Produkter

<p data-mce-fragment="1">1 stk plante&nbsp;Svart Goji: 1 år gammel</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Nåværende høyde 15-30 cm</p> <p data-mce-fragment="1">Oppvokst i svensk klima</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn:</strong> Svart Goji, Russisk Goji<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong><em data-mce-fragment="1">&nbsp;</em><em data-mce-fragment="1">Lycium ruthenicum</em> Murr.<em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong><span>&nbsp;</span>Solanaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Black Goji er, som slektningen<span>&nbsp;</span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/gojibar-bocktorne-lycium-chinense" title="Gojibær (Lycium barbarum)" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/gojibar-bocktorne-lycium-chinense" target="_blank"><span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><strong style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;">Goji ( <em>Lycium barbarum</em> )</strong></span></a> , en rik kilde til proteiner og vitaminer. Den svarte gojibæren er spesielt rik på antocyaniner, med et høyere innhold enn blåbær. Busken har sitt opphav i områdene rundt det tibetanske platået og Sør-Russland.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er en plante som ennå ikke har fått mye oppmerksomhet i Vesten, men den har lenge vært brukt av urbefolkningen i sitt naturlige plantemiljø. Overraskende nok bruker urbefolkningen i små nordindiske samfunn bæret til å lage en salve for å forhindre blindhet hos kameler. Dette er mulig takket være bærets høye innhold av<span>&nbsp;</span><em>lutein</em> .</p> <p data-mce-fragment="1">Bæret får sin dype blålilla farge fra antocyaninene, et stoff som finnes i uvanlig høye konsentrasjoner i den svarte gojibæren. Antocyaniner er de samme stoffene som farger blåbær blå og bidrar til mange av deres gunstige egenskaper.</p> <p data-mce-fragment="1">Modne bær kan spises rå, tørket eller kokt.</p> <p data-mce-fragment="1">Den vanligste måten å konsumere svarte gojibær på er å lage en såkalt infusjon på dem. Dette gjøres best når de er helt ferske, men det kan også gjøres med tørkede bær. The Black Goji Berry avgir forskjellige farger avhengig av hvilken type vann som brukes. Når det gjelder mineralrikt vann<span>&nbsp;</span><meta charset="utf-8">(basis: pH &gt;7) fargen blir dyp mørkeblå og i surt vann<span>&nbsp;</span><meta charset="utf-8">(pH &lt;7) fargen blir intens lilla.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Black Goji vokser opprinnelig i svært ekstreme klima der den er utsatt for tørke, ekstrem kulde, høyt saltholdighet og næringsfattig jord. Disse faktorene har gjort det svarte gojibæret til en veldig hardfør plante. Den kan vokse i temperaturer ned til -20 ºC.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er en lettdyrket busk som ofte gir rike avlinger. Den vokser gjerne i godt drenert jord (ofte sandjord) og etablerer et sterkt rotsystem som gjør den til et godt jordbindemiddel, f.eks. ved strandkanter. Den kan også naturlig danne en tett vegg som beskytter mot den verste vinden. Trives i lyse forhold.</p> <p data-mce-fragment="1">Busken blir opptil 2 m og kan dyrkes utendørs i åpen mark i Sverige. For å beskytte din Black Goji-busk mot de tøffeste svenske forholdene, kan du på sensommeren dekke plantens bunn med halm, blader eller lignende. - dette beskytter planten mot den sterkeste kulden og forlenger vekstsesongen.</p> <p data-mce-fragment="1">De mange bærene varierer fra grønne til svart/blåaktig lilla i fargen. Det er først da de er klare for høsting. Dette skjer sommer-høst.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1-2 m<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-6</p>

<p data-mce-fragment="1">1 plante Black Raspberry 'Black Jewel': 2 år gammel - klar til å blomstre = bære frukt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Nåværende høyde 50-80 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnavn:</strong> Black Raspberry 'Black Jewel'<br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Rubus occidentalis<br></em> <strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Det svarte bringebæret, <em>Rubus occidentalis,</em> er en sortfarget variant av det mer vanlige røde bringebæret, <em>Rubus ideaus.</em> Som man kan se ovenfor, er de imidlertid to helt forskjellige arter. Den svarte bringebæren beskrives som svært motstandsdyktig mot sykdom, lett å dyrke og tidlig bærende. Den svarte bringebæren er også mer motstandsdyktig mot varme og tørke. Bærene holder formen i flere dager i kjøleskapet etter høsting.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Den svarte bringebæren har også blitt kalt "Kongen av bær" på grunn av dens kjente helsemessige fordeler. Bærene inneholder høye nivåer av antioksidanter og også antocyaniner (gruppen av stoffer som gir frukt og grønnsaker sin mørke farge - blå/lilla/svart) som virker betennelsesdempende og også er knyttet til prosesser i kroppen i form av bl.a. forbedret hukommelse og økt syn.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Sorten 'Black Jewel' har bær med høy sødme og en behagelig ettersmak som sitter igjen etter at bærene er spist. Bærene har et blankt utseende og utgjør et iøynefallende tillegg til dyrkingen.