Träd

1st Asiminatre: 2 år gammel - nåværende høyde: 20-40 cm

Frøsådd Asimina-plante med sterkt rotsystem.

Anlegget sendes trygt og sikkert pakket med støtdempende emballasje. Planten leveres uten potte.

Merk. at trær bestilt i vintermånedene mangler løvverk.

Trærne er lett selvfruktbare, men 2 trær anbefales for god pollinering.

Trivialnavn : Asimina, Potepote
Vitenskapelig navn : Asimina triloba
Familie : Annonaceae

Plantehistorie og bruk :

Asimina er en av de mest tropisk-lignende fruktene som kan vokse i vårt nordiske klima. Smaken minner om en blanding av banan og mango og teksturen ligner papaya eller en perfekt moden avokado. Frukten ser ut som en liten grønn mango med gyldent gult kjøtt.

Fruktene spises vanligvis som de er, men kan også brukes til å berike forfriskende drinker, bakverk og cocktailer med sin milde tropiske smak. Fruktene er rike på vitaminer som riboflaviner og B-6. Du kan også bruke fruktene til å lage iskrem.

Kultur:

Asimina stammer fra og vokser naturlig i Nord-Amerika, ofte som underskog under større trær.

De trives i humusrik, næringsrik og lett fuktig veldrenert jord.

Asimina trives på lune steder og vokser derfor gjerne under større trær og liker også å stå tett sammen (ca. 1 m fra hverandre) i full voksen størrelse. Dette beskytter mot vind og direkte sollys og letter pollinering. Østvendt er et egnet sted å plante Asimina. Planter som vokser på utsatte steder gjør det betydelig dårligere enn planter som vokser på beskyttede steder.

Vann rikelig eller plant på et sted med god vannforsyning.

Asiminan legger mye energi i å utvikle et sterkt rotsystem i starten – roten kan ofte være tykkere enn stammen de første månedene. Ved pottedyrking er et tips å plante i dype potter direkte, dette gir mulighet for mer effektiv rotutvikling og man unngår å forstyrre planten før den har vokst.

I åpen mark vokser Asiminan til et tett kratt ved å spre seg via rotskudd.

Egenskaper :

Alder: Flerårig
Planteposisjon: delvis skygge
Høyde: 1-10 m
Vekstsone: 1-8
Høstealder: 3-7 år

1 stk Hvit morbærtre: 3 år gammelt - nåværende høyde 80-100 cm

Frøsådde planter, dyrket i svensk klima

Trivialnavn: Hvit morbær, Hvit morbærtre
Vitenskapelig navn: Morus alba
Familie: Moraceae

Plantehistorie og bruk:

Morbærtrær er en av verdens eldste kulturplanter – sannsynligvis mest kjent for å være vertskap for silkeormer hvis tråder er fremstilt til silkestoff, siden morbærblader er silkeormens i utgangspunktet eneste matkilde. Spesielt bladene fra det hvite morbærtreet er populære blant silkeormene. Den hvite morbær stammer fra Vest-Asia.

Bærene på det hvite morbærtreet varierer i farge - fra hvitt, til rosa, til rødt, til nesten svart. De hvite morbærene har en søtere smak enn deres svartfruktede slektning Morus nigra . Bærene er rike på antioksidanter og, i likhet med morbærbladte, antas det å bidra til å balansere blodsukkernivået. Takket være det uvanlig høye næringsinnholdet regnes morbær som en såkalt "supermat", som f.eks. gojibæret .

Tørkede bær har en kremaktig kullaktig smak. I tillegg inneholder morbær stoffet MFE, som stabiliserer blodsukkernivået og dermed demper kroppens søtsukker. Derfor er morbær en vanlig erstatning for de som vil kvitte seg med søtsuget.

Du kan også lage saft og syltetøy av bærene.

Kultur:

Det hvite morbærtreet er noe hardere enn slektningen Morus nigra og tåler temperaturer ned til -30 ° C. Den kan vokse i de fleste jordarter, men trives best i løs, næringsrik jord. Hardfør i vindfulle kystklima, men optimal vekst gis på varme, vindskjermede steder.

Egnet som espalier da grenene er lett bøybare.

Morbærtrær egner seg også i skoghager da de er en populær vertsplante for mange organismer og gir gjentakende avlinger uten stort vedlikehold og beskytter planter i lavere lag.

Morbær er selvfruktbare, noe som betyr at det bare trengs ett tre for å bære frukt.

Beskjær om vinteren når treet/busken er i dvale for å unngå overdreven "blødning" av treet, som ellers er et vanlig kjennetegn på morbærplanter.

Bærene modnes kontinuerlig fra midtsommer til tidlig høst.

