Planteafdeling

<p>Japansk rosintræ - nuværende højde: 100-130 cm</p> <p>[Billede af træet kommer snart]</p> <p><strong>Trivielt navn:</strong> Japansk rosintræ, orientalsk rosintræ, rosintræ, Chi-Chao Li<strong><br>Videnskabeligt navn:</strong><em> Hovenia dulcis</em> <em> <br></em><strong>Familie:</strong> Rhamnaceae</p> <p><strong><span>Anlæggets historie &amp; brug:</span></strong></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Det Det japanske rosintræ er et hårdfør træ, der findes i Asien, fra det østlige Kina og Korea til Himalaya, hvor det vokser i højder op til 2.000 m over havets overflade.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Den de kødfulde, søde og velduftende frugter spises rå eller kogte. Når frugterne tørres, får de både en smag og et udseende, der minder om rosiner.  </span><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"> </span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">En ekstrakt lavet af frø, grene og unge blade kan spises som honning og bruges også til at lave vin og slik (Facciola, S.).</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Den frø indeholder omkring 15 % protein og 7,8 % fedt (Duke. J. A. & Ayensu. E. S.).</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Den Russisk indtræden har længe været brugt i traditionel kinesisk, koreansk og japansk medicin til at behandle en række lidelser, herunder tømmermænd (Hyun TK et al.). Rosintræets frugter er allerede nævnt i <em>materia medica</em> fra Tang-dynastiet i det 6. århundrede.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Moderne forskning bekræfter, at flavanonol ampelopsin/dihydromyricetin (DHM), der findes i planter i slægterne <em>Ampelopsis</em> og <em>Cercidiphyllum</em>, kan reducere symptomer om alkoholforgiftning og afholdenhed (Reich L.). </span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Uddrag af <em>Hovenia dulcis</em> er kommercielt tilgængelige og markedsføres som et middel mod eftervirkningerne af overdrevent alkoholforbrug.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Den træ er traditionelt kendt for sine sundhedsmæssige fordele, når det indtages i teform.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">< span>Træet fra Russintrædet er hårdt og velegnet til at lave møbler.</span></span></p> <p><strong>Dyrkning:</strong></p> <p>Trives godt i veldrænet, sandet muldjord på et solrigt og varmt sted. Gerne beskyttet mod frost de første år, herefter kan træet tåle ned til -15°C. Får træet derimod lov til at hærde mod kulden langsomt, kan vævet få lov til at modne (hærde) og så kan træet være hårdfør ned til -25°C (Huxley. A.).</ p> <p>Undgå kompakt og våd jord.</p> <p>Træet anses for hurtigtvoksende og bliver normalt ikke mere end 5-6 meter højt i vores klima. I andre dele af verden når den højder på op til 30 meter.</p> <p>Kan toppes for at holde som en busk eller få lov til at vokse for at blive mere naturligt træformet. </p> <p>Rosinindgangen er tørkebestandig, men frugtens kvalitet kan blive mærkbart påvirket, hvis vandforsyningen ikke er god. Vanding 2-3 gange om ugen anbefales i løbet af foråret og sommeren. </p> <p>Frugterne modnes normalt sent på sæsonen, omkring oktober. Frugterne høstes, når de er tørret på træet, så der er ikke behov for manuel tørring af frugterne.</p> <p>Den russiske indgang er selvfertil og producerer rigelig frugt ved modenhed.</p> <p><strong>Funktioner:</strong></p> <p>År: Flerårig<br>Planteplacering: sol / let skygge<br>Højde: 4-30 m<br>Væksttid: 1-12 måneder/sek.<br>Vækstzone: 1-4<br>< /p >

<p data-mce-fragment="1">1. plante Grapefrugt mynte 'Grapefruit': nuværende højde 40-50 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong> Grapefruit Mint<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong> <em>Mentha piperita</em><br>< strong> Familie:</strong> Lamiaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Anlægshistorik &amp; brug:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em><strong></strong></p> <p><meta charset="utf-8"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber</strong><span data-mce-fragment="1">:</span><br data -mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig</span><br data-mce-fragment="1 "><span data-mce-fragment="1">Anlægsposition: sol/delskygge</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Højde: 30-60 cm<br>Vækstzone: 1-7</span >< span data-mce-fragment="1"></span></p>

