Drift og utvikling

Namn & taxonomi Trivialnamn: Te, Tebuske, TeträdVetenskapligt namn: Camellia sinensisFamilj: Theaceae Växthistoria & användning Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt teanin (L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus. Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna. Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades.  I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat. Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer.  De 6 olika tesorterna Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat Pu'ehr) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet: Grönt te - den friskaste & grönaste sorten: bladen hettas upp i 220ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC. Vitt te - den minst behandlade sorten: bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen. Gult te - friskt & grönt med en rund smak: efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån. Oolong te - den mest aromatiska sorten: efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings & oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån. Svart te - milt och runt med låg bitterhet: bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100ºC. Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt & smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner: bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, ofta runt 130ºC, max 200ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns Sheng Pu'ehr. Det finns även en modernare metod där man påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då Shou Pu'ehr. Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ.  Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken Aspalathus linearis. Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel Tea Leaf Salad (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand. Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning.  Teodling i Sverige: vår lilla teplantage Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1. På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor.  Det finns en teodling i Gränna, se Gretas Te, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern. Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland. Nedan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensiv. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas. I år kommer jag att etablera ännu en liten teplantage i Marieholm på vårt nya Ågården. Det kommer att vara en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien. Tebusken går alltså att övervintra och odla på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck. Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka. Tebuskens egenskaper Årighet: FlerårigVäxtläge: sol-halvskuggaHöjd: 1-2 meter - i sin naturliga miljö upp till 20m.Växtzon: 1-4, härdig ned till -15ºC

Bakgrunn og valg av fordypning En endeløs pendling mellom fruktbare elvedaler og muntre jordbruksfjellfolk i det kuperte Laos. Siden starten har Garden Days vært etnobotanisk orientert, det vil si på menneskelig bruk av planter til ulike formål i gamle kulturer, men også hvordan vi kan bruke dem til vår fordel i dag. De første frøene vi noen gang solgte var fra en hjemmedyrket Ashwagandha-plante (indisk ginseng), som har velkjente egenskaper både for kropp og kognitiv kapasitet. Dette valget av fokus stammer fra min tidlige interesse for nettopp eldgamle kulturer og deres samfunn: livsstilen, tradisjonene og kunnskapen – mye av det i vårt samtidssamfunn kan bli glemt. Denne interessen har ført til mye reising og lengre opphold i områder der folk fortsatt lever mer i ett med naturen, hvor kunnskapen om hva som kan brukes rundt er like åpenbar som vår kunnskap om hva antibiotika og ipren brukes mot. Det er mye inspirasjon å hente fra disse miljøene, både i praktiske termer, men også fra deres tilnærming til livet. Det er noe veldig avslappende med å se en gruppe mennesker som er så fornøyde, bryr seg om sin nære familie og som på en så harmonisk måte er en naturlig del av miljøet de lever i. Det skaper en kontrast til livene våre her i «den vestlige verden» hvor både holdningen og tempoet kan være forskjellig – på godt og vondt. Stedene jeg har opplevd dette er hovedsakelig i Asia – jeg har både bodd og reist rundt i Burma, Laos og Thailand, blant annet. Oppholdene nede i Asia begynte lenge før Trädgårdsdags ble startet. Hvorfor man sikkert kan si