Når det er på tide å høste er et tips å plukke bærene med en nål for å unngå å knuse dem mellom fingrene.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 1-3 m
Spiretid: 1-12 måneder
Vekstsone: 1-3

1 stk Sort Morbærtre: 3 år gammelt - nåværende høyde 60-90 cm

Frøsådde planter, dyrket i svensk klima

Trivialnavn: Svart morbær, Svart morbærtre
Vitenskapelig navn: Morus nigra
Familie: Moraceae

Plantehistorie og bruk:

Morbærtrær er en av våre eldste kulturplanter. Det svarte morbærtreet, i likhet med den hvite sorten, Morus alba , stammer fra Vest-Asia – derimot kom det svarte morbærtreet til Europa et par hundre år før det hvite. De første funnene av kunnskap om det svarte morbærtreet var allerede rundt 300 f.Kr. Det kan muligens være at Morus nigra har sin opprinnelse litt lenger mot sør-vest (nærmere Europa) i Vest-Asia enn sin slektning Morus alba, og at det er derfor Morus nigra også har en litt dårligere hardførhet i kaldt klima enn sin slektning.

Tradisjonelt ble den svarte morbæren brukt til å lage vin og sminke – takket være dens høye konsentrasjon av antocyaniner som gir bæret dens dype mørke farge. Men bærene ble også dyrket for ferskt konsum.

I motsetning til fruktene til det hvite morbærtreet som kan variere i farge, er fruktene til det svarte morbærtreet alltid svarte når de er modne. Den svarte morbæren er også mer syrlig.

Bærene er rike på antioksidanter og, i likhet med morbærbladte, antas det å bidra til å balansere blodsukkernivået. Dette er takket være innhold av stoffet MFE, som stabiliserer blodsukkernivået og dermed undertrykker kroppens søtsukker. Derfor er morbær en vanlig erstatning for de som vil kvitte seg med søtsuget.

På grunn av bærets uvanlig høye næringsinnhold regnes morbær, i likhet med gojibæret , som en såkalt "supermat".

I tillegg til morbærvin kan du også lage saft og syltetøy av bærene.

Kultur:

Tåler temperaturer ned til -25 ° C. Treet kan vokse i de fleste jordarter, men trives best i løs, næringsrik jord. Hardfør i vindfulle kystklima, men optimal vekst gis på varme, vindskjermede steder.

Passer godt som espalier som grenene er lett bøyelig.

Morbærtrær egner seg også i skoghager da de er en populær vertsplante for mange organismer og gir gjentakende avlinger uten stort vedlikehold og beskytter planter i lavere lag.

Morbær er selvfruktbare, noe som betyr at det bare trengs ett tre for å bære frukt.

Beskjær om vinteren når treet/busken er i dvale for å unngå overdreven "blødning" av treet, som ellers er et vanlig kjennetegn ved morbærplanter.

Bærene modnes kontinuerlig fra midten av sommeren til tidlig høst.

Bærene høstes når fargen har endret seg fra rød til kulsort. Et tips er å plukke bærene med en nål for å unngå at de blir knust mellom fingrene.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 1-4 m
Vekstsone: 1-3

1 stk Persisk Silketre: 2 år gammelt - nåværende høyde 40-60 cm

Trivialnavn: Silketre, Persisk Silketre, Pink Silk Tree, Tree of Happiness, Mimosa
Vitenskapelig navn: Albizia julibrissin
Familie: Fabaceae

Plantehistorie og bruk:

Silketreet er et slående tre hvis opprinnelse kan spores til området rundt Iran og Aserbajdsjan gjennom Kina, til Korea. Treet er preget av sine luftige, knallrosa blomster som ligner en silkeaktig fjærkrone. Dens skjønnhet har gjort det til et verdsatt tre over hele verden.

Silketreet har også blitt brukt for sine spiselige og medisinske egenskaper i århundrer. Unge blader spises som en grønnsak - kokt eller dampet. De beskrives som å ha en aromatisk smak. Til og med blomster kokes for konsum. En historisk kjent kjøkkenplante i sine hjemtrakter.

Plantens bark, blader og blomster og blomsterknopper brukes til å lage te og ekstrakter med kjente helsemessige fordeler. Blomster høstes ved åpning og barken høstes om våren eller sensommeren for å tørkes for senere konsum.

Te laget av blomster sies å ha en delikat, søt smak og lindre stress, spenninger og til og med mindre depresjon. Det er nok en av grunnene til at treet også kalles «Lykkens tre». Vennligst avgjør selv om dette er riktig for deg.

Du kan også lage gel fra nylig blomstrede blomster.

I tradisjonell asiatisk medisin har den blitt brukt blant annet for å roe nerver og som et mildt beroligende middel mot søvnforstyrrelser.

Blomster har blitt observert å være effektive for å tiltrekke bier og sommerfugler (så vel som kolibrier i Amerika).

Dette treet, som andre planter i ertefamilien (Fabaceae), samarbeider med jordbakterier som binder nitrogen fra luften og fester det til treets røtter. På denne måten tilføres plantestedet rundt omkring med nitrogen som ellers ville vært utilgjengelig for vegetasjonen - derfor kaller vi planter som har slikt samarbeid for nettopp Jordforbedrer .

Treverket brukes også til å lage møbler.

