Planteavdelingen

<p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Vanlige navn:</strong> Såpenellik, Såpeurt, Såperot<br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em>Saponaria officinalis</em> <br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Caryophyllaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Såpenellik brukes akkurat som navnet tilsier som såpe, sjampo og vaskemiddel. Såpenelliken er en huslig nytteplante som i det tradisjonelle Sverige ofte ble brukt både til vask av tekstiler og til personlig hygiene. I dag brukes det i kurer mot akne.</p> <p data-mce-fragment="1"> Hele planten er nyttig, dvs. blomster, blader, røtter og stilk. Såpefedden inneholder avfettende stoffer som skummer sammen med vann. Den høyeste konsentrasjonen av de fettoppløsende stoffene finnes i roten. Den skummende væsken kan deretter vaskes inn, brukes som sjampo og såpe eller som generelt rengjøringsmiddel.</p> <p data-mce-fragment="1"> <meta charset="utf-8"><span>Til tross for sin toksisitet, brukes Saponaria officinalis i matlaging. Den fungerer som en emulgator i kommersiell tahiniproduksjon og bidrar til å skape et luftig skum i ølbrygging. I Midtøsten brukes roten som et tilsetningsstoff i fremstillingen av halva for å stabilisere oljene og gi den unike teksturen til halva<meta charset="utf-8"> preget av.</span></p> <p data-mce-fragment="1"> Blomstene lukter søtt om kveldene og er flittige når det gjelder å tiltrekke seg pollinatorer.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Dyrking</strong> :</p> <p data-mce-fragment="1"> Siden Såpenellikken er tilpasset det svenske klimaet, er det ingen vanskeligheter med å dyrke den utendørs her. Den trives i de fleste jordarter, lett leirholdig jord fungerer best. Sol/delskygge er gode steder. Blir 30-100 cm høy avhengig av planteplassering.</p> <p data-mce-fragment="1"> Såpenellik kan spres godt via underjordiske skudd. Så velg nøye hvor du planter den. Gjerne inngjerdet og for seg selv i tilfelle du ikke vil at den skal overta dyrkingen.<strong data-mce-fragment="1"></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper</strong> :</p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 30-100 cm<br data-mce-fragment="1"> Spiretid: 1-3 måneder<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-5</p>

<p> 1. plante Lingon 'Fireballs': 2 år gammel i C2 potte</p> <p> <strong>Vanlige navn:</strong> Lingonberry, Lingon Berry<br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Vaccinium vitis-idaea<br></em> <strong>Familie:</strong> <span>Ericaceae</span></p> <p> <strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p> <meta charset="utf-8"><em>Full beskrivelse på vei...</em></p> <p> <strong>Kultur:</strong></p> <p> Trives best i en lett, leireholdig og kalkfattig jord.</p> <p> Svært motstandsdyktig mot kulde, tåler temperaturer ned til -40ºC - så lenge somrene er varme.</p> <p><meta charset="utf-8"> <em>Full beskrivelse på vei...</em></p> <p> <strong>Egenskaper:</strong></p> <p> Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: delvis skygge / skygge<br> Høyde: 20-40 cm<br> Vekstsone: 1-5</p>

<p><strong>Lagerblad i olika storlekar: </strong></p> <ul> <li><strong>Höjd: 20–30 cm</strong></li> <li><strong>Höjd: 40-50 cm </strong></li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Lagerblad<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Laurus nobilis</em><br><strong>Familj:</strong> Lauraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lagerblad har använts som krydda och medicinalväxt i tusentals år, från antikens medelhavskök till dagens långkok. De aromatiska bladen används torkade i soppor, grytor, inläggningar och buljonger – och är en stapel i många kök världen över. Bladen innehåller eteriska oljor och har traditionellt använts för att stödja matsmältning och lindra gaser. Växten är städsegrön och passar utmärkt i kruka. Den kan även formklippas till små träd eller häckar om man vill hålla en mer formell stil i odlingen.</p> <h4>Odling</h4> <p>Lagerblad är härdiga vid långvariga vintertemperaturer ned till -5ºC och klarar kortvariga fall ända ned till -15ºC. Det finns de som odlar lagerblad ute året runt i landets mildaste delar - skydda gärna mot vind, antingen i form av en jutesäck eller val av vindskyddad och mild plats i trädgården. </p> <p>I kallare delar av landet kan man odla i kruka som står ute på sommaren och övervintras frostfritt.</p> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge. Planteras i väldränerad, näringsrik jord – gärna i stor kruka som kan flyttas in under vintern. Klipps efter behov för att skörda blad och hålla formen. Vattnas jämnt – inte för blött, inte för torrt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 3–10 meter - troligtvis lägre i nordiskt klimat<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (gynnsamma lägen)<br></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Phenomenal': nuvarande höjd 5–10 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin är en korsning mellan äkta lavendel (<em>Lavandula angustifolia</em>) och spiklavendel (<em>Lavandula latifolia</em>), framtagen för att kombinera den förstnämndas arom med den senares växtkraft och tålighet. Sorten 'Phenomenal' är särskilt känd för sin härdighet, täta form och förmåga att klara både fukt och kyla bättre än många andra lavendelsorter. Lavandin blir även högre än vanlig lavendel - passar därför bra i syfte av en lågväxande häck.</p> <p>Blommorna har hög eterisk oljehalt och används precis som vanlig lavendel till torkning, doftpåsar, teblandningar, örtblandningar och naturlig hudvård. Lavandin används också kommersiellt för utvinning av lavendelolja, tack vare sin rika doft.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i full sol i väldränerad, gärna kalkrik jord. Klarar både värme och torka, men också svensk vinter bättre än de flesta lavendelsorter – förutsatt god dränering. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla växten kompakt. Utmärkt i rabatt, örtträdgård, slänter eller som kantväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 50–70 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (god dränering krävs)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti</p>

