God Jul och Gott Nytt År! 🌟🏡🎄

Vi önskar er en riktigt fin start på år 2025 och en frodig kommande odlingssäsong!

Trädgårdsdags: Bakgrund, val av inriktning och syfte - etnobotanik, te & härdiga exotiska växter

Trädgårdsdags: Bakgrund, val av inriktning och syfte - etnobotanik, te & härdiga exotiska växter

Bakgrund och val av inriktning


Ett oändligt pendlande mellan bördiga floddalar och glatt odlande bergsbefolkningar i det kuperade Laos.

Trädgårdsdags har sedan start varit etnobotaniskt inriktat, dvs på människans användning utav växter i olika syften i urgamla kulturer men även hur vi kan använda dem till vår nytta idag. De första fröerna som vi någonsin sålde var från just en egenodlad Ashwagandha-planta (Indisk Ginseng), som har omtalade egenskaper både för kroppen och kognitiv kapacitet.

Detta val av inriktning härstammar från mitt tidiga intresse i just uråldriga kulturer och deras samhällen: livsstilen, traditioner och kunskap - mycket av sådant som i vårt nutida samhälle kan vara bortglömt.

Detta intresse har lett till en hel del resor och längre vistelser i områden där folk fortfarande lever mer i ett med naturen, där kunskapen om vad som går att använda runtomkring är lika självklar som vår vetskap av vad man använder antibiotika och ipren mot. Det finns mycket inspiration att hämta från dessa samhällen, både rent praktiskt men också från deras inställning till livet. Det är något väldigt avslappnande med att se en grupp människor som är så nöjsamma, värnande om den nära familjen och som på ett så harmoniskt sätt är en naturlig del av den omgivning de lever i. Det skapar en kontrast till våra liv här i "västvärlden" där både inställningen och tempot kan vara annorlunda - på gott och ont.

De platser där jag upplevt detta ligger framförallt i Asien - jag har både bott och rest runt i bl a Burma, Laos och Thailand. Vistelserna nere i Asien började långt innan Trädgårdsdags startades upp. Varför man säkerligen kan säga att en stor inspiration till de växter tillsammans med deras användbara egenskaper som tas in här i butiken kommer ifrån just Asien. Nämnvärt är dock att samtliga plantor i lagret köps in ifrån väletablerade EU-odlare eller odlas upp av oss själva, själva inspirationen till växturvalet är det som kan hämtas världen över.


Sonson och farmor i en Akha-familj som bl a odlar te i trakten runt Phongsali, Laos.

Teer

Och så fortsätter det att vara. Under min tid där nere har jag även stött på och blivit så fint inlindad i den tekultur som finns uppe i bergen i regionen. Tekulturen finns ibland mer blygsamt gömd och ibland uppenbart närvarande i bergsregionerna i de flesta länderna i Ost-/Sydostasien. Det beror på att bergsmiljöerna där ofta skapar det perfekta klimatet för teodling.


T.v: Ett litet inslag av den klassiska tekulturen man kan hitta uppe i bergen i norra Thailand. T.h: Jag och det teodlande Yao-folket från den i bergsdalen närliggande Yao-byn, norra Laos. (foto: Teun Sengkham).

I Thailand är den klassiska tekulturen mer subtil men det finns ett par riktiga guldkorn uppe i norra Thailand nära gränsen till Burma som producerar riktigt fina teer. I Laos är tekulturen också någorlunda subtil bland den egna befolkningen, men det finns en hög efterfrågan på te från Laos från bl a Kina, varför det finns en hel del olika producenter i landet. Som de som rest runt i Laos vet är landet 75% berg, vilket förklarar den goda tillgången på teodlingar. Laos är dessutom ett av de länder där tebusken, eller snarare teträdet, (Camellia sinensis) härstammar ifrån och växer naturligt i det vilda. Befolkningen i Laos består dessutom till nära hälften av olika etniska grupper med enklare livsstilar, vilket gör teodling till en attraktiv sysselsättning för en stor del av landets befolkning. Laos producerar främst originella teer för export till Kina. Klimatet i dessa bergstrakter sträcker sig från tropiskt till sub-tropiskt till tempererat tack vare altituden.


T.v: En liten teodlar-by i norra Thailand med historisk kinesisk influens. T.h: Phongsali i norra Laos känt för sina gröna teer från dess urgamla teträd.