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Bærene kan både tørkes og fryses til senere bruk. De er gode i smoothies. Du kan også lage syltetøy og juice av sorte bringebær.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Vokse i godt drenert jord på et solrikt sted. De trives best i en sandjord rik på humus. For å gi planten en humusrik jord, kan du deretter trenge planterester (f.eks. gressklipp) inn i det øverste jordlaget eller dekke jorda med et lag planterester.</p> <p data-mce-fragment="1">Det kan være greit å merke seg at sort bringebær er en høyvoksende bringebærart, busken blir normalt 2-3 meter høy.</p> <p data-mce-fragment="1">Svart bringebær ( <em>R. occidentalis</em> ) setter ikke rotskudd som det mer vanlige røde bringebæret ( <em>R. idaeus</em> ).</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 2-3 m <br data-mce-fragment="1">Vekstsone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1">FRØ (50 stk/pose)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn:</strong> Svart morbær, Svart morbærtre <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Morus nigra<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Moraceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span><span data-mce-fragment="1">Morbærtrær er en av våre eldste kulturplanter. Det svarte morbærtreet, i likhet med den hvite sorten,</span> <a href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" title="Hvit morbær (Morus alba)" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1" data-mce-style="color: #4e991d;">Morus alba</span></strong></a> <span data-mce-fragment="1">, stammer fra Vest-Asia – derimot kom det svarte morbærtreet til Europa et par hundre år før det hvite. De første funnene av kunnskap om det svarte morbærtreet var allerede rundt 300 f.Kr. Det kan muligens være at Morus nigra har sin opprinnelse litt lenger mot sør-vest (nærmere Europa) i Vest-Asia enn sin slektning Morus alba, og at det er derfor Morus nigra også har en litt dårligere hardførhet i kaldt klima enn sin slektning.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Tradisjonelt ble den sorte morbæren brukt til å lage vin og sminke – takket være dens høye konsentrasjon av antocyaniner som gir bæret dens dype mørke farge. Men bærene ble også dyrket for ferskt konsum.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">I motsetning til fruktene til det hvite morbærtreet som kan variere i farge, er fruktene til det svarte morbærtreet alltid svarte når de er modne. Den svarte morbæren er også mer syrlig.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bærene er rike på antioksidanter og, i likhet med morbærbladte, antas det å bidra til å balansere blodsukkernivået. Dette takket være <span data-mce-fragment="1">innholdet av stoffet MFE, som stabiliserer blodsukkernivået og dermed undertrykker kroppens søtsukker. Derfor er morbær en vanlig erstatning for de som vil kvitte seg med søtsuget.</span></p> <p data-mce-fragment="1">På grunn av bærets uvanlig høye næringsinnhold regnes morbær, i likhet med <a href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" data-mce-fragment="1" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1" data-mce-style="color: #4e991d;">gojibæret</span></strong></a> , som en såkalt "supermat".</p> <p data-mce-fragment="1">I tillegg til morbærvin kan du også lage saft og syltetøy av bærene.<br></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> <span>Bladene kan brukes</span> <span>til å brygge</span> <span>sunn te som historisk har blitt drukket i Kina og nylig har begynt å bli populær igjen i Asia.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Tåler temperaturer ned til -25 <span data-mce-fragment="1">°</span> <span data-mce-fragment="1">C.</span> Treet kan vokse i de fleste jordarter, men trives best i løs, næringsrik jord. Hardfør i vindfulle kystklima, men optimal vekst gis på varme, vindskjermede steder.</p> <p data-mce-fragment="1">Passer godt som espalier som grenene er<span data-mce-fragment="1">&nbsp;</span>lett bøyelig.</p> <p data-mce-fragment="1">Morbærtrær egner seg også i skoghager da de er en populær vertsplante for mange organismer og gir gjentakende avlinger uten stort vedlikehold og beskytter planter i lavere lag.</p> <p data-mce-fragment="1">Morbær er selvfruktbare, noe som betyr at det bare trengs ett tre for å bære frukt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskjær om vinteren når treet er i dvale for å unngå overdreven "blødning" av treet, som ellers er et vanlig kjennetegn ved<span data-mce-fragment="1">&nbsp;</span>morbærplanter.</p> <p data-mce-fragment="1">Bærene modnes kontinuerlig fra midten av sommeren til tidlig høst.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong>Bærene høstes når fargen har endret seg fra rød til kulsort. Et tips er å plukke bærene med en nål for å unngå at de blir knust mellom fingrene.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Såing:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Morbærfrø spirer best hvis de får en kuldeperiode på 2-3 måneder. For å indusere dette, bland frøene med en liten mengde sand/torv/såjord og legg i en plastpose i kjøleskapet i ovennevnte periode. Sjekk med jevne mellomrom om noen frø har spiret i posen. Når kuldeperioden er over, spre innholdet i posen forsiktig ut i en potte med jord.