<p data-mce-fragment="1"> 1. plante Taybär 'Buckingham Tayberry': 2 år gammel - klar til å blomstre = bære frukt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Nåværende høyde 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Vanlige navn:</strong> Taybär, Boysenbär, Björnhollon<br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Rubus fruticosus x ideaus</em> <br><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> 'Buckingham Tayberry' er en tornfri variant med tomme glatte blader som gir mye gode bær.</p> <p data-mce-fragment="1"> Tayberry-busken produserer store, smakfulle og saftige burgunderbær som er perfekte å spise med en gang – men også til å lage juice, syltetøy og til og med vin.</p> <p data-mce-fragment="1"> En annen god måte å bruke taybær på er å bake en taybærpai.</p> <p data-mce-fragment="1"> Som andre hybrider viser Tayberries også god motstand mot plantesykdommer.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Voks helst i godt drenert, leirholdig jord på et varmt, solrikt sted. Trives ikke spesielt godt i tung leirjord, tørr, sandholdig jord eller vannfylt jord.</p> <p data-mce-fragment="1">Tayberrybusken har arvet sine lange og smale greiner fra bjørnebæret og fungerer derfor godt å dyrkes klatrende i pergola, mot en vegg eller lignende. Utviklingen og helsen til busken drar generelt nytte av en eller annen form for støtte for grenene.</p> <p data-mce-fragment="1"> Bærene modnes fra midten av juli til slutten av august. Bær dannes på greiner som er minst 2 år gamle.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 2 m<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-2</p>

<p>Furu - nåværende høyde: 125-150 cm</p> <p><meta charset="utf-8"> [Bilde av treet kommer snart]</p> <p><strong>Vanlige navn</strong> <span>: furu, furu, furu, italiensk steinfuru, paraplyfuru</span><br> <strong>Vitenskapelig navn</strong> <span>: <em>Pinus pinea</em></span><br> <strong>Familie</strong> <span>:<meta charset="utf-8"> Pinaceae</span></p> <h4><strong>Plantehistorie og bruk</strong> <span>:</span></h4> <p>Furutreet er et eviggrønt bartrær som har blitt dyrket i årtusener for sine spiselige nøtter som finnes inne i konglene. I motsetning til hva du kanskje tror, ​​er disse trærne hardføre ned til -18ºC. Utenom det opprinnelige miljøet rundt Middelhavet vokser de også i blant annet Nederland, Tyskland og Storbritannia.</p> <p>Pinjekjerner har blitt brukt i byttehandel i minst 6000 år og er fortsatt en viktig økonomisk avling i dag. Det som egentlig er frøene inne i treets kongler er mye brukt i både matlaging, brødbaking og desserter. Nøttene er veldig myke og gir følelsen av at de nesten smelter i munnen når du spiser dem naturlig. De har en typisk nøtteaktig og litt smøraktig smak med en litt delikat ettersmak av harpiks.</p> <p>En vaniljelignende smak kan trekkes ut av tremassen.</p> <p>Umodne kongler kan males og brukes som krydder.</p> <p>Treet produserer mye terpentin, som virker antibakterielt, smertestillende mot muskelsmerter og frastøter ormer (Grieve. A). Effektiv ved problemer i luftveiene ved for eksempel forkjølelse og influensa.</p> <p><meta charset="utf-8"> <span>Veden kan brukes til fremstilling av møbler og lignende snekkerarbeid.</span></p> <p><span>Et grønt fargestoff ekstraheres fra barren.</span></p> <p><span><meta charset="utf-8">I voksen alder utvikler treet en slående paraplylignende krone, et typisk middelhavssyn.</span></p> <h4><strong>Dyrking</strong> <span>:</span></h4> <p>Trives best i lys posisjon i veldrenert sand-/grusholdig jord. En lett, godt drenert jord er viktig siden vannfylt jord lettere skader røttene når bakken fryser i kaldere måneder. Trives godt i jord fra lett sur til nøytral pH.<meta charset="utf-8"> Ønsker ikke å vokse på et skyggefullt sted.</p> <p><meta charset="utf-8"> Hardfør ned til -18<meta charset="utf-8"> ºC. Om du vil kan du vinterdekke med for eksempel halm og et jutestoff den første vinteren for å kunne føle deg trygg.</p> <p>Etablerte planter er tørketolerante.</p> <p>Trærne er normalt opptil 100 år gamle og rundt 12-20 meter høye.</p> <p>Kjeglene modnes først det tredje året etter at de dannes på treet. Frøene modnes i april. Normal fruktbærende alder er mellom 7-15 år fra frøsådd plante. Trenger hann- og hunnplanter for å sette frukt.</p> <h4><strong>Egenskaper</strong> <span>:</span></h4> <p><span>Alder: Flerårig</span><br> <span>Planteposisjon: sol</span><br> <span>Høyde: 12-25 m</span><br> <span>Vekstsone: 1-2<br></span></p>