<p data-mce-fragment="1">1. plante marokkansk mynte 'marokkansk: nuværende højde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong> Marokkansk mynte<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong> <em>Mentha spicata</em><br>< stærk >Familie:</strong> Lamiaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Anlægshistorik &amp; brug:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em><strong></strong></p> <p><meta charset="utf-8"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber</strong><span data-mce-fragment="1">:</span><br data -mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig</span><br data-mce-fragment="1 "><span data-mce-fragment="1">Anlægsposition: sol/delskygge</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Højde: 30-60 cm<br>Vækstzone: 1-6</span >< /p>

<p><strong>Orange Kryphallon av sorten 'Emerald Carpet': nuvarande storlek P9 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Orange Kryphallon, Taiwanhallon<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Rubus rolfei </em>(Syn.<em> Rubus pentalobus</em>)<br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Orange Kryphallon är en marktäckande hallonsläkting med ursprung i Taiwan och sydöstra Kina. Sorten 'Emerald Carpet' är särskilt uppskattad för sitt täta växtsätt och sitt dekorativa, vintergröna bladverk som får bronsröda toner på hösten.</p> <p>Den odlas främst som marktäckare i trädgårdar och slänter men bären är ätbara – små, orange och milda i smaken, och kan användas i sylt och desserter.</p> <p>Det Orangea Kryphallonet är inte lika kraftigväxande som det vanligare Kryphallonet (<em>R. tricolor</em>) och kan därför vara ett bättre alternativ om man är mer rädd om platsen man vill plantera på - med tiden bildar dock även den orangea kryphallonet en tät marktäckande matta, men den är något enklare att hålla efter.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. Tål torka när den är etablerad. Passar utmärkt som marktäckare i stenparti, på murar eller i slänter. Lågväxande och lättskött, sprider sig med utlöpare.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2</p>

<p><strong>Frilandsfuchsia: nuvarande höjd 10–20 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Frilandsfuchsia<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Fuchsia magellanica</em><br><strong>Familj:</strong> Onagraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Frilandsfuchsia 'Gracilis' är en gammaldags och beprövad sort som odlats länge i svenska trädgårdar – ofta i skyddade lägen där den återkommer år efter år. Den blommar rikligt från försommar till sen höst med tunna, rödrosa blommor som hänger som små lyktor längs grenarna.</p> <p>De små bären som ibland följer efter blomningen är ätliga och har en mild, syrlig smak. Fuchsior har även använts traditionellt i sina ursprungsländer, bland annat i enkla örtberedningar för matsmältning. Men framför allt odlas den för sin skönhet.</p> <p>Mycket tålig mot vind och salt varför den lämpar sig väl som skyddande häck i kustnära miljöer. </p> <p>Ett naturligt svart färgämne kan utvinnas ur veden. </p> <h4>Odling</h4> <p>’Gracilis’ trivs i sol till halvskugga i näringsrik, fuktig men väldränerad jord. Den kan övervintra utomhus i <meta charset="utf-8">i zon 1–2, t o m zon 3 i skyddat läge om rötterna täcks med löv, halm eller annat täckmaterial. Skotten fryser ofta tillbaka på vintern, men skjuter på nytt från basen på våren. Klipps ner efter vintern för att stimulera ny tillväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 0,6–1 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3 i skyddat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–oktober<br></p>