</p> <p data-mce-fragment="1"><span>Alternativt kan du så utendørs</span> <span>i februar i glassdekket frøbed eller drivhus.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Det tar vanligvis 2-4 uker før frøene spirer. Noen frø kan imidlertid trenge ytterligere 12 måneder for å spire.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 5-10 m<br data-mce-fragment="1"> Spiretid: 1-12 måneder<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1"> Morbærtre av den hurtigvoksende og hardføre sorten 'Mulle' (svarte bær) - nåværende høyde: 60-80 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> Bildet er tatt om høsten, derav gulning av bladene</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Vanlig navn:</strong> Mulberry 'Mulle' Black Mulberry, Black Mulberry-tre <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Morus acidosa<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Moraceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Generell info Mulberries:</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span><span data-mce-fragment="1">Morbærtrær er en av våre eldste kulturplanter. Det svarte morbærtreet, i likhet med den hvite sorten,</span> <a href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" title="Hvit morbær (Morus alba)" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;">Morus alba</span></strong></a> <span data-mce-fragment="1">, stammer fra Vest-Asia – derimot kom det svarte morbærtreet til Europa et par hundre år før det hvite. De første funnene av kunnskap om det svarte morbærtreet var allerede rundt 300 f.Kr. Det kan muligens være at Morus nigra har sin opprinnelse noe lenger sør-vest (nærmere Europa) i Vest-Asia enn sin slektning Morus alba, og at det er derfor Morus nigra også har en litt dårligere hardførhet i kaldt klima enn sin slektning.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Tradisjonelt ble den sorte morbæren brukt til å lage vin og sminke – takket være dens høye konsentrasjon av antocyaniner som gir bæret dens dype mørke farge. Men bærene ble også dyrket for ferskt konsum.</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">I motsetning til fruktene til det hvite morbærtreet som kan variere i farge, er fruktene til det svarte morbærtreet alltid svarte når de er modne. Den svarte morbæren er også mer syrlig.</span></p> <p data-mce-fragment="1"> Bærene er rike på antioksidanter og, i likhet med morbærbladte, antas det å bidra til å balansere blodsukkernivået. Dette er takket være<span> </span><span data-mce-fragment="1">innhold av stoffet MFE, som stabiliserer blodsukkernivået og dermed undertrykker kroppens søtsukker. Derfor er morbær en vanlig erstatning for de som vil kvitte seg med søtsuget.</span></p> <p data-mce-fragment="1">På grunn av bærets uvanlig høye næringsinnhold regnes morbær, i likhet med <a data-mce-fragment="1" href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;">gojibæret</span></strong></a> , som en såkalt "supermat".</p> <p data-mce-fragment="1"> I tillegg til morbærvin kan du også lage saft og syltetøy av bærene.</p> <p data-mce-fragment="1"> Bladene kan brukes til å brygge sunn te som historisk har blitt drukket i Kina og nylig har begynt å bli populær igjen i Asia.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Tåler temperaturer ned til -25 <span data-mce-fragment="1">°</span> <span data-mce-fragment="1">C.</span> Treet kan vokse i de fleste jordarter, men trives best i løs, næringsrik jord. Hardfør i vindfulle kystklima, men optimal vekst gis på varme, vindskjermede steder.</p> <p data-mce-fragment="1"> Passer godt som espalier som grenene er<span data-mce-fragment="1"> </span>lett bøyelig.</p> <p data-mce-fragment="1"> Morbærtrær egner seg også godt i skoghager da de er en populær vertsplante for mange organismer og gir tilbakevendende avlinger uten stort vedlikehold og beskytter planter i lavere lag.</p> <p data-mce-fragment="1"> Morbær er selvfruktbare, noe som betyr at det bare trengs ett tre for å bære frukt.</p> <p data-mce-fragment="1"> Beskjær om vinteren når treet er i dvale for å unngå overdreven "blødning" av treet, som ellers er et vanlig kjennetegn ved<span data-mce-fragment="1"> </span>morbærplanter.</p> <p data-mce-fragment="1"> Bærene modnes kontinuerlig fra midtsommer til tidlig høst.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong>Bærene høstes når fargen har endret seg fra rød til kulsort. Et tips er å plukke bærene med en nål for å unngå at de blir knust mellom fingrene.