<p data-mce-fragment="1"> 1. silketre: 5 år gammelt - nåværende høyde 70-100 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Vanlige navn:</strong> Silk Tree, Persisk Silk Tree, Pink Silk Tree, Tree of Happiness, Mimosa <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Albizia julibrissin<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Fabaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p> Silketreet er et iøynefallende tre hvis opprinnelse kan spores til området rundt Iran og Aserbajdsjan gjennom Kina, til Korea. Treet er preget av sine luftige, knallrosa blomster som ligner en silkeaktig fjærkrone. Dens skjønnhet har gjort det til et verdsatt tre over hele verden.</p> <p>Silketreet har også blitt brukt for sine spiselige og medisinske egenskaper i århundrer. Unge blader spises som en grønnsak - kokt eller dampet. De beskrives som å ha en aromatisk smak. Til og med blomster kokes for konsum. En historisk kjent kjøkkenplante i sine hjemtrakter.</p> <p><meta charset="utf-8"> Plantens bark, blader og blomster og blomsterknopper brukes til å lage te og ekstrakter med kjente helsemessige fordeler. Blomster høstes ved åpning og barken høstes om våren eller sensommeren for å tørkes for senere konsum.</p> <p> Te laget av blomster sies å ha en delikat, søt smak og lindre stress, spenninger og til og med mindre depresjon. Det er nok en av grunnene til at treet også kalles «Lykkens tre». Vennligst avgjør selv om dette er riktig for deg.</p> <p> Du kan også lage gel fra nylig blomstrede blomster.</p> <p> I tradisjonell asiatisk medisin har den blitt brukt blant annet for å roe nerver og som et mildt beroligende middel mot søvnforstyrrelser.</p> <p>Blomster har blitt observert å være effektive for å tiltrekke bier og sommerfugler (så vel som kolibrier i Amerika).<br><meta charset="utf-8"></p> <p> Dette treet, som andre planter i ertefamilien (Fabaceae), samarbeider med jordbakterier som binder nitrogen fra luften og fester det til treets røtter. På denne måten tilføres plantestedet rundt omkring med nitrogen som ellers ville vært utilgjengelig for vegetasjonen - derfor kaller vi planter som har slikt samarbeid for nettopp <em>Jordforbedrer</em> .</p> <p data-mce-fragment="1"> Treverket brukes også til å lage møbler.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p> Silketreet kan dyrkes utendørs på de mer gunstige stedene i Sverige (omtrent fra Uppsala og sørover i henhold til plantesoner).<meta charset="utf-8"> Treet må imidlertid være hardfør ned til -25 <meta charset="utf-8"><span data-mce-fragment="1">°C, så geografisk plassering er like ofte tvetydig og suksess avhenger i stor grad av den faktiske anleggsplasseringen.</span> <span data-mce-fragment="1">T</span> trives best på varme og solrike steder - en god plass ligger lunt mot sørvegg.</p> <p> Unge skudd kan være følsomme for kulde og frost. Beskytt treet om vinteren dersom du dyrker utendørs, for eksempel med halm rundt underlaget og vindbeskyttelse i form av fiberduk festet til påler rundt treet hvis det står i utsatt posisjon. Dette må nok bare gjøres den første vinteren etter innkjøp av disse 2 år gamle trærne.</p> <p><meta charset="utf-8"> <span data-mce-fragment="1">Silketreet kan ellers</span> dyrkes i en potte som er fredet over vinteren.</p> <p><meta charset="utf-8"> Silketreet er et hurtigvoksende tre med relativt lavt vannbehov som kan stå i direkte sol. Treet foretrekker godt drenert jord og moderat vanning. Nærmere bestemt: Vann mye og sjelden for å oppmuntre til høyere vekst. Ganske tørketolerant.</p> <p>Motstandsdyktig mot beskjæring. Kan formes til å vokse inntil for eksempel en husvegg. Beskjæring gjøres på senvinteren eller tidlig på våren.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 5-7 m<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-4</p>