Kultur:

Silketreet kan dyrkes utendørs på de mer gunstige stedene i Sverige (omtrent fra Uppsala og sørover i henhold til plantesoner). Treet må imidlertid være hardfør ned til -25 °C, så geografisk plassering er like ofte tvetydig og suksess avhenger i stor grad av den faktiske anleggsplasseringen. T trives best på varme og solrike steder - en god plass ligger lunt mot sørvegg.

Unge skudd kan være følsomme for kulde og frost. Beskytt treet om vinteren dersom du dyrker utendørs, for eksempel med halm rundt underlaget og vindbeskyttelse i form av fiberduk festet til staker rundt treet hvis det står i utsatt posisjon. Dette må nok bare gjøres den første vinteren etter innkjøp av disse 2 år gamle trærne.

Silketreet kan ellers dyrkes i en potte som er fredet over vinteren.

Silketreet er et hurtigvoksende tre med relativt lavt vannbehov som kan stå i direkte sol. Treet foretrekker godt drenert jord og moderat vanning. Nærmere bestemt: Vann mye og sjelden for å oppmuntre til høyere vekst. Ganske tørketolerant.

Motstandsdyktig mot beskjæring. Kan formes til å vokse inntil for eksempel en husvegg. Beskjæring gjøres på senvinteren eller tidlig på våren.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 5-7 m
Vekstsone: 1-4

1. tre Chinese Toon: 1 år gammel - nåværende høyde 15-30 cm

Trivialnavn: kinesisk toon, toona, kinesisk grønnsakstre, sigarbokstre, kinesisk mahogni, kinesisk toon, løktre
Vitenskapelig navn: Toona sinensis / Cedrela sinensis
Familie: Meliaceae

Plantehistorie og bruk:

Chinese Toon er et vinterhardt tre med iøynefallende løvverk som vises i rosa-røde toner om våren. Om høsten har bladene en vakker gylden farge. Utseendet er imidlertid bare prikken over i-en, da treet har en lang rekke forskjellige bruksområder.

Unge skudd og blader er tilberedt og er en verdsatt ingrediens i Kina. Bladene har en sprø konsistens og sies å smake lik løk. Smaken er også noen ganger beskrevet som umami, eller nøtteaktig. En annen kilde beskriver smaken av de kokte bladene som et komplekst måltid i seg selv - mer spesifikt: som ristede bønner med toner av løk og pepper. "Selv de som ikke liker grønnsaker kan like Toona."

Bladene er rike på vitamin A og inneholder ca 6 % protein, 1 % fett, 6,6 % karbohydrater og 1,5 % mineraler av ulike slag.

Måten å lage mat på er vanligvis som en komponent i en wok eller å dampe/koke bladene og spise som sidegrønnsak. Kan også stekes på en tempura-aktig måte.

Unge skudd og blader spises likevel i salater eller tilsettes/syltes. I Kina tørkes blader og skudd og males og brukes som krydder.

Andre bruksområder blant svensker ser det også ut til å lage buljong av blader og skudd, pesto eller slenge i en hamburger.

En telignende drikk lages av blader og skudd, i noen tilfeller også frukten. Blader og skudd varmes opp i en panne i kort tid og får deretter tørke sakte.

Røtter, bark og frukt brukes i tradisjonell kinesisk medisin.

Treverket er høyt verdsatt tre og ligner mahogni med sin mørkerøde farge - det brukes til å lage møbler, vinduskarmer osv. Treet har også en delikat duft og brennes i templer som røkelse.

Noen ganger referert til som et synonym for sigarbokstre, da treverket historisk har blitt brukt til fremstilling av sigarbokser. Det var imidlertid hovedsakelig slektningen T. odorata som ble brukt til dette formålet.

Får vakre hvite/rosa blomster i store panikker hengende fra greinene i august. Blomstene er søtt duftende og dyktige til å tiltrekke seg pollinatorer.

I kinesisk kultur brukes T. sinensis ofte symbolsk for å representere farsfiguren.

På avstand kan kinesiske Toon noen ganger se litt ut som bambus, når det er lov å ta rotskudd og dermed danne en lund. Stående under et stort tre ser løvet nesten palmeaktig ut mot himmelens bakgrunn. En iøynefallende plante på mange måter.

Kultur:

Kommer fra det østlige Asia – fra Nord-Korea, gjennom Kina og helt ned til det vestlige Indonesia.

Enkel å ta vare på og raskt voksende. Plasser i en solrik beliggenhet. Hardfør utendørs i sone 1-2. Det er rapportert klare temperaturer ned til -25ºC.

Trives best i fuktig, fruktbar og veldrenert jord. Tåler det meste av jords pH. Trives ikke i våt jord.

Kan holdes lavtvoksende og toppes for kontinuerlig vekst av unge skudd og blader.

Har god skyggetoleranse, men resultatet er slanke, langstrakte trær som søker lyset.

Plassert i sol eller skygge blir treet etter hvert til ca 15-20 meter høyt. Kinesisk Toon kan leve over 100 år.

Topper også som større trær for rik vekst av unge blader og skudd.