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 5-10 m<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1">1 stk Sort Morbærtre: 3 år gammelt - nåværende høyde 60-90 cm</p> <p data-mce-fragment="1">Frøsådde planter, dyrket i svensk klima</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn:</strong> Svart morbær, Svart morbærtre <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Morus nigra<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Moraceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span> <span data-mce-fragment="1">Morbærtrær er en av våre eldste kulturplanter. Det svarte morbærtreet, i likhet med den hvite sorten,</span> <a title="Hvit morbær (Morus alba)" href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">Morus alba</span></strong></a> <span data-mce-fragment="1">, stammer fra Vest-Asia – derimot kom det svarte morbærtreet til Europa et par hundre år før det hvite. De første funnene av kunnskap om det svarte morbærtreet var allerede rundt 300 f.Kr. Det kan muligens være at Morus nigra har sin opprinnelse litt lenger mot sør-vest (nærmere Europa) i Vest-Asia enn sin slektning Morus alba, og at det er derfor Morus nigra også har en litt dårligere hardførhet i kaldt klima enn sin slektning.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Tradisjonelt ble den svarte morbæren brukt til å lage vin og sminke – takket være dens høye konsentrasjon av antocyaniner som gir bæret dens dype mørke farge. Men bærene ble også dyrket for ferskt konsum.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">I motsetning til fruktene til det hvite morbærtreet som kan variere i farge, er fruktene til det svarte morbærtreet alltid svarte når de er modne. Den svarte morbæren er også mer syrlig.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bærene er rike på antioksidanter og, i likhet med morbærbladte, antas det å bidra til å balansere blodsukkernivået. Dette er takket være<span>&nbsp;</span><span data-mce-fragment="1">innhold av stoffet MFE, som stabiliserer blodsukkernivået og dermed undertrykker kroppens søtsukker. Derfor er morbær en vanlig erstatning for de som vil kvitte seg med søtsuget.</span></p> <p data-mce-fragment="1">På grunn av bærets uvanlig høye næringsinnhold regnes morbær, i likhet med <a title="Goji (Lycium barbarum)" href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" data-mce-fragment="1" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">gojibæret</span></strong></a> , som en såkalt "supermat".</p> <p data-mce-fragment="1">I tillegg til morbærvin kan du også lage saft og syltetøy av bærene.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Tåler temperaturer ned til -25 <span data-mce-fragment="1">°</span> <span data-mce-fragment="1">C.</span> Treet kan vokse i de fleste jordarter, men trives best i løs, næringsrik jord. Hardfør i vindfulle kystklima, men optimal vekst gis på varme, vindskjermede steder.</p> <p data-mce-fragment="1">Passer godt som espalier som grenene er<span data-mce-fragment="1">&nbsp;</span>lett bøyelig.</p> <p data-mce-fragment="1">Morbærtrær egner seg også i skoghager da de er en populær vertsplante for mange organismer og gir gjentakende avlinger uten stort vedlikehold og beskytter planter i lavere lag.</p> <p data-mce-fragment="1">Morbær er selvfruktbare, noe som betyr at det bare trengs ett tre for å bære frukt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskjær om vinteren når treet/busken er i dvale for å unngå overdreven "blødning" av treet, som ellers er et vanlig kjennetegn ved<span data-mce-fragment="1">&nbsp;</span>morbærplanter.</p> <p data-mce-fragment="1">Bærene modnes kontinuerlig fra midten av sommeren til tidlig høst.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong> Bærene høstes når fargen har endret seg fra rød til kulsort. Et tips er å plukke bærene med en nål for å unngå at de blir knust mellom fingrene.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1-4 m<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-3</p>

<p><strong>Svartaronia av sorten 'Hugin': nuvarande höjd 60–80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Svartaronia<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Aronia melanocarpa</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Svartaronia är en tålig och lättodlad bärbuske med ursprung i Nordamerika. Sorten 'Hugin' är en svensk sort med kompakt växtsätt och god härdighet, framtagen för att fungera väl både i trädgårdar och offentliga planteringar.</p> <p>De blanka svarta bären mognar i slutet av sommaren och kan användas till saft, sylt, gelé, vin eller torkas. Bären är rika på antioxidanter, framför allt antocyaniner, och har ett högt innehåll av C-vitamin. Smaken är syrlig och kärv rå, men utvecklas fint vid tillagning. I folkmedicin har aroniabär använts som stärkande växt för hjärta och kärl.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga och klarar de flesta jordar, även fuktiga eller något sura marker. Lämplig som bärbuske, friväxande häck eller inslag i ätbara trädgårdar. Sorten 'Hugin' är låg och bredväxande med vackra höstfärger och rik blomning på våren. Behöver sällan beskäras mer än för att föryngra äldre grenar.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br><strong>Blomning:</strong> Maj-juni<br><strong>Frukt:</strong> Ätbara svarta bär, mognar augusti–september<br></p>

