortsatt jakt på spännande flora Framtida resor till både Afrika och Sydamerika i jakt på inspiration till ytterligare användbar flora med attraktiva egenskaper kommer att ske. Jag håller även på att planera in en resa till Himalaya för att bl a undersöka odlingen av Svart Goji i sin naturliga miljö närmre. Vilket som kommer först uppdateras här när det börjar bli dags. Syftet med Trädgårdsdags Syftet med verksamheten är att främja en odling som är långsiktigt användbar, spännande och enkel, att föra oss närmare det naturliga som gör oss gott igen samt att återinföra och sprida nytt ljus över bortglömd kunskap som sammanflätad med vår moderna tekniska kapacitet skapar nya möjligheter med det bästa från två världar. En av våra strategier i strävan att göra odlingen enklare är att använda oss utav odlingsmetoder såsom s k skogsträdgårdsodling. Namnet är lite missvisande för somliga som får bilden att man måste ha en hel skog i sin trädgård, något många inte vill. Termen kommer snarare från att man tar inspiration från naturens egna ekosystem med dess olika skikt och interna samarbeten, vilket är tydligast avbildat i en skog. Man kan bygga upp en fin och välskött park utifrån principerna från en skogsträdgård. Poängen är att man skapar en diversitet utav olika växter, som berikar både jorden och omgivande organismer mer ju längre de låts växa ostört på plats. För att skapa en så frisk och odlingsmässigt effektiv miljö som möjligt vill man gärna kombinera olika skikt som inte har någon direkt konkurrens med varandra (snarare tvärtom). Man kan till exempel ha: ett nötträd i kronskiktet som ger skugga de hetaste dagarna, en bärbuske som fixerar kväve till marken i buskskiktet, både ätliga örter och en användbar marktäckare som ser till att inte ogräset tar över platsen samt någon typ av skydd i det s k "andra skiktet" i form av häckväxter som typ bambu, bärhäggmispel eller körsbärskornell. Vill man så kan man dessutom ha exempelvis en fruktgivande klätterväxt som klättrar på stammen på något av de större träden. Syftet är att etablera växter med de attraktiva egenskaper som du vill ha, på en plats där du kanske annars hade fått lägga tid på att rensa helt oönskat ogräs i istället. Ett sådant här system skapar ett hälsosamt ekosystem med nyttogörande organismer vilka gynnar växterna i deras omgivning och sparar dessutom din tid i form av skötsel på lång sikt. Utöver detta använder vi oss utav olika typer av praktiska redskap och lösningar för att göra odlingen så praktisk som möjligt. ... Tack för denna gången. Ifall du har läst så här långt så hoppas jag att läsningen gav något! Text och foto av Johannes Billsten

Nu har vi satt upp skylt vid entrén från väg 108 (Teckomatorpsvägen) så att man enkelt hittar oss. Det är enkelt att ta sig hit med antingen tåg till Marieholms station som ligger bara 1 km härifrån, eller med bil. Vi har parkering här. Om ni kommer från Marieholms station går ni ut på Storgatan och följer den västerut tills den övergår till Kävlingevägen och sedan Teckomatorpsvägen, efter 100 m gång på Teckomatorpsvägen ser ni oss på vänster sida. Väl framme vid entrén följer ni lindallén in till gården, där har ni växthuset med växter på vänster sida och butiken med skor, fröer och odlingsredskap (även fika vid tillfällen) på höger sida. Vi har även satt upp skyltar i växthuset som tydligt visar indelningen i de olika skikten för hur man kan kombinera växterna i ett system likt skogsträdgårdsodlingen, samt skylt för varje växt med en kort sammanfattning, växtzon, höjd och föreslaget skikt. Allt för att det ska vara enkelt! Vi finns på adress: Åkarp 301 241 72 Marieholm Alternativt skriv in Trädgårdsdags Skogsträdgårdshandel i Google Maps. Ring 0722809312 vid frågor Välkomna!