T. sinensis setter rotskudd i voksen alder.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 15-20 meter
Vekstsone: 1-2

1. amerikanske Judas-tre: 2 år gammelt - nåværende høyde 100-120 cm

MERK: Trærne i sesong 2024 er nå større og sterkere enn på bildet (tatt i sesong 2023)

Trivialnavn: Amerikansk Judas Tree, Canadisk Judas Tree, Eastern Redbud
Vitenskapelig navn: Cercis canadensis
Familie: Fabaceae

Plantehistorie og bruk:

Denne varianten av Judas-treet stammer fra Nord-Amerika. Da det amerikanske Judas-treet ble oppdaget av spanjolene i andre halvdel av 1500-tallet, ble det sammenlignet med Judas-treet fra middelhavsregionen ( Cercis siliquastrum ) som de allerede kjente - det er også det treet vi oftest refererer til når vi sier Judas tre her i den europeiske regionen. De viktigste forskjellene er at det amerikanske Judas-treet har spisse blader og er litt mindre i voksenstørrelse og er mer kaldbestandig - sammenlign C. canadensis ' USDA soner 4-9 med C. siliquastrum sine USDA-soner 6-10. C. canadensis bør også være mer egnet for fuktige miljøer/jordsmonn enn mange andre arter i slekten.

Blomstrer i mars-april med knallrosa blomster på den nakne stammen, deretter også på treets hovedstamme, som ofte er veldig iøynefallende. Blomstring sies å være sterkt kontrollert av omfanget av forrige vinter. Etter harde vintre blomstrer Judastreet kraftigere, etter mildere vintre mindre.

Blomstene kan spises rå eller syltet. De har en forfriskende syrlig smak og er rike på vitamin C. Spennende tillegg til en salat.

Uåpnede blomsterknopper kan også syltes eller settes i som kapers .

Indianerstammer i Nord-Amerika dekket de modne frøbelgene med glødende kull, deretter skrellet og spiste de brente frøene. Jeg antar at en moderne måte å gjøre dette på er ganske enkelt å skille frøene fra poden og steke frøene over komfyren eller i ovnen for å gjøre dem klare til å spises. Noen kilder hevder å ha bløtlagt og kokt frøene som linser, som også er en erteplante.

Fruktene er rike på protein som andre planter i ertefamilien (Fabaceae). Tørre frø inneholder ca 25 % protein, 8 % fett og 3 % mineraler av ulike slag. Å være en uraffinert (og vill i Nord-Amerika) ernæringskilde dette er ganske bra, ernæringsmessig konkurrerer det med både pecan og valnøtt. Frøbelgene forblir på treet lenge - de er tilgjengelige fra sensommeren til vinteren - og anses som akseptable for konsum i denne perioden. Imidlertid kan frøbelgene noen ganger bli funnet gjenstår til våren påfølgende år, om de da er egnet til konsum eller ikke opplyses ikke. Av de nevnte grunnene anses frøene til C. canadensis som en nyttig kilde til overlevelsesmat.

De unge, grønne og sprø frøbelgene kan spises som sukkererter - damp dem, kok dem eller rør dem. De passer godt i en wok med for eksempel løk, hvitløk, paprika og bladgrønnsaker. Bladene kan også spises - yngre, sprø blader anbefales.

Te laget av den indre barken har blitt brukt for å redusere feber osv. Kaldbrygging av røtter og indre bark har blitt brukt i gammel folkemedisin for å behandle kikhoste.

Flittig til å tiltrekke seg pollinatorer med sin rikelig blomstring. Regnes som et godt tre for honningbier.

Treet har også mange andre bruksområder innenfor nordamerikansk indisk kultur. En historie om Judas og hvordan han ga treet sitt internasjonale navn er lett å finne for de som er interessert i å lese.

Kultur:

Selv om det amerikanske Judas-treet anses som bedre egnet til fuktig jord enn andre arter i slekten, foretrekker det å ikke vokse i altfor våt jord med høyt leireinnhold. Den trives best i litt sandere leirjord.

Liker å vokse i en solrik posisjon, klarer seg også godt i lett skygge.

Det amerikanske Judas-treet er et raskt voksende tre som ofte blir opptil 80 år gammelt.

Blomster vises i mars-april på forrige års vekst.

Det amerikanske Judas-treet er en av få arter i ertefamilien som ikke fikserer nitrogen via røttene fra luftporene i jorda.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol / lett skygge
Høyde: 6-10 m
Vekstsone: 1-4

1 stk Tyrkisk Hassel: 3 år gammel - nåværende høyde 80-100 cm

Trivialnavn: Tyrkisk Hassel, Tre Hassel, Turkish Hazel
Vitenskapelig navn: Corylus colurna
Familie: Betulaceae

Plantehistorie og bruk:

Turkish Hazel er en treformet hassel med en tykk stamme og pyramideformet krone. Innfødt til Sørøst-Europa og Sørvest-Asia - treet vokser vilt i regionen fra Balkan, til Nord-Tyrkia, til Nord-Iran.