<p data-mce-fragment="1"> 1. hunnplante Tasmanian Pepper: 1 år gammel - nåværende høyde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <a href="https://tradgardsdags.nu/products/tasmansk-peppar-bergspeppar-20-40-cm-tasmannia-lanceolata" title="Tasmansk fjellpepper hunnplante 20-40 cm (Tasmannia lanceolata)" rel="noopener" target="_blank"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);">Følg denne lenken for hunnplanter</span></strong></a> .</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Vanlige navn:</strong> <span>Tasmanian Pepper, Mountain Pepper, Tasmanian Pepper, Tasmanian Pepperberry, Mountain Pepper, Pepper Tree</span><br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em><span>Tasmannia lanceolata</span></em> (syn. <em><span>Drimys aromatica</span></em> )<em><br></em> <strong>Familie:</strong> Winteraceae</p> <h4 data-mce-fragment="1"> <strong><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong> </h4> <p data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</span></p> <h4 data-mce-fragment="1"> <strong>Kultur:</strong> </h4> <p data-mce-fragment="1"> Beskrivelse kommer snart...</p> <h4 data-mce-fragment="1"> <strong>Egenskaper:</strong> </h4> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: delvis skygge / sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 2-3 meter<br> Plantesone: 1-2 (herdig ned til -15ºC)</p>

<p data-mce-fragment="1">1. plante Tasmanian Pepper: 1 år gammel - nåværende høyde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnavn:</strong> <span>Tasmanian Pepper, Mountain Pepper, Tasmanian Pepper, Tasmanian Pepperberry, Mountain Pepper, Pepper Tree</span><br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em><span>Tasmannia lanceolata</span></em> (syn. <em><span>Drimys aromatica</span></em> )<em><br></em> <strong>Familie:</strong> Winteraceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: delvis skygge / sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 2-3 meter<br> Vekstsone: 1-2 (hardfør ned til -15ºC)</p>

<p data-mce-fragment="1">1. plante Taybär 'Buckingham Tayberry': 2 år gammel - klar til å blomstre = bære frukt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Nåværende høyde 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Vanlige navn:</strong> Taybär, Boysenbär, Björnhollon<br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Rubus fruticosus x ideaus<br></em> <strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> 'Buckingham Tayberry' er en tornfri variant med tomme glatte blader som gir mye gode bær.</p> <p data-mce-fragment="1"> Tayberry-busken produserer store, smaksrike og saftige burgunderbær som er perfekte å spise med en gang – men også til å lage juice, syltetøy og til og med vin.</p> <p data-mce-fragment="1"> En annen god måte å bruke taybær på er å bake en taybærpai.</p> <p data-mce-fragment="1"> Som andre hybrider viser Tayberries også god motstand mot plantesykdommer.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Voks helst i godt drenert, leirholdig jord på et varmt, solrikt sted. Trives ikke spesielt godt i tung leirjord, tørr, sandholdig jord eller vannmettet jord.</p> <p data-mce-fragment="1"> Tayberrybusken har arvet sine lange og smale greiner fra bjørnebæret og fungerer derfor godt å dyrkes klatrende i pergola, mot en vegg eller lignende. Utviklingen og helsen til busken drar generelt nytte av en eller annen form for støtte for grenene.</p> <p data-mce-fragment="1"> Bærene modnes fra midten av juli til slutten av august. Bær dannes på greiner som er minst 2 år gamle.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 2 m<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-2</p>

<p> 1. plante Lingon 'Fireballs': 2 år gammel i C2 potte</p> <p> <strong>Vanlige navn:</strong> Lingonberry, Lingon Berry<br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Vaccinium vitis-idaea<br></em> <strong>Familie:</strong> <span>Ericaceae</span></p> <p> <strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p><meta charset="utf-8"> <em>Full beskrivelse på vei...</em></p> <p> <strong>Kultur:</strong></p> <p>Trives best i en lett, leireholdig og kalkfattig jord.</p> <p> Svært motstandsdyktig mot kulde, tåler temperaturer ned til -40ºC - så lenge somrene er varme.</p> <p><meta charset="utf-8"> <em>Full beskrivelse på vei...</em></p> <p> <strong>Egenskaper:</strong></p> <p> Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: delvis skygge / skygge<br> Høyde: 20-40 cm<br> Vekstsone: 1-5</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Georgian Classic': nuvarande höjd ca 30–40 cm <meta charset="utf-8">- 2 år gamla</strong><meta charset="utf-8"></p> <p>'Georgian Classic' är en traditionell och robust sort från en av de äldsta teplantagerna i Kaukasusbergen i västra Georgien. Regionen har en lång historia av teodling, och den här sorten har odlats och förädlats i generationer för att klara både kyla och torka. <meta charset="utf-8">'Georgian Classic' lämpar sig särskilt bra för att producera grönt, svart och vitt te. Handplockade och varsamt bearbetade ger bladen ett smakrikt och fylligt te med tydlig karaktär.