at en stor inspirasjon for plantene sammen med deres nyttige egenskaper som hentes inn her i butikken kommer fra Asia. Det er imidlertid verdt å merke seg at alle plantene på lageret er kjøpt fra veletablerte EU-dyrkere eller dyrket av oss selv, selve inspirasjonen til planteutvalget er det som kan skaffes over hele verden. Barnebarn og bestemor i en Akha-familie som blant annet dyrker te i området rundt Phongsali, Laos. Te Og slik fortsetter det å være. I løpet av tiden min der nede har jeg også møtt og blitt så fint pakket inn i tekulturen som finnes oppe i fjellene i regionen. Tekulturen er noen ganger mer beskjedent skjult og noen ganger åpenlyst til stede i fjellområdene i de fleste land i Øst/Sørøst-Asia. Dette er fordi fjellmiljøene der ofte skaper det perfekte klimaet for tedyrking. Tv: Et lite element av den klassiske tekulturen kan du finne oppe i fjellene i Nord-Thailand. Th: Meg og det tedyrkende Yao-folket fra den nærliggende Yao-landsbyen i fjelldalen, nord i Laos. (foto: Teun Sengkham). I Thailand er den klassiske tekulturen mer subtil, men det er et par ekte perler oppe i Nord-Thailand nær grensen til Burma som produserer virkelig fine teer. I Laos er tekulturen også rimelig subtil blant egen befolkning, men det er stor etterspørsel etter te fra Laos fra blant annet Kina, derfor er det mange forskjellige produsenter i landet. Som de som har reist rundt i Laos vet, er landet 75 % fjell, noe som forklarer den gode tilgangen på teplantasjer. Laos er også et av landene hvor tebusken, eller rettere sagt tetreet, (Camellia sinensis) har sin opprinnelse og vokser naturlig i naturen. Befolkningen i Laos består også av nesten halvparten av ulike etniske grupper med enklere livsstil, noe som gjør tedyrking til et attraktivt yrke for en stor del av landets befolkning. Laos produserer hovedsakelig original te for eksport til Kina. Klimaet i disse fjellområdene varierer fra tropisk til subtropisk til temperert på grunn av høyden. Tv: En liten tedyrkende landsby i Nord-Thailand med historisk kinesisk innflytelse. Th: Phongsali i Nord-Laos kjent for sine grønne teer fra sine gamle tetrær. I Malaysia er tekulturen mye mer merkbar, mye takket være at britene okkuperte landet i over hundre år 1824-1948. Oppe i fjellene i Malaysia er enorme teterrasser først anlagt av britene, som tok med sin egen versjon av tekulturen fra Kina. Tedyrking er mulig selv her, selv om Malaysia-under-fjellene er et pur-tropisk land med den sykeste varmen man kan tenke seg. Høyden gjør mye. Teplantasjene i Malaysia er ikke så mange som i for eksempel Laos, dessuten er det dyrkede arealet med te i landet mer enn halvert siden 1960-tallet og industriens vekst er langsom. Stagnasjonen skyldes i stor grad vanskelighetene med å finne arbeidskraft. Malaysia er et ganske moderne og utviklet land, sammenlignet med Laos mindre utviklet samfunn der den raske veksten i teindustrien i stedet viser gode tegn på en lys fremtid. Imidlertid er det et par dyktige teprodusenter med en lang, interessant historie oppe i Cameron Highlands som jeg besøkte. De enorme teplantasjene oppe på Cameron Highlands i Malaysia. Også Burma, eller Myanmar som landet offisielt nå kalt, har sterke elementer av den britiske tekulturen takket være den samme okkupasjonen i løpet av de samme årene, som er grunnen til at svart te med melk er sterkt etset i kulturen deres. De har imidlertid også en ganske tydelig innflytelse fra Kina takket være både den fysiske sammenhengen og den betydelige andelen etniske kinesere som bor i landet. Som et resultat har Burma også en sterk kultur for å drikke grønn te, lik det som gjøres i Kina. Burma, sammen med Sør-Kina og Laos, regnes for å være regionen der teplanten, Camellia sinensis, kommer fra. TV: Fjell i Burma - på bildet er fjellandsbyen Mindat. Th: I Burma er det ikke uvanlig å ende opp med både grønn (klassisk kinesisk) og svart te skummet med melk (britisk inspirert) da den grønne teen med sin mer nøytrale smak ofte er med og ligger i termoser klar på bordene. Teene som produseres i Thailand og Laos er i tråd med kinesisk kultur, hvor man hovedsakelig drikker grønn te, og uten melk. I Malaysia er produksjonen nesten utelukkende inspirert av britene på grunn av den tidligere okkupasjonen, derfor drikker de hovedsakelig svart te med melk. Burma har som sagt sterke elementer fra begge kulturer. Fra disse landene og områdene vil jeg i nær fremtid begynne