I Malaysia är tekulturen betydligt mer märkbar, mycket tack vare att britterna ockuperade landet i över hundra år 1824-1948. Uppe i bergen i Malaysia finns vidsträckta teterasser först anlagda av britterna, som medtagit sin egen variant av tekulturen från Kina. Teodling är möjlig även här trots att Malaysia-nedanför-bergen är ett pur-tropiskt land med den kvalmigaste hetta man kan tänka sig. Altituden gör mycket. Teodlingarna i Malaysia är inte lika många som i t ex Laos, dessutom har den odlade ytan te i landet mer än halverats sedan 1960 talet och branschens tillväxt är långsam. Stagnationen beror till stor del på svårigheten att hitta arbetskraft. Malaysia är ett hyfsat modernt och utvecklat land, jämför med Laos mindre utvecklade samhälle där tebranschens snabba tillväxt istället visar goda tecken på en ljus framtid. Dock finns det ett par skickliga teproducenter med en lång, intressant historia uppe i Cameron Highlands vilka jag besökt. 


De vidsträckta teplantagerna uppe på Cameron Highlands i Malaysia.

Även Burma, eller Myanmar som landet officiellt nu heter, har starka inslag av den brittiska tekulturen tack vare samma ockupation under samma årtal, varför svart te med mjölk är starkt inetsat i deras kultur. De har däremot även en rätt tydlig influens ifrån Kina tack vare både den fysiska angränsningen och den betydande del etniska kineser som bor i landet. Burma har därav även en stark kultur av att dricka grönt te, på liknande vis som man gör i Kina. Burma anses tillsammans med södra Kina och Laos vara den region där teväxten, Camellia sinensis, härstammar ifrån.


T.v: Bergen i Burma - på bild är bergsbyn Mindat. T.h: I Burma är det inte ovanligt att man slutar upp med både grönt (klassiskt kinesiskt) och svart te skummat med mjölk (brittiskt inspirerat) då det gröna teet med sin mer neutrala smak ofta ingår och står i termosar redo på borden.

De teer som produceras i Thailand och Laos är i linje med den kinesiska kulturen, där man främst dricker grönt te, och utan mjölk. I Malaysia är produktionen nästan uteslutande inspirerad av britterna p g a den tidigare ockupationen varför man främst dricker svart te med mjölk. Burma har som sagt starka inslag av båda kulturer.

Från dessa länder och områden kommer jag inom nära framtid att börja ta in originella teer, som antingen kommer från teträd som är 30 meter höga och flera hundra år gamla, eller som har odlats av en etnisk folkgrupp i området, eller som har en annan intressant historia. Teerna kommer att finnas tillgängliga både i webbutiken och i vår fysiska butik här på Ågården i Marieholm.


T.v: 20-30 meter höga teträd i norra Laos. T.h: Yao-folket från den närliggande Yao-byn skördar sitt guld - deras idylliska lilla samhälle längs ån i bergsdalen har vuxit mycket sedan teindustrin i Laos började sin resa.

Härdiga exotiska användbara växter

Poängteras bör göras att alla plantor vi tar in i butiken antingen köps in från väletablerade EU-odlare eller odlas upp utav oss själva här i Sverige. Själva härkomsten av växten kan dock vara från övriga världen.

Vid intag av växter till sortimentet brukar jag försöka hålla mig inom en viss mall. De ska nämligen gärna uppfylla ett par olika kriterier:

  1. Växten ska producera något ätbart eller på annat sätt vara användbar - såsom av medicinskt eller hushållande värde
  2. De får gärna vara exotiska, dvs härstamma från en annan kultur eller ha ovanliga, anmärkningsvärda egenskaper med dokumenterade användningsområden
  3. De ska vara härdiga i vårt klimat här i Sverige och delar av resterande Norden - de ska alltså klara att stå ute året runt åtminstone i de mildaste delarna. Läs nedan för en av våra riktlinjer till hur detta kan uppnås:

Det finns nämligen en hel del exotiska växter som härstammar från utländska bergsmiljöer där klimatet är mer likt vårt klimat. Något som inte nödvändigtvis är fallet på låglandet i samma land. Även om inte klimatet är exakt detsamma är vissa av dessa växter härdiga mot samma typer av miljöförutsättningar som vi har här i Sverige. Exempel på sådana växter är Svart Goji som härstammar ifrån den tibetanska högplatån, Jiaogulan från en bergsregion i södra Kina, Tasmansk Bergspeppar som växer på höga altituder i Tasmanien och sydöstra Australien samt Brödgran från de vulkaniska slätterna i Chile. Såklart även teväxten, Camellia sinensis, som om ni läst ovan redan vet vid det här laget.