Det er et hurtigvoksende tre som er hardfør i utsatte miljøer, for eksempel bymiljøer. Den tyrkiske hasselen blir ca 20-30 meter høy og har ofte en rett, sammenhengende stamme med mer eller mindre horisontale greiner.

Turkish Hazel produserer spiselige hasselnøtter som sitter inne i luftige kuler. Nøttene er mindre enn de til den mer vanlige hasselen – Corylus avellana – men de har et tykkere skall, noe som gjør den tyrkiske hasselnøtten mer motstandsdyktig mot sultne skadedyr av ulike slag – f.eks.

snutebiller, fugler & ekorn - som ellers er et stort problem ved dyrking av vanlig hassel, C. avellana .

Tyrkisk hassel kan leve i over 200 år. 

Kultur:

Turkish Hazel er et raskt voksende tre som er motstandsdyktig mot tørke, vind, varme og kulde når det først er etablert. Det optimale miljøet er imidlertid et sted med full sol og en fuktig, godt drenert jord. Imidlertid vokser den også godt i tung leirjord og sandjord.

Treet tåler vintertemperaturer ned til -25ºC.

Nøtter modnes i oktober-november.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 20-30 m
Vekstsone: 1-5

Vårkornell: 3 år gammel - nåværende høyde 50-70 cm

Trivialnavn : Cornelian Cherry
Vitenskapelig navn : Cornus mas
Familie : Cornaceae

Plantehistorie og bruk:

Vi omtaler gjerne kirsebærkornellen som Europas (gulfargede) motstykke til Sakura – de japanske kirsebærtrærne, som også blomstrer på bare greiner. I likhet med kirsebærtrærne gir kirsebærkornellen også interessante, spiselige bær som kan brukes til mange ting.

Den naturlige utbredelsen av kirsebærkornell strekker seg fra Sentral- og Sørøst-Europa til Vest-Asia rundt Kaukasus, men den har også blitt plantet med hell i blant annet Sverige og Nord-Amerika.

Kirsebærkornellen brukes vanligvis for sin prydverdi tidlig på året. Med sin rikelige blomstring på bare kvister i mars-april er den et oppkvikkende syn før mye annet har rukket å dukke opp. Som sådan gir det også en verdifull tidlig kilde til nektar og pollen for pollinatorer. Blomstene er små og gule og sitter i klaser.

Fra blomstene blir det deretter olivenformede røde bær som er spiselige. Disse modnes på sensommeren eller tidlig høst. Frukten er hard, syrlig og snerpende før den er moden, men mykner etter hvert som den blir søtere. En annen guide til når frukten er moden er å se på bakken – når frukten begynner å falle, har den blitt søtet. For lettere høsting kan du riste grenene og deretter plukke opp bærene som faller, dette fordi de ikke alle modnes samtidig. 

Bærene beskrevet som tranebær/surkirsebær/plommesmak kan brukes til å lage gelé, syltetøy, juice, fruktvin og som cocktailbær. Kjernene kan brennes, males og deretter brukes som kaffeerstatning og umodne frukter kan legges i og spises som erstatning for oliven. Kirsebærkornellen har lenge vært brukt i middelhavsland og Vest-Asia nettopp på grunn av fruktene og de medisinske egenskapene de antas å ha. Bærene inneholder et høyt innhold av vitamin C og antioksidanten antocyanin, som gir frukten fargen. 

Kirsebærkornellen er selvbestøvende, men innhøstingen kan bli rikere dersom flere individer plantes sammen.

Kultur:

Kirsebærkornellen trives best i full sol til halvskygge, men fungerer også godt på mer skyggefulle steder, men setter da færre bær. 

Hvis den får vokse fritt, blir den en bred og busket busk. Det er også fullt mulig å stamme den inn i et lite tre og kronen kan være like bred som treet kan være høyt. Frittvoksende blir den flerstammet, men det er like greit å velge å beholde og stamme en av stilkene. Kirsebærkornell kan også brukes som hekkplante da den reagerer godt på beskjæring.

Har en oppreist vekstvane, men hvis greinene blir lange kan tuppene begynne å peke nedover.

Kirsebærkornellen foretrekker godt drenert, næringsrik jord og er ikke kresen med hensyn til pH, selv om kalkholdig jord er spesielt gunstig. De er begunstiget av varme og tåler tørke når den først har etablert seg.

Stammen er gråbrun og barken på litt eldre individer flaker fint. Kirsebærkornellen er løvfellende og høstfargen er vakker brungul til rødbrun.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol/delskygge
Høyde: 3-6 m
Vekstsone: 1-4

1stk Pekantre: 2 år gammel - nåværende høyde: 40-60 cm

Frøsådd Pekantreplante med sterkt rotsystem.

Anlegget sendes trygt og sikkert pakket med støtdempende emballasje. Planten leveres uten potte.

Merk. at trær bestilt i vintermånedene mangler løvverk.

2 trær anbefales for god pollinering.