å hente inn originale teer, som enten kommer fra tetrær som er 30 meter høye og flere hundre år gamle, eller som har blitt dyrket av en etnisk gruppe i området, eller at har en annen interessant historie. Teene vil være tilgjengelig både i nettbutikken og i vår fysiske butikk her på Ågården i Marieholm. Tv: 20-30 meter høye tetrær i Nord-Laos. Th: Yao-folket i den nærliggende Yao-landsbyen høster gullet deres - deres idylliske lille samfunn langs elven i fjelldalen har vokst mye siden teindustrien i Laos begynte sin reise. Hardføre eksotiske nytteplanter Det skal understrekes at alle plantene vi tar inn i butikken enten er kjøpt fra veletablerte EU-dyrkere eller dyrket selv her i Sverige . Imidlertid kan den faktiske artsopprinnelsen til planten være fra resten av verden. Når jeg tar inn planter til sortimentet, prøver jeg vanligvis å holde meg innenfor en viss mal. De må nemlig oppfylle et par forskjellige kriterier: Planten må produsere noe spiselig eller på annen måte nyttig - som for eksempel av medisinsk eller husholdningsmessig verdi De kan fortrinnsvis være eksotiske, dvs. stamme fra en annen kultur eller ha uvanlige, bemerkelsesverdige egenskaper med dokumentert bruk De skal være hardføre i vårt klima her i Sverige og deler av resten av Norden – så de må kunne stå ute hele året i alle fall i de mildeste partiene. Les nedenfor for en av våre retningslinjer for hvordan dette kan oppnås: Det finnes nemlig mye eksotiske planter som stammer fra fremmede fjellmiljøer hvor klimaet ligner mer på vårt klima. Noe som ikke nødvendigvis er tilfelle i lavlandet i samme land. Selv om klimaet ikke er helt det samme, er noen av disse plantene hardføre mot de samme typer miljøforhold som vi har her i Sverige. Eksempler på slike planter er Black Goji som stammer fra det tibetanske platået, Jiaogulan fra en fjellregion i det sørlige Kina, Tasmanian Mountain Pepper som vokser i store høyder i Tasmania og sørøstlige Australia og Bread Spruce fra de vulkanske slettene i Chile. Selvfølgelig også teplanten, Camellia sinensis, som hvis du leser over du allerede kjenner til nå. Over to: Et uvanlig syn - furutrær og risterrasser som vokser sammen i Phonsavan, Laos. Dette forklares med høyfjellsplatået Phonsavan ligger på, noe som gir et kaldere klima i det som ellers er en tropisk region. Øverst: Jiaogulan ble funnet vokse på et tre i naturen i fjellene i Yot Ou, Laos. Bunn-TV: Black Goji vokser blant våre frittgående gårder utenfor Lund, Skåne. Under: Tebusk av den mer hardføre sorten 'Tea by Me' i snøen utenfor drivhuset vårt på Ågården i Marieholm, Skåne. Det er også andre land med eksotisk flora hvor du kan lete etter inspirasjon under høylandet, som du kanskje ikke tenker på har et lignende klima som Sverige. Eksempler på slike land og områder inkluderer Kina, Japan og Nord-Amerika. Eksempler på planter som kommer fra lavlandet i disse regionene er Asimina, Yaupon & Water Tupelo (Nord-Amerika), japansk Torreya Nut & Strawberry Raspberry (Japan) og Chinese Toon, Butterfly Vine & Five Leafed Akebia (Kina). Vi bruker nesten alltid det tredje kravet når vi spiser planter. Når det gjelder frø, henter vi noen ganger inn ting som er utenfor hardhetsgrensen i klimaet vårt. Mange av disse plantene er lette å flytte i om vinteren. Fortsatt jakten på spennende flora Fremtidige reiser til både Afrika og Sør-Amerika på jakt etter inspirasjon til ytterligere nyttig flora med attraktive egenskaper vil finne sted. Jeg planlegger også en tur til Himalaya for blant annet å undersøke dyrkingen av Black Goji i dets naturlige miljø nærmere. Hva som kommer først vil bli oppdatert her når den tid kommer. Formålet med Trädgårdsdags Formålet med aktiviteten er å fremme en dyrking som er nyttig på lang sikt, spennende og enkel, bringe oss nærmere det naturlige som gjør oss gode igjen og gjeninnføre og spre nytt lys over glemt kunnskap som flettes sammen med vår moderne teknologiske. kapasitet skaper nye muligheter med det beste fra begge verdener. En av våre strategier i arbeidet med å gjøre dyrkingen enklere er å bruke dyrkingsmetoder som såkalt skogshagedyrking. Navnet er litt misvisende for noen som får bildet av at man må ha en hel skog i hagen sin, noe mange ikke vil ha. Snarere kommer begrepet fra å hente inspirasjon fra naturens eget økosystem med dets forskjellige lag og interne samarbeid, som er tydeligst avbildet i en skog . Du kan bygge en fin og velholdt park basert på prinsippene til en skogshage. Poenget er å skape et mangfold av ulike planter, som beriker både jorda og omkringliggende organismer mer jo lenger de får vokse uforstyrret på plass. For å skape et så sunt og produktivt miljø som mulig, vil man gjerne kombinere ulike lag som ikke har noen direkte konkurranse med hverandre (snarere tvert imot). Du kan for eksempel ha: et nøttetre i kronesjiktet som gir skygge på de varmeste dagene, en bærbusk som fikserer nitrogen til jorda i busksjiktet, både spiselige urter og et nyttig bunndekke som sørger for at ugresset legger seg. 