<meta charset="UTF-8"> <p data-mce-fragment="1">1stk Tre Japansk Nøttebarlind: 2 år gammel - nåværende høyde: 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnavn</strong> <span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> Japansk Nøttebarlind, Torreya Nut, Japanese Torreya, Kaya Nut, Kaya Nut</span><br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn</strong> <span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> <em>Torreya nucifera</em></span><br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Familie</strong> <span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> Taxaceae</span><br data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Japansk Torreya, eller Torreya-nøtt, stammer fra Japan hvor den brukes på samme måte som <em>T. grandis</em> brukes i Kina – nøtter stekes og spises eller presses for sin vitaminrike olje. Treverket brukes også til spesielle formål - les under...</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Treet fra japanske Torreya regnes for å være det mest verdifulle treet for å lage brettene og brikkene til spillet <em>Go</em> . Treet er verdsatt takket være sin vakre gul-gull farge, fine og ensartede ringstruktur og den spesifikke lyden av klikket av en stein (bit) mot overflaten.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Treet er beskyttet i Japan på grunn av dets knapphet på grunn av tidligere overhøsting. Bare de eldgamle (200-800 år gamle) japanske Torreya-trærne anses som egnet for å lage de tykke Go-brettene - noe som gjør dem høyt verdsatt. De fineste brettene kan koste over $19 000.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Treverket anses også for å være motstandsdyktig mot kontakt med vann. Vannbøtter er laget av treet.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Det er også en tradisjonell medisinsk plante i Korea hvor nøttene er høyt verdsatt for sine antiparasittiske egenskaper. Selv i moderne tid har treet blitt brukt med hell i vitenskapelig forskning der flere plantedeler som blader – og nøtter – anses å ha en hemmende effekt på replikasjonen av virus. (Vennligst gjør din egen undersøkelse hvis du er interessert.)</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Oljen fra pressede nøtter blir brent under meditasjon i japansk buddhisme.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Nøttene beskrives som å ha en behagelig, søt og lett harpiksaktig, aromatisk smak.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">På toppen av det hele er treet veldig vakkert når det har vokst til sin størrelse, det får et klassisk og fryktinngytende utseende med årene.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Torreya-nøtten blir 15-25 meter høy og kan ha en bred stamme på 1,5 meter i diameter.</p> <p data-mce-fragment="1">Trives i de fleste jordarter, gjerne på den surere (pH) og fuktige siden. Liker ikke å stå på steder utsatt for sterk vind, så en mer skjermet stilling anbefales. Trives på steder med høy luftfuktighet, eller i fuktig jord langs en elvebredd. lignende. Vokse i delvis skygge.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Hardfør ned til -18ºC.</p> <p data-mce-fragment="1">De fleste individer ser ut til å ha både hann- og hunnblomster – som trengs for å produsere frukt. Imidlertid ser hvert individ ut til å helle mot å ha et betydelig flertall av enten hann- eller hunnblomster. Så absolutt ett individ burde være tilstrekkelig for produksjon av nøtter, selv om produksjonen sannsynligvis ville ha hatt fordeler i nærvær av to individer.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig</span><br data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Planteposisjon: delvis skygge</span><br data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Høyde: 15-25 m</span><br data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Vekstsone: ca 1-3<br></span></p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kymin': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kymin' är en georgisk sort framtagen i samarbete med kinesiska teförädlare, med syftet att odla sorter lämpliga för Keemun-liknande teer under kallare förhållanden. Den kombinerar kinesisk smakprofil med den georgiska tebuskens tålighet mot kyla och torka. Växtsättet är upprätt och bladen är medelstora – en mångsidig sort som lämpar sig för svart och vitt te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p> 1. plante bjørnebærmispel 'Northline': 2 år gammel - nåværende høyde 60-80 cm</p> <p><meta charset="utf-8"> <span style="text-decoration: underline;"><strong>Bildet er bare et eksempel, denne partiet med planter er litt sterkere</strong></span></p> <p> <strong>Vanlige navn:</strong> Saskatoon, Saskatoon bær, Berry haggis, Late haggis, Serviceberries <strong><br>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Amelanchier alnifolia</em><em><br></em> <strong>Familie:</strong> <span>Rosaceae</span></p> <h4> <strong>Plantehistorie og bruk:</strong> </h4> <p> Full beskrivelse kommer snart...</p> <h4> <strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Kultur:</strong><br><span></span> </h4> <p> Full beskrivelse kommer snart...</p> <h4> <strong>Egenskaper:</strong> </h4> <p> Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: sol / delvis skygge<br> Høyde: 2-4 m<br> Vekstsone: 1-6</p>