Vi är glada att informera er att vi har flyttat vår verksamhet till en ny gård där vi kommer att öppna upp butik med bl a fröer, trädgårdsskor, redskap o andra odlingstillbehör. Vi har även satt upp växthus där ni finner vårt sortiment av ovanliga & användbara växter för att komma dem lite närmre innan ni tar med dem hem! Vi har öppningspremiär på lördag den 14 september, då bjuder vi på fika med kaffe, olika teer och kaka! Läs mer nedan.   I samband med denna flytt har vi förstärkt vår inriktning på just skogsträdgårdsodling - dvs odling av växter i ett slags system som härmar naturens naturliga ekosystem, fast med egenutvalda växter med särskilt önskade egenskaper - det kan vara av antingen ätbart, medicinskt eller hushållande värde. En skogsträdgårdsodling byggs upp för att med tiden bli ett system som sköter sig själv i största mån. T ex: utvalda marktäckare & klätterväxter sprider sig och håller oönskat ogräs borta; mångfalden av växter i en skogsträdgård blir hem till olika nyttodjur som på egen hand håller oönskade skadedjur i schack åt dig; växter med olika näringsupptagningsförmåga ger näring till samtliga växter i området när de vissnar ned, med flera växter med olika näringsupptagningsförmågor blir den sammanslagna näringstillgången rikare för alla växter i systemet. Vi har därav även delat in växterna i vårt växthus i de olika skikten som man går efter inom skogsträdgårdsodling, dvs: Kronskiktet Andra skiktet Buskskiktet Örtskiktet Marktäckare Rotskiktet Klätterväxter Vi har satt upp krukor med lite olika kombinationer av växter för att ge inspiration till hur man kan kombinera sina växter! Även om inte lagret är helt påfyllt och allting inte är helt iordning ännu väljer vi att öppna då det nu är det bästa tillfället för plantering av perenner, buskar och träd vid just denna tiden på året. Ni är varmt välkomna förbi. 😊🎋🍃 Adress: Åkarp 301241 72 Marieholm  Tel: 0722809312

Att förstå det man konsumerar Efter hand som mycket tid lagts tillsammans med olika växter - i samband med läsning och skrivande - som vi dagligen konsumerar kommer man på något sätt närmare vad det egentligen är vi konsumerar. Lite som man gör om man jagar sin egna föda, gissar jag. Det är en annan levande organism som lever sitt liv med egna målsättningar, innan någon kommer och äter den. Vi människor identifierar och testar växten, med tiden blir den så vanlig att vi nästan glömt var det vi konsumerar faktiskt kommer ifrån. Det kan vara viktigt att förstå det man äter, för att som resultat få en förståelse för hur det påverkar en. T ex hur tebusken som innehåller både koffein (även kallat tein) och teanin, där den senare bidrar till den lugnande känslan vilken i mitt tycke ger ett väldigt balanserat fokus i samspel med koffeinet. En ren koffeinkick kan ibland vara överväldigande vid fel tillfälle, särskilt om du sitter med stillasittande och mer mentalt krävande uppgifter. Därav främst te vid stillasittande arbete, och kaffe innan mer fysiska aktiviteter, för min del.  När man försöker att se vad man konsumerar mer utifrån naturens perspektiv blir det lättare att se samband mellan växter - vilket kan öppna upp dörrar till en hel rad nya kostalternativ och i samband med det leda till ett ifrågasättande av den livsmedelsmarknad som vi har idag. Alternativ till te o kaffe innehållande koffein är bl a flera växter i Ilex släktet, andra arter i släktet Camellia samt Guarana. Om man öppnar ögonen för stimulerande effekt utan innehåll av koffein finns det dessutom helt plötsligt ett helt annat utbud. På denna front tror jag att nya drycker gjorda på olika typer av svampar med olika stimulerande och hälsogivande egenskaper har en stark väg framåt.  Även om just te och kaffe inte är det mest självklara att hitta alternativ till, så finns det ett helt ekosystem av andra växter att ersätta våra vanligaste baljväxter, bladgrönsaker, frukter och bär t ex. Vi strävar efter att belysa alternativa växter och deras användbara egenskaper just för att uppmuntra till en varierad kost, valmöjlighet och viss grad av självförsörjande - särskilt om vissa livsmedelskedjor svackar framöver och priser höjs, vilket vi redan upplevt till viss mån de senaste åren.  