't ta over stedet og noen form for beskyttelse i det den såkalte "andre lag" i form av hekk planter som bambus, bramble eller kirsebær kornel. Hvis du vil, kan du også ha for eksempel en fruktbærende klatreplante som klatrer opp i stammen til et av de større trærne. Målet er å etablere planter med de attraktive egenskapene du ønsker, på et sted hvor du ellers kanskje måtte bruke tid på å rydde helt uønsket ugress i stedet. Et system som dette skaper et sunt økosystem med nytteorganismer som kommer plantene i omgivelsene til gode og sparer deg også tid i form av vedlikehold på lang sikt. I tillegg til dette bruker vi ulike typer praktiske verktøy og løsninger for å gjøre dyrking så praktisk som mulig. ... Takk for denne gang. Hvis du har lest så langt, håper jeg du syntes det var nyttig! Tekst og foto av Johannes Billsten

Nå har vi satt opp et skilt ved inngangen fra rute 108 (Teckomatorpsvägen) slik at du enkelt kan finne oss. Det er enkelt å komme seg hit med enten tog til Marieholm stasjon, som ligger kun 1 km herfra, eller med bil. Vi har parkering her. Kommer du fra Marieholm stasjon går du ut på Storgatan og følger den vestover til den går over til Kävlingevägen og deretter Teckomatorpsvägen, etter 100 m gange på Teckomatorpsvägen ser du oss til venstre. Vel ankommet ved inngangen følger du lindealleen inn på tunet, hvor du har drivhuset med planter til venstre og butikken med sko, frø og dyrkingsredskaper (også kaffe ved anledning) til høyre. Vi har også satt opp skilt i drivhuset som tydelig viser inndelingen i de ulike lagene for hvordan man kan kombinere plantene i et system som ligner på skogshagearbeid, samt et skilt for hver plante med kort oppsummering, plantesone, høyde og foreslått lag. Alt for å gjøre det enkelt! Vi holder til på: Åkarp 301 241 72 Marieholm Alternativt kan du skrive inn Trädgårdsdags Skogsträdgårdhandel i Google Maps. Ring 0722809312 for spørsmål Velkomst!

Vi har gleden av å informere om at vi har flyttet virksomheten vår til en ny gård hvor vi åpner butikk med blant annet frø, hagesko, verktøy og annet dyrkingstilbehør . Vi har også satt opp drivhus hvor du kan finne vårt utvalg av uvanlige og nyttige planter for å komme litt nærmere dem før du tar dem med hjem! Vi har åpningspremiere lørdag 14. september , da byr vi på kaffe med kaffe, diverse teer og kaker! Les mer nedenfor. I forbindelse med dette grepet har vi styrket fokuset på skoghagebruk – det vil si dyrking av planter i et slags system som etterligner naturens naturlige økosystem, men med selvvalgte planter med spesielt ønskede egenskaper – det kan være av enten spiselig, medisinsk eller husholdningsverdi. Et skoghagebruk bygges opp for til slutt å bli et system som i størst grad tar vare på seg selv . For eksempel: utvalgte bunndekkere og klatrere sprer seg og holder uønsket ugress unna; mangfoldet av planter i en skoghage blir hjemsted for ulike nyttige dyr som på egen hånd holder uønskede skadedyr i sjakk for deg; planter med ulike næringsopptaksevner gir næring til alle planter i området etter hvert som de visner, med flere planter med ulike næringsopptaksevner blir den kombinerte næringstilførselen rikere for alle planter i systemet. Vi har derfor også delt opp plantene i drivhuset vårt i de ulike lagene som følges i skoghagebruket, dvs.: Kronelaget Andre lag Busklaget Urtelaget Grunndekke Rotlaget Klatreplanter Vi har satt opp potter med litt forskjellige kombinasjoner av planter for å gi inspirasjon til hvordan du kan kombinere plantene dine! Selv om lageret ikke er helt fylt opp og alt ikke er helt klart ennå, velger vi å åpne da det nå er den beste muligheten for å plante stauder, busker og trær akkurat på denne tiden av året. Du er hjertelig velkommen innom. 😊🎋🍃 Adresse: Åkarp 301 241 72 Marieholm Telefon: 0722809312