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kolkhida': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kolkhida' är en georgisk sort framtagen på 1970-talet i regionen Samegrelo nära Svarta havet – en plats med långa traditioner av teodling i kallare och fuktiga förhållanden. Sorten är framtagen för att vara särskilt tålig mot både kyla och torka. Den har ett brett, horisontellt växtsätt och små, kompakta blad som gör den särskilt lämpad för skörd av unga toppskott för finare sorter av grönt, vitt och svart te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kymin': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kymin' är en georgisk sort framtagen i samarbete med kinesiska teförädlare, med syftet att odla sorter lämpliga för Keemun-liknande teer under kallare förhållanden. Den kombinerar kinesisk smakprofil med den georgiska tebuskens tålighet mot kyla och torka. Växtsättet är upprätt och bladen är medelstora – en mångsidig sort som lämpar sig för svart och vitt te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Longjing 43': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Longjing 43' är en väletablerad sort från Zhejiang-provinsen i Kina, framtagen särskilt för att producera högkvalitativt grönt te. Den odlas på hög höjd och har god köld- och torktålighet, vilket gör den lämplig för odling även i nordligare klimat. Bladen är mellanstora med klassiskt utseende och tydlig aromprofil – perfekt för dig som vill producera eget Longjing-liknande grönt te hemma.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p data-mce-fragment="1">1 teplante: 2 år gammel - nåværende høyde 30-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1">Frøsådde planter, dyrket i svensk klima</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnavn&nbsp;:</strong> <span>Te, tebusk, teplante</span> <br><strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em><span>Camellia sinensis</span><br></em> <strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te konsumeres over hele verden og er den nest vanligste drikken etter vann. Tebusken inneholder tein, som motvirker tretthet, og <em>teanin</em> , som gir en beroligende effekt, i motsetning til kaffe, som kun har de oppkvikkende egenskapene til koffein (=tein). En kopp te kan derfor virke oppkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsakelig bladknopper og blader som plukkes til å brygge te med, men noen ganger brukes også blomstene.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lage forskjellige typer te: hvit, gul, grønn, blå (oolong), svart og "mørk" te. Forskjellen mellom dem består av forskjellige gjærings- og oksidasjonsprosesser. Hvit te får ikke engang oksidere, mens "mørk" te får både oksidere og gjære i lange perioder. Typene i mellom er gradvis mer eller mindre i den ene eller den andre retningen, i den rekkefølgen som er trykt ovenfor. Alle typer har sine helsemessige fordeler, noen ganger forskjellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en annen planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1">&nbsp;</span><em data-mce-fragment="1">Aspalathus linearis</em> <em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Tebladene brukes også til matlaging i Asia<meta charset="utf-8"> - for eksempel <em>tebladsalat</em> (gjærede blader) i Burma og (friske blader) i Thailand.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te har nylig begynt å dyrkes i Sverige og det er en suksessrik tefarm på Gotland som dyrkes for kommersiell bruk. Tebusken vokser i sitt naturlige miljø i store høyder hvor det blir kaldere om natten, og hvor det også kan være kaldt om dagen. Tebusken kan overvintres utendørs i Sverige, avhengig av plassering og omstendigheter kan plantene trenge å vinterdekkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, bruk Rhododendronjord når du planter om planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1">&nbsp;</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1-2 meter<br data-mce-fragment="1"> Spiretid: 1-3 måneder<br></p>

<p>'Tearoma®' er en tesort raffinert i Sveits for sin gode hardhet og evne til å dyrkes utendørs hele året i vårt klima. Det er fortsatt et nytt fenomen at man kan dyrke te i Sverige, det er ikke alle typer te som lager det, men de med best hardførhet på markedet i dag er denne varianten og den nederlandsk-forsterkede varianten <a href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" title="Tebusk 'Tea By Me': Hardfør variant (Camellia sinensis) 2 og 3 år 30-50 cm" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Tea by Me'</strong></span></a> .</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Vanlige navn:</strong> <span>Te, tebusk, tetre, teplante</span><br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em><span>Camellia sinensis</span><br></em> <strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te konsumeres over hele verden og er den nest vanligste drikken etter vann. Tebusken inneholder tein, som motvirker tretthet, og <em>teanin</em> , som gir en beroligende effekt, i motsetning til kaffe, som kun har de oppkvikkende egenskapene til koffein (=tein). En kopp te kan derfor virke oppkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1"> Det er hovedsakelig bladknopper og blader som plukkes til å brygge te med, men noen ganger brukes også blomstene.</p> <p data-mce-fragment="1"> Fra tebusken Camellia sinensis kan du lage forskjellige typer te: hvit, gul, grønn, blå (oolong), svart og "mørk" te. Forskjellen mellom dem består av forskjellige gjærings- og oksidasjonsprosesser. Hvit te får ikke engang oksidere, mens "mørk" te får både oksidere og gjære i lange perioder. Typene i mellom er gradvis mer eller mindre i den ene eller den andre retningen, i den rekkefølgen som er trykt ovenfor. Alle typer har sine helsemessige fordeler, noen ganger forskjellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en annen planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"> </span><em data-mce-fragment="1">Aspalathus linearis</em> <em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1"> Tebladene brukes også til matlaging i Asia – for eksempel <em>Tea Leaf Salad</em> (gjærede blader) i Burma og (friske blader) i Thailand.