<p> 1. plante Minikiwi 'Weiki': 2 år gammel - nåværende høyde 50-60 cm<strong></strong></p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8"> Ikke-selvfruktbar hunnplante = trenger en hannplante som <meta charset="utf-8"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" title="Minikiwi 'Weiki' Hannplante 50-60 cm (Actinidia arguta)" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> eller en bifil selvfruktbar variant som <span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><a style="color: #4e991d;" title="Minikiwi 'Issai' plante 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" data-mce-style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>'Issai'</strong></a></span> for å bære frukt. En ren <span style="color: rgb(0, 0, 0);" data-mce-style="color: rgb(0, 0, 0);">hannplante</span> anbefales for best frukting.<br></p> <p> <strong>Vanlige navn:</strong> Minikiwi, Stikkelsbær Actinidia, Hardy Kiwi <br><strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Actinidia arguta</em><em><br></em> <strong>Familie:</strong> Actinidiaceae</p> <p> <strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p> Minikiwin er en flerårig klatreplante som har sin opprinnelse i Japan, Korea og Nord-Kina. Det er en hardfør Kiwi-sort som kan vokse og produsere frukt godt utendørs i vårt klima. Fruktene blir små og hårløse, og spises med skallet på, i motsetning til de hårete kiwifruktene vi er vant til å kjøpe i butikkene.</p> <p> Sorten 'Weiki' er en tysk variant som i likhet med 'Jumbo' er kjent for sine store frukter. Fruktene er søte og smakfulle og minner om den vanlige kiwi i smak. Sorten er svært hardfør i vårt nordiske klima og har en kompakt vekstmåte, som gjør den egnet til å dekke en overflate - f.eks en vegg eller espalier.</p> <p> 'Weiki' bærer kirsebærrøde frukter med et fast kjøtt som har god holdbarhet etter høsting.</p> <p> Fruktene modnes i september-oktober.</p> <p class="p1"><span class="s1">Fruktene er en rik kilde til C-vitaminer (opptil 5 ganger mer enn for eksempel solbær) og kan spises direkte fra planten uten å skrelles. Fruktene kan også brukes til å lage syltetøy.</span></p> <p class="p1"> <span class="s1">I Korea brukes unge blader i en grønnsaksrett kalt namul.</span></p> <p> <strong>Kultur:</strong></p> <p class="p1"> <span class="s1">Minikiwi 'Weiki' er en hardfør variant som tåler temperaturer ned til -25 <span class="s2">℃</span> .</span> Den har en svingete vane og<meta charset="utf-8"> kan bli opptil 3-4 meter høye. En eller annen type klatrestøtte er nødvendig, for eksempel et espalier, vegg eller en pergola. <span class="Apple-converted-space">Skal du dyrke i en skogshage fungerer det utmerket å la Minikiwn vokse mot en trestamme – prøv å sørge for at det kommer rimelig godt lys ned mot planten.</span></p> <p class="p1"> <span class="Apple-converted-space">I juni blomstrer 'Weiki' med små, velduftende hvite blomster som deretter blir til smakfulle, glatte små frukter.</span> <meta charset="utf-8">De sommergrønne bladene skifter til en vakker gul høstfarge om høsten.</p> <p class="p1"> <span class="s1">Minikiwien trives best på et solrikt, varmt og lunt sted. Optimal planteplassering er i et drivhus, mot en vegg eller et espalier. Den klarer seg imidlertid også godt utenfor drivhus og i mer skyggefulle miljøer – men for best fruktproduksjon bør planten i det minste tilføres god lys- og vindbeskyttelse.</span></p> <p class="p1"> <span class="s1">Plant Minikiwin i en næringsrik, godt drenert og fuktighetsbevarende jord. Skal du gjødsle bør det gjøres med for eksempel blåbærgjødsel, da Minikiwin trives best i en lett sur pH. Naturgjødsel og kompost fungerer også bra.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Denne 'Weiki' er en hunnplante og må plantes med en hannplante (innen samme slekt: <em>Actinidia spp.</em> ) for å bære frukt. Det kan ta et par år før planten begynner å gi frukt. En etablert plante kan produsere store mengder</span> <span class="s1">frukt per år, rundt 25 kg per plante og i noen tilfeller mer.</span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8"> Det er gunstig å dyrke mot et espalier for å få god luftsirkulasjon og mer sollys til fruktene.</p> <p class="p1"> Beskjæring:</p> <ul> <li> I det første planteåret er det greit å la planten begynne å ta form i 1-3 hovedstengler. Topp hovedstammen(e) på slutten av sesongen for å gjøre dem sterkere neste år.</li> <li> Det andre året topper du hovedskuddene som starter fra hovedstammene igjen. Sidegrenene, eller lange skudd, begynner så å utvikle seg. Du bør holde deg til maks 4 lange skudd per hovedstamme.</li> <li>I det tredje året bør også langskuddene kortes ned til 1-1,5 meter. På denne tiden begynner det ofte å danne seg blomster rundt de første centimeterne av sidegrenene, som deretter blir til fine frukter.</li> <li> I årene etter velger du år for år de beste sidegrenene/langskuddene på planten din. Klipp av andre nye grener. På denne måten har du dannet et stjerneformet grenfeste, en krage, som støtter resten av planten med frukt.</li> <li> Ikke legg igjen for mange sidegrener da dette gir en tett plante med færre frukter. Ved å toppe nye urteaktige grener om sommeren slipper du inn mer sollys og luft til fruktene, noe som favoriserer veksten deres.</li> <li> Eventuell beskjæring av treaktige plantedeler gjøres sent på høsten/tidlig vinter for å unngå blødninger.</li> </ul> <p> <strong>Egenskaper:</strong></p> <p> Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: sol<br> Høyde: 3-4 m<br> Vekstsone: 1-5</p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Grosso': nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin 'Grosso' är en av de mest odlade lavandinsorterna i kommersiell produktion – särskilt i Frankrike där den odlas i stor skala för sin höga halt av eterisk olja och tydliga, klassiska lavendeldoft. Det är en robust och kraftigväxande sort som passar lika bra i örtträdgården som i större planteringar. Lavandin är högre än äkta lavandel och lämpar sig därför bättre till syften av en lågväxande häck. </p> <p>Blommorna används till torkning, lavendelpåsar, teblandningar, örtsalt och naturlig kroppsvård. Lavandin har traditionellt använts för att skapa ro, lindra huvudvärk och stötta sömnen – ofta i form av doftpåsar eller avkok.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, väldränerat och gärna kalkrikt läge. 'Grosso' är kraftigare än vanlig lavendel och bildar snabbt stora, täta plantor. Passar utmärkt som låg häck eller som solitär i större örtrabatter. Klipps ner efter blomning för att bevara formen och främja ny tillväxt. Tål värme och torka väl, men kräver dränering för att klara vintern.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (med god dränering)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti<br></p>