<p><strong>Mandelträd av den självfertila dvärgsorten 'Nut Me Avijor': nuvarande höjd 50–70 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Mandelträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus dulcis</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Mandelträdet har odlats i tusentals år i Medelhavsområdet och Mellanöstern för sina näringsrika nötter. Sorten 'Nut Me Avijor' är en modern dvärgsort framtagen för lättare skörd och mindre trädgårdar. Sorten är självfertil och ger god skörd på egen hand. Blir inte mer än 1,5-2 meter hög.</p> <p>Mandlar äts färska, rostade eller som ingrediens i bakverk, konfekt och matlagning. Alternativt för att göra sin egen mandelolja. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad, gärna kalkrik jord. Kräver jämn vattning men tål inte stående väta.</p> <p>Odling på friland i gynnsamma lägen zon 1-2, typ i vindskyddat söderläge. I zon 2 rekommenderas att man vintertäcker kronan med någon slags juteväv eller fiberduk. Det finns även de som framgångsrikt odlar Mandelträd i zon 3 och 4 i gynnsamma lägen. </p> <p>Denna sort är härdig ned till ca -15ºC.</p> <p>Annars kan man odla i stor kruka som övervintras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 1,5–2 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3-4)</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Tieguanyin': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Tieguanyin' är en berömd sort från Anxi i Fujianprovinsen i Kina, traditionellt använd för att tillverka det klassiska oolong-teet med samma namn. Sorten har ett brett, horisontellt växtsätt och mellanstora blad som lämpar sig väl för produktion av både oolong och svart te. Den är anmärkningsvärt köldtålig för sitt ursprung och passar därför fint för försök till oolongproduktion även i nordligare odlingszoner.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Amerikanskt Blåbär av den självfertila sorten 'Northland': nuvarande höjd 40-50 cm</strong></p> <p><br><strong>Trivialnamn:</strong> Amerikanskt Blåbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vaccinium corymbosum</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Northland’ är en härdig och lättodlad sort av amerikanskt blåbär som togs fram i Michigan, USA. Den ger riklig skörd av medelstora, söta bär med god blåbärssmak. Bären passar lika bra att ätas färska som till sylt, paj, bakning eller infrysning. Blåbär är rika på antioxidanter, särskilt antocyaniner, och har använts i både mat och traditionell medicin för att stödja syn, matsmältning och blodcirkulation.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i fuktighetshållande, väldränerad och sur jord (lågt pH). För bästa skörd bör plantan vattnas regelbundet under torra perioder. 'Northland' har ett buskigt växtsätt och klarar kyla bra – den är känd för sin pålitliga skörd även i norra odlingszoner. Ger god skörd som ensam planta men ännu bättre om den planteras tillsammans med andra sorter för korspollinering.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Skörd:</strong> Juli–augusti<br><strong>Självfertil:</strong> Ja, men rikligare skörd med fler sorter</p>

<p>Vit Lavendel av sorten 'Alba': nuvarande höjd 20-30 cm</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Vit Lavendel<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula angustifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Vit lavendel är en mindre vanlig färgvariant av den klassiska äkta lavendeln – en flerårig krydd- och läkeväxt med lång tradition i både hushåll, trädgård och naturmedicin. Sorten 'Alba' har rent vita blomspiror och silvergrått bladverk, och används precis som den blå lavendeln för doft, mat och medicin.</p> <p>Blommorna kan torkas och användas i teblandningar, bakning eller som dekoration i exempelvis lavendelsocker. Lavendel har traditionellt använts för att främja avslappning, stödja sömn och lugna matsmältningen.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i soligt, torrt och varmt läge med väldränerad jord – gärna sand- eller grusblandad. Kalkrik jord är ett plus. 'Alba' blir något lägre än blå lavendel och passar fint i kanter, örtagårdar, krukor eller stenpartier. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla formen och stimulera ny tillväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 30–50 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (väldränerat läge)<br><meta charset="utf-8"><strong>Blomning:</strong> Juni–juli<br></p>