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Te har nylig begynt å dyrkes i Sverige og det er en suksessrik tefarm på Gotland som dyrkes for kommersiell bruk. Tebusken vokser i sitt naturlige miljø i store høyder hvor det blir kaldere om natten, og hvor det også kan være kaldt om dagen. Tebusken kan overvintres utendørs i Sverige, avhengig av plassering og omstendigheter kan plantene trenge å vinterdekkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1"> Beskytt mot kald vind med litt vindbeskyttelse, for eksempel fiberduk festet til stenger rundt planten, og dekk til med halm eller lignende i vinterhalvåret.</p> <p data-mce-fragment="1"> Te trives i sur jord, bruk Rhododendronjord når du planter om planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1-2 meter<br> Vekstsone: 1-4</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Tieguanyin': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Tieguanyin' är en berömd sort från Anxi i Fujianprovinsen i Kina, traditionellt använd för att tillverka det klassiska oolong-teet med samma namn. Sorten har ett brett, horisontellt växtsätt och mellanstora blad som lämpar sig väl för produktion av både oolong och svart te. Den är anmärkningsvärt köldtålig för sitt ursprung och passar därför fint för försök till oolongproduktion även i nordligare odlingszoner.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p data-mce-fragment="1">FRØ (4 stk/pose)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnavn:</strong> <span>Te, tebusk, teplante</span><br> <strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em><span>Camellia sinensis</span><br></em> <strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te konsumeres over hele verden og er den nest vanligste drikken etter vann. Tebusken inneholder tein, som motvirker tretthet, og <em>teanin,</em> som gir en beroligende effekt, i motsetning til kaffe, som kun har koffeinets (=tein) oppkvikkende egenskaper. En kopp te kan derfor virke oppkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsakelig bladknopper og blader som plukkes til å brygge te med, men noen ganger brukes også blomstene.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lage forskjellige typer te: hvit, gul, grønn, blå (oolong), svart og "mørk" te. Forskjellen mellom dem består av forskjellige gjærings- og oksidasjonsprosesser. Hvit te får ikke engang oksidere, mens "mørk" te får både oksidere og gjære i lange perioder. Typene i mellom er gradvis mer eller mindre i den ene eller den andre retningen, i den rekkefølgen som er trykt ovenfor. Alle typer har sine helsemessige fordeler, noen ganger forskjellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en annen planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1">&nbsp;</span><em data-mce-fragment="1">Aspalathus linearis</em> <em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Tebladene brukes også til matlaging i Asia<meta charset="utf-8"> - for eksempel <em>tebladsalat</em> (gjærede blader) i Burma og (friske blader) i Thailand.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te har nylig begynt å dyrkes i Sverige og det er en suksessrik tefarm på Gotland som dyrkes for kommersiell bruk. Tebusken vokser i sitt naturlige miljø i store høyder hvor det blir kaldere om natten, og hvor det også kan være kaldt om dagen. Tebusken kan overvintres utendørs i Sverige, avhengig av plassering og omstendigheter kan plantene trenge å vinterdekkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> <span>Beskytt mot kald vind med noe vindbeskyttelse, for eksempel fiberduk festet til stolper rundt planten, og dekk til med halm eller lignende i vinterhalvåret.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, bruk Rhododendronjord når du planter om planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Såing:</strong><strong></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Før du sår frøene, bløtlegg dem i vann i 1 dag (legg noe på toppen for å presse ned frøene i tilfelle de flyter). Legg så frøene på et stykke fuktig papir, legg papiret med frøene i en plastpose i en dag. Så i en potte og dekk til med 1-2 cm jord. Hvis spiring ikke har skjedd innen en måned, settes frøet i kjøleskapet i ca 1 måned. Ta frøet ut av kjøleskapet og la det spire.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1-2 meter<br data-mce-fragment="1"> Spiretid: 1-3 måneder<br> Vekstsone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1">1 teplante: 2 år gammel - nåværende høyde 30-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1">Frøsådde planter, dyrket i svensk klima</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnavn&nbsp;:</strong> <span>Te, tebusk, teplante</span> <br><strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em><span>Camellia sinensis</span><br></em> <strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te konsumeres over hele verden og er den nest vanligste drikken etter vann. Tebusken inneholder tein, som motvirker tretthet, og <em>teanin</em> , som gir en beroligende effekt, i motsetning til kaffe, som kun har de oppkvikkende egenskapene til koffein (=tein). En kopp te kan derfor virke oppkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsakelig bladknopper og blader som plukkes til å brygge te med, men noen ganger brukes også blomstene.