<p>Daddelplommer i 2 forskjellige størrelser:</p> <ul> <li> Høyde: 100-125 cm<span></span><meta charset="utf-8"> </li> <li> <meta charset="utf-8"> Høyde: 125-150 cm</li> </ul> <p> Kun 1 plante trengs for å sette frukt. I disse tilfellene inneholder fruktene ingen frø. For frøproduksjon trengs 1 individ til.</p> <p> <em>Bilde tatt i januar hvorfor ingen blader er synlige på treet.</em></p> <p> <strong>Vanlige navn:</strong> <span>daddelplomme, daddelplomme, kaukasisk persimmon, syrin persimmon,<meta charset="utf-8"> Lotus Persimmon</span><br> <strong>Vitenskapelig navn:<span> </span></strong><em>Diospyros lotus<span><br></span></em> <strong>Familie:</strong> Ebenaceae<span> </span></p> <div class="column"> <h4><strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8"> Dyrket for sine spiselige frukter. Fruktene har en deilig, velsmakende smak når de er helt modne - nesten så langt de blir overmodne. Før det er frukten veldig hard og usmakelig - litt som umodne frukter av slektningen Kaki ( <em>Diospyrus kaki</em> ), som imidlertid egentlig ikke holder seg hard så lenge. Frukten kan morsomt nok utvikle denne ettertraktede smaken for tidlig dersom frukten utsettes for frost.</p> <p> Frukten kan tørkes som dadler. Når frukten tørkes forsvinner ruheten og smaken utvikler seg til noe som ligner på dadler.</p> <p> Frukten regnes som febernedsettende og frøene beroligende i kinesisk medisin (Chopra. RN, Nayar. SL &amp; Chopra. IC).</p> <p> Frukten inneholder ca. 1,9 % protein, 0,2 % fett, 47,7 % karbohydrat, 1 % forskjellige mineraler.</p> <p> Treverket er slitesterkt, fleksibelt og motstandsdyktig mot råte. Brukes til konstruksjon og snekring. </p> <div class="page" title="Side 2"> <div class="section"> <div class="layoutArea"> <div class="column"> <h4> <strong>Kultur:</strong> </h4> <p> Plantet på et solrikt, varmt og vindbeskyttet sted. Trives godt i næringsrik, lett leirholdig jord. Misliker våt jord, trives i godt drenert jord.</p> <p> Planter som har fått stå ute og gå i vinterdvale er svært hardføre. Selv på eldre trær er imidlertid yngre nyvekst om våren følsom for frost. Vennligst plant på et sted beskyttet mot tidlig morgensol hvis mulig. Gjerne kledd med halm og jutestoff eller lignende de første 1-2 vintrene før den rekker å etablere seg.</p> <p> Kan bli opptil 15 meter høy. Store mørkegrønne skinnende avlange blader. Resistent mot skadedyr.</p> <p> Frukten modnes i okt-nov. Fargen endres fra gul til mørkebrun, med en lett gjennomskinnelig kvalitet, ettersom frukten modnes.</p> <h4> Egenskaper:</h4> <p> Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: sol<br> Høyde: 3-4 meter<br> Plantesone: 1-3, i drivhussone 5</p> </div> </div> </div> </div> </div>

<p data-mce-fragment="1"> <em>Levering i april</em></p> <p data-mce-fragment="1"> 1. Yaupon plante: 2 år gammel - nåværende høyde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Vanlige navn:</strong> <span>Yaupon, Yaupon Holly, Cassina, Black Drink Tree</span><br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em><span>Ilex vomitoria</span><br></em> <strong>Familie:</strong> Aquifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Koffeinholdig plante, som tebusken (Camellia sinensis), som lenge har blitt brukt av urbefolkningen i Nord-Amerika i form av et brygg på de stekte bladene.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> <em>Full beskrivelse på vei...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Motstandsdyktig mot mange forskjellige klimatiske forhold. Vokser godt i direkte sol og skygge, tørr jord så vel som fuktig.</p> <p data-mce-fragment="1"> Hardfør ned til -18ºC.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> <em>Full beskrivelse på vei...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol-halvskygge-skygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 5-9 meter<br> Vekstsone: hardfør ned til -18<meta charset="utf-8"> <span data-mce-fragment="1">ºC<br> USDA-soner: 6-9</span> <span data-mce-fragment="1"></span></p> <div id="gtx-trans" style="position: absolute; left: 168px; top: 28.7246px;"> <div class="gtx-trans-icon"><br></div> </div>