<p>Sibirisk ginseng plante - nuværende højde: 15-20 cm</p> <p><meta charset="utf-8">[Billede af planten kommer snart]</p> <p>Nu er denne længe ventede plante endelig kommet ind på lageret! Efter mange henvendelser er det endelig lykkedes at få fat i et par planter, de er hverken billige eller nemme at få fat i - deraf prisen.</p> <p>Søg efter at få større planter ind i løbet af sæsonen, de bliver omkring 2-3 mio. og koster ca. SEK 2000 i butikken - så mere værdi for pengene. De af jer, der er interesserede i disse planter, er velkomne til at tage kontakt, så vi ved, hvor mange der skal bestilles.</p> <p><strong>Trivielt navn:</strong> Russisk rod, sibirisk ginseng, Eleuthero, Kan Jang, Tajgarot<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong> <em>Eleutherococcus senticosus</em><br> <strong>Familie:</strong> Araliaceae</p> <h4><strong><span>Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></h4> <p>Sibirisk ginseng, eller russisk rod, som det også kaldes, er en frostbestandig "Ginseng-art", der tilhører samme familie som koreansk ginseng <meta charset="utf-8">(<em>Panax ginseng) </em >og amerikansk ginseng <meta charset="utf-8">(<em>Panax quinquefolius</em>). Det er ikke relateret til <span style="color: #4e991d;"><strong><a style="color: #4e991d;" title="Indian Ginseng / Ashwagandha (Withania somnifera)" href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/ashwagandha-indisk-ginseng-withania-somnifera" target="_blank">Indisk Ginseng</a ></strong></span>.</p> <p>Fra denne Ginseng er det rodbarken, der bruges på grund af dens adaptogene egenskaber. Adaptogener kaldes stoffer, der hjælper kroppen med at håndtere forskellige former for stress. Sibirisk ginseng er velkendt blandt atleter og bruges også til at behandle søvnforstyrrelser. Traditionelt brugt i russisk/kinesisk folkemedicin.</p> <p>Meget af den sibiriske ginseng, der findes på markedet, er hele usmalede rødder, når det i virkeligheden kun er røddernes bark, der indeholder de aktive stoffer. Her er det selvfølgelig en fordel at dyrke det selv, da du selv styrer hele processen.</p> <h4> <strong>Dyrkning</strong>:</h4> <p>Sibirisk ginseng er en busk, der stammer fra Nordøstasien, der ofte vokser i skove som underskov eller danner tætte krat. Busken er tornet og kan blive op til 4 meter afhængig af hvor den vokser.</p> <p>Den trives udendørs i Sverige og stiller ikke særligt høje krav. På vejen kan den klare alt fra sand til tung lerjord. Den trives dog bedst i jord blandet med blade og kompost. Foretrækker lys frem for delvis skygge. Kan også dyrkes i potte.</p> <p>For at høste skærer du et/flere af plantens underjordiske skud af og lader planten vokse. Pil barken af roden, og kompostér/kassér træet inde i barken.<br></p> <p>Det er en robust art med få kendte skadedyr.</p> <p>Blomsterne bliver gul-hvide/lilla, som så danner sorte runde frugter i bundter.</p> <h4> <strong>Egenskaber</strong>:</h4> <p>År: Flerårig<br>Planteplacering: delvis skygge/sol<br>Højde: 2-4 m<br>Væksttid: 2-4 måneder<br>Vækstzone: 1-7</p>

<p data-mce-fragment="1">1 busk Gul Goumi Pointilla® 'Fortunella'<strong></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nu i større størrelse: C2-gryde og 80-120 cm høj</p> <p data-mce-fragment="1">2 individer anbefales til god bestøvning</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivielt navn:</strong> Yellow Goumi, Japanese Silverbush<strong data-mce-fragment="1"><br data -mce-fragment="1">Videnskabeligt navn: </strong><em data-mce-fragment="1">Elaeagnus umbellata </em>Pointilla® Fortunella<em data-mce-fragment="1"> < nej data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Elaeagnaceae</span>< /p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Anlægshistorie &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol<br data-mce-fragment="1">Højde: 2-3 m< br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-4</p>

<p>Cembratall av sorten 'Glauca'</p> <p>Cembratallen är en s k enbyggare<em>, </em>den har han- och honblommor på samma individ. Däremot är den inte <em>självfertil, </em>utan den behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Cembratall, Brödtall<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pinus cembra</em><br><strong>Familj:</strong> Pinaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Glauca' är en blågrön form av cembratall som delar alla de ätbara och användbara egenskaperna med arten, men med ett ännu mer dekorativt, silverblått bladverk.</p> <p>Precis som grundformen producerar den stora kottar med ätliga frön – så kallade pinjenötter – som kan ätas råa eller rostade. Nötterna är rika på fett och protein och har använts som livsmedel i Alperna i århundraden.</p> <p>Cembratallen är känd för att producera kottar i ung ålder - och låg höjd. Av dessa plantor på 30-35 cm är det några som redan har kottar på sig. </p> <p>Sorten kombinerar nytta och skönhet och lämpar sig både för självförsörjning och som långsamtväxande solitär i trädgården.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sol till halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. 'Glauca' växer långsamt men stabilt och utvecklar på sikt en vacker, kompakt pyramidform. Mycket härdig mot kyla och snö. Lämplig för odling i stora trädgårdar, skogsträdgårdar eller som inslag i naturlika planteringar. För god nötproduktion rekommenderas plantering av flera träd.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br></p>