Trivialnavn  : Pekantre, Pekan hickory, Pekannøtt, Pekan
Vitenskapelig navn : Carya illinoinensis
Familie : Juglandaceae

Plantehistorie og bruk :

Pekannøtten, med et antioksidantinnhold som er høyere enn noen annen såkalt "trenøtt", er en av de mest populære nøttene på markedet. Pecantreet stammer fra Nord-Amerika hvor USA og Mexico til sammen står for over 90% av den globale pecanproduksjonen. Nøtten ligner på den kontinentale valnøtten, men er mer avlang og har et glatt skall og en helt annen aroma.

Pecan inneholder rikelige mengder mineraler som sink, magnesium, kalsium og jern samt Omega-6 fett.

Nøttene inneholder enumettet fett og dets velkjente fordeler for god helse er mange.

Pekannøtter kan for eksempel brukes til å lage et sprøtt deksel til ovnsstekte fileter, fylle ovnsbakte paprika med, krydre en salat, strø på is eller rett og slett spise som den er. En håndfull nøtter per dag er anbefalt daglig inntak.

Kultur:

Pecantreet vokser i sitt naturlige miljø langs bekke- og elvebredder hvor treet kan strekke røttene dypt ned i jorda. I deres naturlige habitat blir pekanntrær ofte til slutt de høyeste og største trærne i området. De kan nå en alder på opptil 300 år.

Trives best på solrike steder i lett sandjord med god drenering. Plantet i dyp potte de første årene eller direkte i bakken. God plass til at røttene kan nå dypt er viktig for å skape et sterkt og sunt tre.

Bland kompost eller stallgjødsel inn i det øverste jordlaget. Dekk bunnen av stammen med en eller annen type dekkemateriale, som flis eller gressklipp, for å forhindre oppvekst av ugress og dermed konkurranse om det nyetablerte treet.

Plant trær med minst 15 meters avstand for å gi plass til deres naturlige vekst.

Vann rikelig de første årene av etableringen.

Treet er klart for høsting etter 3-8 år.

Nøtter modnes sent på høsten. Høst når treet spontant har latt nøttene falle til bakken.

Egenskaper :

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 20-40 m
Vekstsone: ca 1-7
Høstealder: 3-8 år

1. tre Blomsterkornell: 3 år gammel - nåværende høyde 80-120 cm

Trivialnavn: Dogwood
Vitenskapelig navn: Cornus kousa
Familie: Cornaceae

Plantehistorie og bruk:

Kornel er en tettvokst liten busk som stammer fra Nordøst-Asia. Om våren produserer den mange lyse hvite blomster som lyser opp skyggefulle områder i hagen. På slutten av sommeren danner treet særegne roserøde spiselige frukter på 2-3 cm i diameter.

Disse fruktene kan brukes til å lage syltetøy eller bake en pai. I Asia lages juice av dem og gjæres til vin.

Barken på tykkere stilker flaker og skaper et vakkert mønster av varierte farger.

Selv bladene på treet får en vakker knallrød/oransje farge om høsten.

Kultur:

Blomsterkornell er et løvtre som trives i det meste av Sverige. Treet har relativt lang levetid (50-150 år) og er hardfør mot kaldt klima.

I motsetning til mange planter, trives dogwood godt på skyggefulle steder. Den bør også helst være beskyttet mot vinden. Hvis treet er i direkte sol, har treet en tendens til å produsere mer frukt, men av mindre størrelse.

Et optimalt voksested for blomsten kornel er under ett eller flere høye løvtrær - som gir skygge og tilfører organisk materiale til jorda - omgitt av ekstra vegetasjon i forskjellige lag. Dette bidrar til det fuktige, vindskjermede og halvskyggefulle miljøet som blomsterkornellen vokser best i Treets lysende oppblomstring kan også lyse opp en ellers skyggefull "lund". Blomsterkornellen har lave vedlikeholdskrav og gir store gjentakende høstinger hvert år.

Av grunnene nevnt ovenfor er blomsten kornel et utmerket tre å ha i en skogshage. Hvis du ikke har en slik plass på dyrkingsarealet ditt, fungerer også et vokseområde med morgensol og ettermiddagsskygge.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: skygge/halvskygge
Høyde: 1-3 m
Vekstsone: 1-3

1. tre Sichuan pepper: 1 år gammel - nåværende høyde 40-50 cm

Trivialnavn : Sichuan Pepper, Szechuan Pepper, Kinesisk Pepper, Kinesisk Pepper Tree
Vitenskapelig navn: Zanthoxylum simulans
Familie: Rutaceae

Plantehistorie og bruk:

Beskrivelse kommer snart...

Kultur:

Beskrivelse kommer snart...

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 3-7 meter
Vekstsone: 1-3

1st träd Mullbär 'Full Seasons': nuvarande höjd 50-80 cm

Plantorna bar frukt i juni och sätter nu bär i en andra omgång (skrivet 24/9-24)

Trivialnamn: Mullbär, Vitt Mullbär
Vetenskapligt namn: Morus alba
Familj: Moraceae

Växthistoria & användning:

'Full Seasons' är en sort som sätter rikligt med stora, nästan svullna, saftiga frukter. Bären skördas när de är svartfärgade. Något mer kortvuxen än vildsorterna: blir runt 4-5 meter. Samma goda härdighet. 