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lage forskjellige typer te: hvit, gul, grønn, blå (oolong), svart og "mørk" te. Forskjellen mellom dem består av forskjellige gjærings- og oksidasjonsprosesser. Hvit te får ikke engang oksidere, mens "mørk" te får både oksidere og gjære i lange perioder. Typene i mellom er gradvis mer eller mindre i den ene eller den andre retningen, i den rekkefølgen som er trykt ovenfor. Alle typer har sine helsemessige fordeler, noen ganger forskjellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en annen planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1">&nbsp;</span><em data-mce-fragment="1">Aspalathus linearis</em> <em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Tebladene brukes også til matlaging i Asia<meta charset="utf-8"> - for eksempel <em>tebladsalat</em> (gjærede blader) i Burma og (friske blader) i Thailand.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te har nylig begynt å dyrkes i Sverige og det er en suksessrik tefarm på Gotland som dyrkes for kommersiell bruk. Tebusken vokser i sitt naturlige miljø i store høyder hvor det blir kaldere om natten, og hvor det også kan være kaldt om dagen. Tebusken kan overvintres utendørs i Sverige, avhengig av plassering og omstendigheter kan plantene trenge å vinterdekkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, bruk Rhododendronjord når du planter om planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1">&nbsp;</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1-2 meter<br data-mce-fragment="1"> Spiretid: 1-3 måneder<br></p>

<p> 'Tearoma®' er en tesort raffinert i Sveits for sin gode hardhet og evne til å dyrkes utendørs hele året i vårt klima. Det er fortsatt et nytt fenomen at man kan dyrke te i Sverige, det er ikke alle typer te som lager det, men de med best hardførhet på markedet i dag er denne varianten og den nederlandsk-forsterkede varianten <a rel="noopener" title="Tebusk 'Tea By Me': Hardfør variant (Camellia sinensis) 2 og 3 år 30-50 cm" href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Tea by Me'</strong></span></a> .</p> <p> Tebusker/-trær 'Tea By Me':</p> <ul> <li> <span data-mce-fragment="1">Høyde: 30-40 cm</span> </li> <li> Høyde: 40-50 cm</li> </ul> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Vanlige navn:</strong> <span>Te, tebusk, tetre, teplante</span> <br><strong>Vitenskapelig navn:</strong> <em><span>Camellia sinensis</span><br></em> <strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong><span data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Te konsumeres over hele verden og er den nest vanligste drikken etter vann. Tebusken inneholder tein, som motvirker tretthet, og <em>teanin</em> , som gir en beroligende effekt, i motsetning til kaffe, som kun har de oppkvikkende egenskapene til koffein (=tein). En kopp te kan derfor virke oppkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1"> Det er hovedsakelig bladknopper og blader som plukkes til å brygge te med, men noen ganger brukes også blomstene.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lage forskjellige typer te: hvit, gul, grønn, blå (oolong), svart og "mørk" te. Forskjellen mellom dem består av forskjellige gjærings- og oksidasjonsprosesser. Hvit te får ikke engang oksidere, mens "mørk" te får både oksidere og gjære i lange perioder. Typene i mellom er gradvis mer eller mindre i den ene eller den andre retningen, i den rekkefølgen som er trykt ovenfor. Alle typer har sine helsemessige fordeler, noen ganger forskjellige.</p> <p data-mce-fragment="1"> Rød te (rooibos) kommer fra en annen planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"> </span><em data-mce-fragment="1">Aspalathus linearis</em> <em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1"> Tebladene brukes også til matlaging i Asia – for eksempel <em>Tea Leaf Salad</em> (gjærede blader) i Burma og (friske blader) i Thailand.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te har nylig begynt å dyrkes i Sverige og det er en suksessrik tefarm på Gotland som dyrkes for kommersiell bruk. Tebusken vokser i sitt naturlige miljø i store høyder hvor det blir kaldere om natten, og hvor det også kan være kaldt om dagen. Tebusken kan overvintres utendørs i Sverige, avhengig av plassering og omstendigheter kan plantene trenge å vinterdekkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1"> Beskytt mot kald vind med litt vindbeskyttelse, for eksempel fiberduk festet til stolper rundt planten, og dekk til med halm eller lignende i vinterhalvåret.</p> <p data-mce-fragment="1"> Te trives i sur jord, bruk Rhododendronjord når du planter om planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1-2 meter<br> Vekstsone: 1-4</p>