<p>Cembratall - nuvarande höjd: 10-20 cm<br></p> <p><meta charset="utf-8">Cembratallen är en s k enbyggare<em>, </em>den har han- och honblommor på samma individ. Däremot är den inte <em>självfertil, </em>utan den behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Cembratall, Brödtall<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pinus cembra</em><br><strong>Familj:</strong> Pinaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Cembratallen härstammar från Alperna och Karpaterna och har använts i generationer för både landskapsplantering och nötskörd.</p> <p>Trädet är långsamtväxande, mycket härdigt och uppskattat för sin eleganta, smala siluett samt de dekorativa kottarna som producerar ätliga frön – så kallade pinjenötter. Nötterna kan ätas råa eller rostade och har en mild, nötig smak. I ursprungsområdena används de traditionellt i bakverk och matlagning, precis som pinjenötter från andra tallarter.</p> <p><meta charset="utf-8">Cembratallen är känd för att ge nötter i ung ålder - och låg höjd. Plantor på bara 30-35 cm kan bära kottar. </p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sol till lätt halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. Trivs bra i vindskyddade lägen men är även tålig mot kyla och snö. Kräver tålamod – tillväxten är långsam men stabil. Kan användas som prydnads- eller skogsträd, och är särskilt vacker som solitär i större trädgårdar.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–25 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br></p>

<p>Kinesisk Blomsterkornell av sorten 'Milky Way'</p> <ul> <li>Höjd: 30-40 cm (C2 kruka)</li> <li>Höjd: 60-80 cm (C5 kruka)</li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Kinesisk Blomsterkornell<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Cornus kousa<br></em><strong>Familj:</strong> Cornaceae</p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Blomsterkornell är ett tätvuxet litet buskträd som härstammar ifrån Nordostasien. På våren bildar den mångtaliga klart vita blommor som lyser upp skuggiga partier i trädgården. I slutet av sommaren bildar trädet egendomliga rosaröda ätbara frukter på 2-3 cm i diameter. </p> <p>Dessa frukter kan man göra sylt eller baka paj på. I Asien gör man juice av dem samt fermenterar till vin.</p> <p>Barken på grövre stammar flagnar och skapar ett vackert mönster av varierade färger.</p> <p>Även bladen på trädet får en vacker klarröd/orange färg på hösten. </p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Blomsterkornell är ett lövfällande träd som trivs bra i större delen av Sverige. Trädet är relativt långlivat (50-150 år) och är härdigt mot kyliga klimat.</p> <p>Till skillnad från många växter trivs blomsterkornell bra i skuggiga lägen. Det ska även gärna vara vindskyddat. Står trädet i direkt sol tenderar trädet att producera fler frukter, men av mindre storlek. </p> <p>En optimal växtplats för blomsterkornellen är under ett eller flera högre lövfällande träd - som ger skugga och tillför organiskt material till marken - omgiven av ytterligare växtlighet i olika skikt. Detta bidrar till den fuktiga, vindskyddade och halvt skuggiga miljö som blomsterkornellen växer bäst i. Trädets klarlysande blomning kan dessutom lysa upp en annars skuggig "dunge". Blomsterkornellen har låga skötselkrav och ger stora återkommande skördar varje år. </p> <p>Av ovan nämnda anledningar är blomsterkornellen ett utmärkt träd att ha i en skogsträdgård. Har du ingen sådan plats på din odlingsyta, funkar en växtplats med morgonsol och eftermiddagsskugga även bra.  </p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: skugga/halvskugga<br>Höjd: 2-3 m<br>Växtzon: 1-3</p>