Dominansen utav ett fåtal växter som vi människor fört till global igenkännelse ställer mig nyfiken till frågan: Vad finns det fler för växter med liknande användbara egenskaper som vi egentligen hade kunnat använda i vår vardag? Jag tycker det är viktigt att vi inte tappar kopplingen till naturen och all dess diversitet i takt med att vi utvecklar allt mer bekväma livsstilar. Jag tycker absolut inte att det är något fel med bekvämlighet, men kunskapen bör finnas kvar till hands. Frågan ovan ger liv till en helt ny värld av smaker och upplevelser, samtidigt som den för oss närmre det vi stoppar i vår kropp, som så småningom blir oss själva (det är ju faktiskt så det funkar) och fortsättningsvis ger frågan även ingång till en friskare produktionskedja där ett helt ekosystem kan få plats på ett frukostbord, snarare än enbart 1 eller 2 växter som odlats i ett slags onaturligt monopol: på så vis anser jag att den frågan är en utav de mest spännande och viktiga frågorna vi kan ställa oss i vår tid. Tekniker: klassiska och moderna Det är nog viktigt att poängtera att jag inte har något emot klassiskt jordbruk, snarare har jag en respekt för alla som fortfarande jobbar i branscher med en tydlig koppling till naturen. Den modell av jordbruk som vi har idag har lämpat sig väldigt bra för att försörja en globalt snabbt växande population de senaste århundradena, där fokus hos populationen har kunnat ligga på annat än jordbruk. Detta har tillåtit oss att utveckla en ofattbar mängd nya tekniska lösningar som, om än inte alla, gör våra liv bättre idag. Jag tror dock att det nu är dags att vi börjar använda dessa tekniska lösningar till vår fördel, för att utveckla jordbruket till en modell som är bättre lämpad för den tid vi lever i: en tid med en avtagande expanderande population och ett klimat som tar mer och mer skada ju mer mark vi använder på ett onaturligt sätt. Exempel på hur vi kan använda vår moderna teknik är t ex att utveckla jordbruksmaskiner som är anpassade att skörda grödor i odlingsfält med grödor i olika skikt: t ex en kombo av träd, buskar och markgrödor. Våra klassiska jordbruksmaskiner är väl lämpade till hantering av grödor i monokulturella fält. De är inte utvecklade för att ta sig fram bland en mix av olika grödor och identifiera vilken typ av gröda den har framför sig. Det är här den moderna tekniken kan komma till användning i sin förmåga att lära sig att identifiera ett fält likt en människa kan, och samtidigt skörda med en effektivitet som lämpar sig för en odling större än i självförsörjande syfte. Det finns redan forskning inom detta ämne och tekniker som har börjat implementeras i form av bl a flygande drönare som kan läsa av när frukter är redo att skördas osv. På detta sätt kan man ha en odling som försörjer en större del människor och samtidigt är gynnsam för ekosystemet. En vacker komination av människans kreativitet och naturens värdefulla symbios. En viktig målsättning med utvecklingen av denna teknik är att göra den så tillgänglig för allmänheten som möjligt, så att den kan användas av andra odlare än de mest storskaliga. Med detta sagt antyder jag inte att vi skulle avveckla det nuvarande jordbruket - men att sakta men säkert vid sidan om börja att implementera dessa nya* typer av odlingar. (*Egentligen har människan egentligen odlat olika kombinationer av växter i symbios sedan uråldriga tider, dock inte m h a vår nuvarande teknik.) Slutsats Jag tror på att en diversifierad odling av växter är bra för klimatet, precis som jag tror att en varierad kost är bra för hälsan. Att det hälsosammaste sättet att åstadkomma detta är att fler börjar prova på att odla både för sig själva och för sin omgivning, även om det är i liten skala, känns givet. Med "hälsosammaste" menas: både de hälsosamma vanor som uppstår när man vistas utomhus bland växtlighet och jord, den naturliga konsekvensen vilken är en större förståelse för kost och hälsa, samt klimatets hälsa - som gynnas av det rikare ekosystemet som uppstår när det odlas fler arter på flera platser snarare än en enda art på ett väldigt stort område. Alla kan inte vara självförsörjande på allt, men de flesta kan vara självförsörjande på något. Det har man hört ett par gånger. Det ligger något i det. Så vad finns det för alternativa växter du hade kunnat odla för konsumtion & användning? Det var med denna frågeställning i bakgrunden som Trädgårdsdags grundades, och med samma frågeställning fortsätter att expandera till nya växter, till nya geografiska områden och till ny kunskap om naturens rikedom av egenskaper.  Det kommer att fyllas på med fler inlägg här gällande odling och användning av olika växter, intressant fakta och historia om växter samt tankar om eftersträvad samhällsutveckling. Vi ses i ett senare inlägg 👋 / Johannes Billsten