Info Mullbär allmänt:

Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, Morus alba, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.

Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. 

Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.

Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. 

På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt gojibäret, vara en så kallad "superfood".

Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.

På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. 

Odling:

Mojo Berry® är härdig ner till -10°C = odling på friland zon 1-2. Om man vintertäcker trädet med fårull eller liknande kan det klara sig ute på friland ända upp till zon 5. Alternativt odla i kruka och ställ i växthus/förråd över vintern.

Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.

Passar bra som spaljéträd då grenarna är lättböjliga.

Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.

Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.

Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos mullbärsväxter. 

Bären mognar kontinuerligt från maj till september.

Bären skördas när färgen övergått från rött till kolsvart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: 4-5 m
Växtzon: 1-4

1. tre Ananasguava: 1 år gammel - nåværende høyde: 20-30 cm

Ananasguavaen har hermafrodittblomster, men er ikke selvfruktbar, så det trengs to individer for fruktsetting - ikke nødvendigvis to forskjellige varianter, selv om den sies å forbedre fruktsettingen.

Trivialnavn: Ananas guava, Feijoa
Vitenskapelig navn: Feijoa sellowiana / Acca sellowiana
Familie: Myrtaceae 

1st Dvärg-Mullbär Mojo Berry® 'Matsunaga': nuvarande höjd 40-60 cm

Trivialnamn: Dvärg-Mullbär, Mojo Berry® 
Vetenskapligt namn: Morus rotundiloba
Familj: Moraceae

Växthistoria & användning:

Mojo Berry® är en kortvuxen mullbärssort som ger frukt både på äldre och nya grenar, vilket innebär att du kan plocka mullbär under det första året, till skillnad från de vanliga 5 eller 6 åren som det tar de flesta andra mullbär.

Denna dvärgformade, kompakta sort når bara en höjd av cirka 1,5 m (jämfört med vanliga mullbär som kan bli upp till 6-8 m höga) vilket gör den lämplig för alla trädgårdar.

Till skillnad från andra sorter som endast producerar frukt under en 3-veckorsperiod mot slutet av sommaren, producerar Mojo Berry® bär under en mycket lång period, från maj ända fram till september.

Frukterna går utmärkt att använda till sylt, tårta eller andra rätter.

Mojo Berry® är vacker som solitärträd i kruka på terrassen/uteplatsen eller i en kruka med samplantering tillsammans med andra växter och är även fin som häckväxt/avgränsare.

Info Mullbär allmänt:

Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, Morus alba, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.

Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. 

Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.

Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. 

På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt gojibäret, vara en så kallad "superfood".

Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.

På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. 

Odling:

Mojo Berry® är härdig ner till -10°C = odling på friland zon 1-2. Om man vintertäcker trädet med fårull eller liknande kan det klara sig ute på friland ända upp till zon 5. Alternativt odla i kruka och ställ i växthus/förråd över vintern.

Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.

Passar bra som spaljéträd då grenarna är lättböjliga.

Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.

Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.

Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos mullbärsväxter. 

Bären mognar kontinuerligt från maj till september.

Bären skördas när färgen övergått från rött till kolsvart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: runt 150 cm
Växtzon: 1-2 på friland, 1-5 med vintertäckning eller i växthus/förråd

1st Yuzuträd: 1 år gammalt - nuvarande höjd 20-40 cm

Yuzu är självfertila = enbart 1 träd behövs för fruktsättning

Trivialnamn: Yuzu
Vetenskapligt namn: Citrus × junos
Familj: Rutaceae 

1. tre Ekte Kastanje: 4 år gammel - nåværende høyde: 100-125 cm

Merk. at trær bestilt i vintermånedene mangler løvverk.

Ekte kastanjer er selvbestøvende - bare 1 tre er nødvendig for frukting.

Trivialnavn : Ekte kastanje, spiselig kastanje, matkastanje
Vitenskapelig navn : Castanea sativa
Familie : Fagaceae

Plantehistorie og bruk:

Ekte kastanjer har eksistert i europeisk historie i flere tusen år. Fra romertiden begynte den å spre seg til de mer nordlige delene av Europa – da ofte dyrket av munker i klosterhager.

Det er de kastanjebrune skinnende nøttene som konsumeres. Nøtter er næringsrike og har historisk sett til og med konkurrert med dagens vanligste korn. Det var da et mel malt av kastanjene som ble brukt rikelig – mulig takket være nøttenes rike innhold av stivelse, noe som ellers er uvanlig blant nøtter.

En mer moderne utbredt måte å nyte nøttene på er å steke dem sammen med smør og salt, dette er vanlig både rundt middelhavsområdet og i England (med eller uten smør). Ristede nøtter har en smak som minner om søtpotet.

Treet har en vakker og majestetisk vekst som eiken. Imidlertid vokser den ekte kastanjen raskere enn eiken.

I sitt naturlige miljø, nede i Sør-Europa, kan trærne leve i over 2000 år.