<p data-mce-fragment="1">1. silketre: 2 år gammelt - nåværende høyde 30-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn:</strong> Silk Tree, Persisk Silk Tree, Pink Silk Tree, Tree of Happiness, Mimosa <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Albizia julibrissin<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Fabaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p>Silketreet er et slående tre hvis opprinnelse kan spores til området rundt Iran og Aserbajdsjan gjennom Kina, til Korea. Treet er preget av sine luftige, knallrosa blomster som ligner en silkeaktig fjærkrone. Dens skjønnhet har gjort det til et verdsatt tre over hele verden.</p> <p>Silketreet har også blitt brukt for sine spiselige og medisinske egenskaper i århundrer. Unge blader spises som en grønnsak - kokt eller dampet. De beskrives som å ha en aromatisk smak. Til og med blomster kokes for konsum. En historisk kjent kjøkkenplante i sine hjemtrakter.</p> <p><meta charset="utf-8"> Plantens bark, blader og blomster og blomsterknopper brukes til å lage te og ekstrakter med kjente helsemessige fordeler. Blomster høstes ved åpning og barken høstes om våren eller sensommeren for å tørkes for senere konsum.</p> <p>Te laget av blomster sies å ha en delikat, søt smak og lindre stress, spenninger og til og med mindre depresjon. Det er nok en av grunnene til at treet også kalles «Lykkens tre». Vennligst avgjør selv om dette er riktig for deg.</p> <p>Du kan også lage gel fra nylig blomstrede blomster.</p> <p>I tradisjonell asiatisk medisin har den blitt brukt blant annet for å roe nerver og som et mildt beroligende middel mot søvnforstyrrelser.</p> <p>Blomster har blitt observert å være effektive for å tiltrekke bier og sommerfugler (så vel som kolibrier i Amerika).<br><meta charset="utf-8"></p> <p>Dette treet, som andre planter i ertefamilien (Fabaceae), samarbeider med jordbakterier som binder nitrogen fra luften og fester det til treets røtter. På denne måten tilføres plantestedet rundt omkring med nitrogen som ellers ville vært utilgjengelig for vegetasjonen - derfor kaller vi planter som har et slikt samarbeid for nettopp <em>Jordforbedrer</em> .</p> <p data-mce-fragment="1">Treverket brukes også til å lage møbler.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p>Silketreet kan dyrkes utendørs på de mer gunstige stedene i Sverige (omtrent fra Uppsala og sørover i henhold til plantesoner).<meta charset="utf-8"> Treet må imidlertid være hardfør ned til -25 <meta charset="utf-8"><span data-mce-fragment="1">°C, så geografisk plassering er like ofte tvetydig og suksess avhenger i stor grad av den faktiske anleggsplasseringen.</span> <span data-mce-fragment="1">T</span> trives best på varme og solrike steder - en god plass ligger lunt mot sørvegg.</p> <p>Unge skudd kan være følsomme for kulde og frost. Beskytt treet om vinteren dersom du dyrker utendørs, for eksempel med halm rundt underlaget og vindbeskyttelse i form av fiberduk festet til påler rundt treet hvis det står i utsatt posisjon. Dette må nok bare gjøres den første vinteren etter innkjøp av disse 2 år gamle trærne.</p> <p><meta charset="utf-8"> <span data-mce-fragment="1">Silketreet kan ellers</span> dyrkes i en potte som er fredet over vinteren.</p> <p><meta charset="utf-8"> Silketreet er et hurtigvoksende tre med relativt lavt vannbehov som kan stå i direkte sol. Treet foretrekker godt drenert jord og moderat vanning. Nærmere bestemt: Vann mye og sjelden for å oppmuntre til høyere vekst. Ganske tørketolerant.</p> <p>Motstandsdyktig mot beskjæring. Kan formes til å vokse inntil for eksempel en husvegg. Beskjæring gjøres på senvinteren eller tidlig på våren.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 5-7 m<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-4</p>

<p> 1. plante Ekte valerian</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Vanlig navn:</strong> Ekte valerian <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Symphytum officinale<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Boraginaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Ekte vendelrot er historisk sett en godt brukt plante i behandlingen av ulike plager. Men fremfor alt er det en svært effektiv akkumulator av næringsstoffer, det vil si en god jordforbedringsmiddel. Comfrey vokser raskt og røttene er dype, noe som gir planten tilgang på næring fra dypere jordlag som ellers er utilgjengelige for de fleste planter. Det er stort sett mineraler som kalium og kalsium som lagres i bladene, men også magnesium, jern, fosfor, mangan mm.</p> <p data-mce-fragment="1"> Bladene fra vallen kan kuttes ned i løpet av året og brukes som dekkmateriale, eller alternativt graves ned i jorda, for å gjøre næringsstoffene tilgjengelig for andre planter. Comfrey blader er godt egnet som gjødsel for frukttrær og bærbusker takket være deres kalium- og fosforinnhold.</p> <p data-mce-fragment="1"> Comfrey har en lang vekstsesong, tidlig vinter til sen høst.</p> <p data-mce-fragment="1">Hvis bladene ikke klippes før vinteren, visner de og tilfører på samme måte næring til jorda de vokser på. Nye blader begynner å dukke opp på planten umiddelbart etter at snøen smelter.</p> <p data-mce-fragment="1"> Du kan også lage ditt eget gjødselvann av comfrey ved å fylle en beholder med bladene og deretter fylle med vann opp til kanten. La stå i et par dager og bland deretter gjødselvannet med 10 deler vann til å vanne plantene med.</p> <p data-mce-fragment="1"> Effektiv som kantplante nær gjødselhauger for å hindre næringslekkasje, men også som kantplante rundt plantasjer og andre steder hvor man ikke ønsker at rotgress skal spre seg. Comfreys tette rotsystem blir som en underjordisk vegg, noe som gjør det vanskelig for andre røtter å komme gjennom.</p> <p data-mce-fragment="1"> Comfrey skaper et attraktivt miljø for andre planter i hagen - enten det er for å tiltrekke seg pollinatorer eller for å fungere som naturlig gjødsel.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Comfrey er en urteaktig flerårig plante. Den fortsetter derfor å vokse på stedet selv etter at bladene har visnet om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1"> Det er en utrolig lettstelt plante og den er tolerant i valg av planteplassering. Den kan vokse i skygge så vel som våt jord og er derfor en effektiv komponent i oversvømmet og vannfylt jord.</p> <p data-mce-fragment="1"> Den trives også godt i tørrere jord på solrike steder, selv om den klarer seg best i et litt fuktig miljø.<strong data-mce-fragment="1"></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: skygge/halvskygge/sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 50-100 cm<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-6</p>