<p data-mce-fragment="1">1. hvide morbærtræ 'Pendula'</p> <p data-mce-fragment="1">C20-gryde - Højde 180-200 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><span style="text-decoration: underline;">KUN TIL INDSAMLING</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivielt navn:</strong> White Mulberry, White Mulberry Tree<strong data-mce-fragment="1"></strong> br data -mce-fragment="1">Videnskabeligt navn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Morus alba<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Moraceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">'Pendula' er en sort med en bred, hængende vane. Sorten giver rigelige rød-sorte frugter og gør et smukt indtryk i haven. </p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Info om Mulberry generelt:</p> <p data-mce-fragment="1">Morbærtræer er en af ​​verdens ældste kulturplanter - nok bedst kendt for at være vært for silkeorme, hvis tråde er fremstillet til silkestof, fordi morbærblade er silkeormens stort set eneste fødekilde. Bladene på det hvide morbærtræ er især populære hos silkeormene. Den hvide morbær stammer fra Vestasien. </p> <p data-mce-fragment="1">Bærene på det hvide morbærtræ varierer i farve - fra hvid, til pink, til rød til næsten sort. Den hvide morbær har en sødere smag end dens sortfrugtede slægtning<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-mullbar-morus-nigra" title="Sort morbær (Morus) nigra) " target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-mullbar-morus-nigra"><span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><strong>Morus nigra</strong></span></a>. Bærene er rige på antioxidanter og menes ligesom morbærbladste at hjælpe med at balancere blodsukkerniveauet. Takket være dets usædvanligt høje næringsindhold betragtes morbær som en såkaldt "superfood", svarende til " title="Goji (Lycium barbarum)" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum"><strong><span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;">gojibæret</span></strong></a>.</p> <p data-mce-fragment="1">Tørrede bær har en cremet kul-lignende smag. Derudover indeholder morbær stoffet MFE, som stabiliserer blodsukkerniveauet og dermed undertrykker kroppens søde tand. Derfor er morbær en almindelig erstatning for dem, der gerne vil af med deres søde tand. </p> <p data-mce-fragment="1">Du kan også lave juice og marmelade af bærrene.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><span>Fra bladene kan du</span><span>brygge</span><span> sund te, der historisk har været drukket i Kina, og som for nylig begyndte at blive populær igen i Asien. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Det hvide morbærtræ er noget hårdere end dets slægtning<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-mullbar-morus- nigra" title="Sort morbær (Morus nigra)" data-mce-fragment="1" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-mullbar-morus-nigra"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1" data-mce-style="color: #4e991d;"><strong data-mce-fragment="1">Morus nigra</strong></span></a> og tåler temperaturer ned til -30<span data-mce-fragment="1">°</span><span data-mce-fragment="1">C</span>. Den kan vokse i de fleste jorder, men trives bedst i løs, næringsrig jord. Hårdfør i blæsende kystklima, men optimal vækst gives på varme, beskyttede steder.</p> <p data-mce-fragment="1">Velegnet som espalier, da grenene let kan bøjes.</p> </p> <p data-mce-fragment="1">Morbær er selvfrugtbare, hvilket betyder, at der kun er brug for ét træ for at bære frugt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskær om vinteren, når træet er i dvale, for at undgå overdreven "blødning" af træet, hvilket ellers er et almindeligt kendetegn for morbærplanter. </p> <p data-mce-fragment="1">Bærrene modnes kontinuerligt fra midten af ​​sommeren til det tidlige efterår.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong></strong>Når det er tid til at høste, er et tip at plukke bærrene med en nål for at undgå at knuse dem mellem fingrene.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol<br data-mce-fragment="1">Højde: 5-10 m< br data-mce-fragment="1">Væksttid: 1-12 måneder<br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1"><span>FRØ (10 stk/pose) af Wasabi, videnskabeligt navn </span><em>Wasabia japonica</em><span>.</span></p > <p data-mce-fragment="1"><span><strong>Anlægshistorie &amp; brug:</strong></span></p> <p data-mce-fragment="1">Wasabi er Japans version af peberrod. Smagen er dog forskellig. Wasabi-roden (stilken) bruges velkendt i revet form til sushi, men kan også bruges til at smage is og slik.</p> <p data-mce-fragment="1">Hvis du vil have ægte wasabi i Sverige, er det bedst at dyrke det selv. Den færdiglavede wasabipasta du køber er ofte i stedet en blanding af peberrod, sennep og grønne farvestoffer.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er ikke kun rhizomet, der kan bruges, men også bladene, som er velegnede til brug med skaldyr, fisk og salater. Hele planten er spiselig.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Wasabiplanten er en flerårig plante og kan tåle temperaturer ned til -10°C og kan derfor overvintre i Sverige. Planter kan vinterdækkes med halm, tørre blade, granris eller lignende for at holde en højere temperatur ved siden af ​​planten som ekstra beskyttelse.</p> <p data-mce-fragment="1">Wasabi trives bedst i nærheden af ​​rindende vand, så hvis du har et vandløb, et vandløb eller endda. støv til rådighed giver det gode betingelser for god etablering. Men det er også muligt at dyrke på marken, bare sørg for at holde jorden veldrænet og fugtig. Wasabi dyrket i rindende vand kaldes <em>sawa</em> i Japan, og markdyrket kaldes <em>oka</em>.</p> <p data-mce-fragment="1">Ud over en god tilførsel af vand kan wasabi-planten godt lide at vokse på et halvskyggefuldt og køligt sted.</p> <p data-mce-fragment="1">Optimal vækst sker i perioder, hvor temperaturen holdes mellem 7-21°C</p> <p data-mce-fragment="1">Rhizomet høstes, når det er blevet stærkere, det kan tage et til to år.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Seed:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Sæt frøene i blød natten før såning. Læg frøene i fugtig jord, dæk med et tyndt lag jord og hold frøet fugtigt. 5-20 dages væksttid.</p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Vækstposition: fugtig, delvis skygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 20- 60 cm <br data-mce-fragment="1">Væksttid: 5-20 dage<br data-mce-fragment="1">Vækstzone: Hårdfør ned til -10°C (største vækst 7-21°C)<br></p>