Etter hvert som mye tid ble lagt sammen med ulike planter – i forbindelse med lesing og skriving – som vi konsumerer til daglig, kommer man på en eller annen måte nærmere hva det er vi faktisk konsumerer. Litt som du gjør hvis du jakter på ditt eget kjøtt, antar jeg. Det er en annen levende organisme som lever sitt liv med sine egne mål, før noen kommer og spiser den. Vi mennesker identifiserer og tester planten, over tid blir den så vanlig at vi nesten glemmer hvor det vi spiser faktisk kommer fra. Det kan være viktig å forstå hva du spiser, for å få en forståelse for hvordan det påvirker deg som et resultat. For eksempel hvordan tebusken inneholder både koffein (også kalt thein) og teanin, hvor sistnevnte bidrar til den beroligende følelsen som etter min mening gir et veldig balansert fokus i samspillet med koffeinen. Et rent koffeinkick kan noen ganger være overveldende til feil tid, spesielt hvis du sitter på stillesittende og mer mentalt krevende oppgaver. Derfor hovedsakelig te under stillesittende arbeid, og kaffe før mer fysiske aktiviteter, for meg. Når man prøver å se hva man konsumerer mer fra naturens perspektiv, blir det lettere å se sammenhenger mellom planter – noe som kan åpne dører til en hel rekke nye kostholdsalternativer og i forbindelse med det føre til spørsmålstegn ved matmarkedet som vi har i dag. Alternativer til te og kaffe som inneholder koffein inkluderer flere planter i Ilex-slekten, andre arter i Camellia-slekten og Guarana. Får du øynene opp for den stimulerende effekten uten innhold av koffein, er det også plutselig en helt annen rekkevidde. På denne fronten tror jeg at nye drikker laget av ulike typer sopp med ulike stimulerende og helsebringende egenskaper har en sterk vei videre. Selv om spesielt te og kaffe ikke er de mest åpenbare alternativene å finne, finnes det et helt økosystem av andre planter som skal erstatte våre vanligste belgfrukter, bladgrønnsaker, frukt og bær, for eksempel. Vi bestreber oss på å fremheve alternative planter og deres nyttige egenskaper nettopp for å oppmuntre til et variert kosthold, valg og en viss grad av selvforsyning – spesielt hvis visse næringskjeder svekkes i fremtiden og prisene stiger, noe vi allerede har opplevd til en viss grad den siste tiden. år. Dominansen til noen få planter som vi mennesker har brakt til global anerkjennelse gjør meg nysgjerrig på spørsmålet: Hvilke andre planter med lignende nyttige egenskaper er det som vi faktisk kan bruke i hverdagen? Jeg tror det er viktig at vi ikke mister tilknytningen til naturen og alt dens mangfold ettersom vi utvikler mer og mer behagelig livsstil. Jeg synes absolutt ikke det er noe galt med bekvemmelighet, men kunnskapen bør være for hånden. Spørsmålet ovenfor gir liv til en helt ny verden av smaker og opplevelser, samtidig som det bringer oss nærmere det vi putter i kroppen vår, som til slutt blir oss selv (det er faktisk slik det fungerer) og videre gir spørsmålet også tilgang til en sunnere produksjonskjede der et helt økosystem får plass på et frokostbord, i stedet for bare 1 eller 2 planter dyrket i et slags unaturlig monopol: på den måten tror jeg det spørsmålet er et av de mest spennende og viktigste spørsmålene vi kan plassere oss i vår tid. Jeg tror at en variert dyrking av planter er bra for klimaet, på samme måte som vi mener at et variert kosthold er bra for helsa. At den sunneste måten å oppnå dette på er at flere begynner å prøve å vokse både for seg selv og for omgivelsene, selv om det er i liten skala, er gitt. Med «sunnest» mener vi: de sunne vanene som oppstår ved å være ute blant vegetasjon, den naturlige konsekvensen som er en større forståelse av kosthold og helse, og klimaets helse, som drar nytte av det rikere økosystemet som oppstår når flere arter er dyrket på flere steder i stedet for en enkelt art over et veldig stort område. "Ikke alle kan være selvforsynt med alt, men de fleste kan være selvforsynt med noe." Høres ut som et kjent ordtak. Så hva er de alternative plantene du kan dyrke for konsum og bruk? Det var med dette spørsmålet i bakgrunnen at Trädgårdsdags ble stiftet, og med det samme spørsmålet fortsetter å utvide til nye planter, til nye geografiske områder og til ny kunnskap om naturens eiendomsrikdom. Det vil bli fylt med flere innlegg her om dyrking og bruk av ulike planter, interessante fakta og historie om planter, og tanker om ønsket samfunnsutvikling. Vi sees i et senere innlegg 👋 / Johannes Billsten