<p data-mce-fragment="1">1 plante Purple Raspberry 'Brandywine': 2 år gammel</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Nåværende høyde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnavn:</strong> Lilla bringebær 'Brandywine'<br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Rubus occidentalis x idaeus (ssp. strigosus) / Rubus neglectus<br></em> <strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">'Brandywine' er et ekte lilla bringebær - siden det er en hybrid krysning mellom det svarte og det røde bringebæret -</span> <meta charset="utf-8"><em data-mce-fragment="1">R. occidentalis</em> og <em data-mce-fragment="1">R. idaeus</em> . Sorten er utviklet av Cornell University i NY for å være hardfør og fremfor alt<meta charset="utf-8"> tilpasningsdyktig i ulike miljøer. Som det svarte bringebæret setter ikke 'Brandywine' rotskudd. Bærene er store, gjennomgående runde i formen og har en fast tekstur. Bærene har en litt syrlig, fyldig smak.</p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">'Brandywine' regnes som en av de beste lilla bringebærvariantene, eller ifølge noen kilder t om "de beste".</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1"><meta charset="utf-8">Sorten må også være motstandsdyktig mot insektangrep.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">Godt utvalg for å lage vin, hermetikk eller frysing. Kan også brukes til å lage syltetøy.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Vokse i godt drenert jord på et solrikt sted. De trives best i en sandjord rik på humus. For å gi planten en humusrik jord, kan du deretter trenge planterester (f.eks. gressklipp) inn i det øverste jordlaget eller dekke jorda med et lag planterester.</p> <p data-mce-fragment="1">Skuddene til 'Brandywine' er sterke, ganske oppreiste og tunge.</p> <p data-mce-fragment="1">Bær modnes juli til september.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1,5-2 m<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-4</p>

<p>Fikon av sorten <meta charset="utf-8">'Brown Turkey' i C2 kruka - nuvarande höjd 60-70 cm.</p> <p>Självfertil sort = behöver endast 1 individ för fruktsättning.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Fikon<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Ficus carica</em><br><strong>Familj:</strong> Moraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Brown Turkey' är en klassisk fikonsort som odlas brett i Europa tack vare sin pålitlighet, härdighet och goda fruktsättning. Sorten ger medelstora till stora fikon med brunlila skal och saftigt, sött fruktkött i bärnstensfärg. Fikonen kan ätas färska, torkas eller användas i matlagning och bakverk. I gynnsamt läge kan man få två skördar per säsong – en mindre i juli och en större i september.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i varmt och skyddat läge med full sol. Odlas i väldränerad, mullrik jord – gärna i upphöjda bäddar eller stora krukor. I kallare delar av landet trivs plantan bäst i växthus, uterum eller mot en varm södervägg. Beskärs lätt för att behålla kompakt form och stimulera fruktsättning.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2, i växthus 1–5<br><strong>Skördemoget:</strong> Efter 2–3 år</p>

<p><strong>Korogi: nuvarande höjd 20–40 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Korogi, Kinesisk jordärtskocka<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Stachys affinis</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Korogi är en flerårig rotgrönsak med ursprung i Kina och Japan, där den länge odlats för sina knubbiga, vita jordstammar som är krispiga, milda och mycket användbara i matlagning. Den kallas ibland på engelska för <em>Chinese artichoke</em>, men är inte släkt med varken jordärtskockan eller kronärtskockan.</p> <p>De ätliga jordstammarna skördas sent på hösten eller tidigt på våren och kan ätas råa, kokta, stekta eller t o m <meta charset="utf-8">picklade. Konsistensen påminner om vattenkastanj och smaken är mild, nötaktig och söt. I Japan serveras de ofta picklade som tillbehör, medan de i Kina används i grytor och wok. De är också rika på kolhydrater och anses ha stärkande egenskaper i traditionell kinesisk örtmedicin.</p> <h4>Odling</h4> <p>Korogi trivs i sol till halvskugga i fuktighetshållande men väldränerad jord. Sprider sig under jord via sina jordstammar. Odlas bäst i upphöjda bäddar eller krukor om man vill kontrollera spridningen.</p> <p>Jorden bör hållas jämnt fuktig under växtsäsongen. Torka bör undvikas. Skördas efter första frostnätterna då smaken förbättras. Lämna gärna några knölar kvar i jorden för återväxt nästa säsong.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 30–50 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–4<br></p>

<p><strong>Vindruva av sorten 'Himrod': nuvarande höjd 40–50 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Vindruva<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vitis labrusca × vinifera</em><br><strong>Familj:</strong> Vitaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Himrod’ är en kärnfri och självfertil druvsort som togs fram i USA och har blivit omtyckt i både växthus och friland i kallare klimat. Den ger söta, gulgröna druvor med tunt skal – utmärkta att äta färska direkt från rankan eller använda till russin, saft och sylt. Sorten är snabbväxande, ger tidig skörd och har god motståndskraft mot sjukdomar. ’Himrod’ kräver ingen pollineringspartner och ger bra skörd även som ensam planta. Inom traditionell användning har vindruvor även använts för att stödja matsmältning och energiintag.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge – gärna mot en södervägg eller i växthus. Planteras i väldränerad, näringsrik jord med god mullhalt. Beskärs årligen för att ge god skörd och hållbar form. Rankan behöver spaljé eller stöd att klättra på. Täck gärna basen vintertid i kallare delar av landet.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter (klättrande)<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 <br><strong>Skörd:</strong> Augusti–september<br><strong>Självfertil:</strong> Ja<br><strong>Kärnfri:</strong> Ja</p>