<p><strong>Plattpersika av sorten 'Ornella': nuvarande höjd 80–100 cm</strong></p> <p>Självfertil men fruktsättning gynnas av närhet till andra sorters persika/nektarin.<br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Plattpersika, Paraguayo, Donutpersika, Saturnopersika<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus persica var. platycarpa</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Plattpersika, även känd som paraguayo, är en gammal form av persika med platta, söta och aromatiska frukter. Sorten 'Ornella' ger riklig skörd av saftiga frukter med fin balans mellan sötma och syra. Frukterna äts färska eller används i desserter, sylt och bakning.</p> <p>Arten har odlats i Medelhavsområdet i århundraden och har på senare tid blivit populär i nordligare trädgårdar tack vare sina goda frukter och dekorativa blomning.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i varmt, soligt och skyddat läge i väldränerad, gärna kalkrik jord. Kan odlas på friland i de mildaste delarna av landet (zon 1-2) på plats skyddad från kalla vintervindar eller i större kruka som vinterförvaras frostfritt.</p> <p>Vattnas jämnt, särskilt under blomning och fruktsättning. Beskärs försiktigt efter skörd för att stimulera ny fruktsättning.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1-2</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Longjing 43': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Longjing 43' är en väletablerad sort från Zhejiang-provinsen i Kina, framtagen särskilt för att producera högkvalitativt grönt te. Den odlas på hög höjd och har god köld- och torktålighet, vilket gör den lämplig för odling även i nordligare klimat. Bladen är mellanstora med klassiskt utseende och tydlig aromprofil – perfekt för dig som vill producera eget Longjing-liknande grönt te hemma.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sarah Bernhardt': nuvarande höjd 10–20 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sarah Bernhardt’ är en av de mest välkända och odlingsvärda pionerna, älskad för sina stora, ljusrosa, tätt fyllda blommor med svag doft. Den blommar något senare än många andra sorter och har utmärkt hållbarhet som snittblomma. Det är även en utav de äldsta sorterna - I Sverige finns det många exempel på plantor av ’Sarah Bernhardt’ som vuxit på samma plats i 30–50 år eller mer.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sarah Bernhardt’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 80–100 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli</p>

<p><strong>Frilandsfuchsia: nuvarande höjd 10–20 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Frilandsfuchsia<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Fuchsia magellanica</em><br><strong>Familj:</strong> Onagraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Tricolor’ är en särskilt dekorativ sort av frilandsfuchsia med brokiga blad i grönt, vitt och rosa, som tillsammans med de hängande rödvioletta blommorna ger ett iögonfallande uttryck hela sommaren. Liksom andra sorter av Fuchsia magellanica är den härdig, flerårig och övervintrar i stora delar av Sverige – något ovanligt för fuchsior.</p> <p>De små, avlånga bären som kan följa efter blomningen är ätliga och har en mild, syrlig smak.<meta charset="utf-8"> I ursprungsländerna har växten traditionellt använts i enklare örtberedningar, bland annat för matsmältningen. </p> <p>Ett naturligt svart färgämne kan utvinnas ur veden.</p> <p>Tålig mot vind och salt – lämpar sig som häck i kustnära miljöer<br></p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, fuktighetshållande men väldränerad jord. ’Tricolor’ fungerar utmärkt som fristående buske, kantväxt eller låg häck. Mycket tålig mot vind och salt, vilket gör den särskilt lämplig som skyddande häck i kustnära miljöer. Övervintrar på friland i zon 1–2, även i zon 3 i skyddat läge. Skotten fryser ofta ner, men busken skjuter från basen på våren – beskärs då för att främja ny tillväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 0,6–1 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3 i skyddat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–oktober<br></p>