Uppe t.v: En ovanlig syn - tallar & risterasser växandes tillsammans i Phonsavan, Laos. Detta förklaras genom den höga bergsplatå Phonsavan ligger på, vilket ger ett kallare klimat i vad som annars är en tropisk region. Uppe t.h: Jiaogulan hittades växandes på ett träd i det vilda uppe i bergen i Yot Ou, Laos. Nere t.v: Svart Goji växandes bland våra frilandsodlingar utanför Lund, Skåne. Nere t.h: Tebuske av den härdigare sorten 'Tea by Me' i snön utanför vårt växthus på Ågården i Marieholm, Skåne.

Det finns även andra länder med exotisk flora var man kan leta efter inspiration nedanför höglandet vilka man kanske inte helt självklart tänker har ett liknande klimat som Sverige. Exempel på sådana länder och områden är bl a Kina, Japan och Nordamerika. Exempel på växter som kommer ifrån låglandet i dessa regioner är Asimina, Yaupon & Water Tupelo (Nordamerika), Japansk Torreyanöt & Jordgubbshallon (Japan) samt Kinesisk Toon, Fjärilsranka & Fembladig Akebia (Kina).

Det tredje kravet tillämpar vi närmast alltid vid intag av plantor. När det kommer till fröer tar vi ibland in sådant som ligger utanför härdighetsgränsen i vårt klimat. Många utav dessa växter är enkla att flytta in under vintern.

Fortsatt jakt på spännande flora

Framtida resor till både Afrika och Sydamerika i jakt på inspiration till ytterligare användbar flora med attraktiva egenskaper kommer att ske. Jag håller även på att planera in en resa till Himalaya för att bl a undersöka odlingen av Svart Goji i sin naturliga miljö närmre. Vilket som kommer först uppdateras här när det börjar bli dags.

Syftet med Trädgårdsdags

Syftet med verksamheten är att främja en odling som är långsiktigt användbar, spännande och enkel, att föra oss närmare det naturliga som gör oss gott igen samt att återinföra och sprida nytt ljus över bortglömd kunskap som sammanflätad med vår moderna tekniska kapacitet skapar nya möjligheter med det bästa från två världar.

En av våra strategier i strävan att göra odlingen enklare är att använda oss utav odlingsmetoder såsom s k skogsträdgårdsodling. Namnet är lite missvisande för somliga som får bilden att man måste ha en hel skog i sin trädgård, något många inte vill. Termen kommer snarare från att man tar inspiration från naturens egna ekosystem med dess olika skikt och interna samarbeten, vilket är tydligast avbildat i en skog. Man kan bygga upp en fin och välskött park utifrån principerna från en skogsträdgård. Poängen är att man skapar en diversitet utav olika växter, som berikar både jorden och omgivande organismer mer ju längre de låts växa ostört på plats. För att skapa en så frisk och odlingsmässigt effektiv miljö som möjligt vill man gärna kombinera olika skikt som inte har någon direkt konkurrens med varandra (snarare tvärtom). Man kan till exempel ha: ett nötträd i kronskiktet som ger skugga de hetaste dagarna, en bärbuske som fixerar kväve till marken i buskskiktet, både ätliga örter och en användbar marktäckare som ser till att inte ogräset tar över platsen samt någon typ av skydd i det s k "andra skiktet" i form av häckväxter som typ bambu, bärhäggmispel eller körsbärskornell. Vill man så kan man dessutom ha exempelvis en fruktgivande klätterväxt som klättrar på stammen på något av de större träden.

Syftet är att etablera växter med de attraktiva egenskaper som du vill ha, på en plats där du kanske annars hade fått lägga tid på att rensa helt oönskat ogräs i istället. Ett sådant här system skapar ett hälsosamt ekosystem med nyttogörande organismer vilka gynnar växterna i deras omgivning och sparar dessutom din tid i form av skötsel på lång sikt.

Utöver detta använder vi oss utav olika typer av praktiska redskap och lösningar för att göra odlingen så praktisk som möjligt. 

...

Tack för denna gången. Ifall du har läst så här långt så hoppas jag att läsningen gav något!

Text och foto av Johannes Billsten