Kultur :

Trives best på et varmt og vindbeskyttet sted på et solrikt sted. Vokse i godt drenert, leirholdig jord. Bland gjerne inn gressklipp, kompost eller stallgjødsel i det øverste jordlaget.

Trives i lett sur jord - optimal pH-verdi er mellom 4,5-6.

Trives ikke i spesielt våt jord.

Vann rikelig de første årene av etableringen.

Treet gir vanligvis etter 3-5 år. Nøttene er vanligvis klare til høsting rundt sep-okt.

Egenskaper :

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 20-35 m
Vekstsone: 1-2
Høstealder: 3-5 år

1stk Tre Salttamarisk: 2 år gammel - nåværende høyde 80-100 cm

Trivialnavn: Tamarisk, Salt Cedar
Vitenskapelig navn: Tamarix tetrandra
Familie: Tamaricaceae

Plantehistorie og bruk:

Tamarisken er et grasiøst løvtre med lange, fleksible grener som er fylt med plumer av blekrosa blomster - på bare grener - sent på våren. Blomstene endres deretter til olivengrønne små, skjellete blader.

Tamarisken er kjent for sin evne til å absorbere og konsentrere salter i plantedelene. Dette er nyttig der du har utløp for gråvann. Gråvann er vannet som kommer ut når vi renser brukt vann fra kjøkken og bad – for eksempel oppvaskmaskiner, vaskemaskiner, dusjer, etc. Når dette vannet blir renset blir det ofte igjen ulike salter som føres ut i avrenningen. Det er i disse utløpene det plantes planter som Praktamarisken, som ser ut til å være en av de mest effektive plantene nettopp til å ta opp salt fra jorda den vokser i. Manglende evne til å ta opp overflødig salt i jorda kan gi problemer mht. omkringliggende planter, så påvirker det deres naturlige evne til å absorbere vann via osmose.

Du kan også dyrke Praktamarisken som en busk. Hvis du ikke former det til et tre ved å beskjære, oppnår det vanligvis strukturen til en busk på egen hånd.

Egnet for dyrking i blandede hekker da den skaper et iøynefallende inntrykk med sine klare, lyserosa nyanser som løfter hele hekken.

Grenene brukes til å veve kurver.

Flittig til å tiltrekke seg pollinatorer.

Kultur:

Trives best i åpen, solrik posisjon i veldrenert jord. Gjerne leirholdig og litt sandete. Tolererer de fleste jordarter. Misliker grunne og kalkholdige jordarter.

Hardfør i kystklima.

Blomster på bare kvister sent på våren - blomstene erstattes da av små olivengrønne blader.

Egenskaper:

Alder: Flerårig
Planteposisjon: sol
Høyde: 2-4 m
Vekstsone: 1-3

1st träd Rött Mullbär 'Red No. 2': nuvarande höjd 50-80 cm

Plantorna bar frukt i juni och sätter nu bär i en andra omgång (skrivet 24/9-24)

Trivialnamn: Rött Mullbär
Vetenskapligt namn: Morus rubra
Familj: Moraceae

Växthistoria & användning:

Sorten 'Red No. 2' ger röda till svarta bär som är uppfriskande sötsyrliga. Något mer kortvuxen än vildsorterna: blir runt 4-5 meter. Samma goda härdighet. 

Info Mullbär allmänt:

Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, Morus alba, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.

Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. 

Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.

Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. 

På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt gojibäret, vara en så kallad "superfood".

Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.

På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. 

Odling:

Fullständig sortspecifik beskrivning på väg...

Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.

Passar bra som spaljéträd då grenarna är lättböjliga.

Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.

Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.

Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos mullbärsväxter. 

Bären mognar kontinuerligt från maj till september.

Bären skördas när färgen övergått till rött/svart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: 4-5 m
Växtzon: 1-4

1 Papayatre av sorten 'HOLLAND': 1 år gammel - nåværende høyde: 30-50 cm

Frøsådde planter, dyrket i Sverige

Anlegget sendes trygt og sikkert pakket med støtdempende emballasje.

Mullbärsträd av den snabbväxande & härdiga sorten 'Mulle' (svarta bär) - nuvarande höjd: 60-80 cm

Bild tagen på höst därav gulnande av blad

Trivialnamn: Mullbär 'Mulle' Svart Mullbär, Svart Mullbärsträd
Vetenskapligt namn: Morus acidosa
Familj: Moraceae

Växthistoria & användning:

Allmän info Mullbär:

Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, Morus alba, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.

Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. 

Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.

Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. 

På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt gojibäret, vara en så kallad "superfood".

Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.

På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. 

Odling:

Klarar temperaturer ner till -25°C. Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.

Passar bra som spaljéträd då grenarna är lättböjliga.

Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.

Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.

Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos mullbärsväxter. 

Bären mognar kontinuerligt från mitten av sommaren till tidig höst.

Bären skördas när färgen övergått från rött till kolsvart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.

Egenskaper:

Årighet: Flerårig
Växtläge: sol
Höjd: 5-10 m
Växtzon: 1-4