Produkter

<p> 1. plante Ekte valerian</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Vanlig navn:</strong> Ekte valerian <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Symphytum officinale<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Boraginaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Ekte vendelrot er historisk sett en godt brukt plante i behandlingen av ulike plager. Men fremfor alt er det en svært effektiv akkumulator av næringsstoffer, det vil si en god jordforbedringsmiddel. Comfrey vokser raskt og røttene er dype, noe som gir planten tilgang på næring fra dypere jordlag som ellers er utilgjengelige for de fleste planter. Det er stort sett mineraler som kalium og kalsium som lagres i bladene, men også magnesium, jern, fosfor, mangan mm.</p> <p data-mce-fragment="1"> Bladene fra vallen kan kuttes ned i løpet av året og brukes som dekkmateriale, eller alternativt graves ned i jorda, for å gjøre næringsstoffene tilgjengelig for andre planter. Comfrey blader er godt egnet som gjødsel for frukttrær og bærbusker takket være deres kalium- og fosforinnhold.</p> <p data-mce-fragment="1"> Comfrey har en lang vekstsesong, tidlig vinter til sen høst.</p> <p data-mce-fragment="1">Hvis bladene ikke klippes før vinteren, visner de og tilfører på samme måte næring til jorda de vokser på. Nye blader begynner å dukke opp på planten umiddelbart etter at snøen smelter.</p> <p data-mce-fragment="1"> Du kan også lage ditt eget gjødselvann av comfrey ved å fylle en beholder med bladene og deretter fylle med vann opp til kanten. La stå i et par dager og bland deretter gjødselvannet med 10 deler vann til å vanne plantene med.</p> <p data-mce-fragment="1"> Effektiv som kantplante nær gjødselhauger for å hindre næringslekkasje, men også som kantplante rundt plantasjer og andre steder hvor man ikke ønsker at rotgress skal spre seg. Comfreys tette rotsystem blir som en underjordisk vegg, noe som gjør det vanskelig for andre røtter å komme gjennom.</p> <p data-mce-fragment="1"> Comfrey skaper et attraktivt miljø for andre planter i hagen - enten det er for å tiltrekke seg pollinatorer eller for å fungere som naturlig gjødsel.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Comfrey er en urteaktig flerårig plante. Den fortsetter derfor å vokse på stedet selv etter at bladene har visnet om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1"> Det er en utrolig lettstelt plante og den er tolerant i valg av planteplassering. Den kan vokse i skygge så vel som våt jord og er derfor en effektiv komponent i oversvømmet og vannfylt jord.</p> <p data-mce-fragment="1"> Den trives også godt i tørrere jord på solrike steder, selv om den klarer seg best i et litt fuktig miljø.<strong data-mce-fragment="1"></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: skygge/halvskygge/sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 50-100 cm<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-6</p>

<p><strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Amerikanskt Blåbär av den självfertila sorten 'Northland': nuvarande höjd 40-50 cm</strong></p> <p><br><strong>Trivialnamn:</strong> Amerikanskt Blåbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vaccinium corymbosum</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Northland’ är en härdig och lättodlad sort av amerikanskt blåbär som togs fram i Michigan, USA. Den ger riklig skörd av medelstora, söta bär med god blåbärssmak. Bären passar lika bra att ätas färska som till sylt, paj, bakning eller infrysning. Blåbär är rika på antioxidanter, särskilt antocyaniner, och har använts i både mat och traditionell medicin för att stödja syn, matsmältning och blodcirkulation.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i fuktighetshållande, väldränerad och sur jord (lågt pH). För bästa skörd bör plantan vattnas regelbundet under torra perioder. 'Northland' har ett buskigt växtsätt och klarar kyla bra – den är känd för sin pålitliga skörd även i norra odlingszoner. Ger god skörd som ensam planta men ännu bättre om den planteras tillsammans med andra sorter för korspollinering.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Skörd:</strong> Juli–augusti<br><strong>Självfertil:</strong> Ja, men rikligare skörd med fler sorter</p>

<p>1. amerikanske Judas-tre: 2 år gammelt - nåværende høyde 100-120 cm<br><br> MERK: Trærne i sesong 2024 er nå større og sterkere enn på bildet (tatt i sesong 2023)</p> <p><strong>Trivialnavn:</strong> Amerikansk Judas Tree, Canadisk Judas Tree, Eastern Redbud <strong><br>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Cercis canadensis<br></em> <strong>Familie:</strong> Fabaceae</p> <p><strong>Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p>Denne varianten av Judas-treet stammer fra Nord-Amerika. Da det amerikanske Judas-treet ble oppdaget av spanjolene i andre halvdel av 1500-tallet, ble det sammenlignet med Judas-treet fra<meta charset="utf-8"> middelhavsregionen ( <em>Cercis siliquastrum</em> ) som de allerede kjente - det er også det treet vi oftest refererer til når vi sier Judas tre her i den europeiske regionen. De viktigste forskjellene er at det amerikanske Judas-treet har spisse blader og er litt mindre i voksenstørrelse og er mer kaldbestandig - sammenlign <meta charset="utf-8"><em data-mce-fragment="1">C. canadensis</em> <em>'</em> USDA soner 4-9 med<meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">C.</em> <em>siliquastrum</em> sine USDA-soner 6-10. <em data-mce-fragment="1">C. canadensis</em><em data-mce-fragment="1">&nbsp;</em>bør også være mer<em data-mce-fragment="1">&nbsp;</em>egnet for fuktige miljøer/jordsmonn enn mange andre arter i slekten.</p> <p>Blomstrer i mars-april med knallrosa blomster på den nakne stammen, deretter også på treets hovedstamme, som ofte er veldig iøynefallende. Blomstring sies å være sterkt kontrollert av omfanget av forrige vinter. Etter harde vintre blomstrer Judastreet kraftigere, etter mildere vintre mindre.</p> <p>Blomstene kan spises rå eller syltet. De har en forfriskende syrlig smak og er rike på vitamin C. Spennende tillegg til en salat.</p> <p>Uåpnede blomsterknopper kan også syltes eller settes i som <a title="Kapers (Capparis spinosa)" href="https://tradgardsdags.nu/products/kapris-capparis-spinosa" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>kapers</strong></span></a> .</p> <p>Indianerstammer i Nord-Amerika dekket de modne frøbelgene med glødende kull, deretter skrellet og spiste de brente frøene. Jeg antar at en moderne måte å gjøre dette på er ganske enkelt å skille frøene fra poden og steke frøene over komfyren eller i ovnen for å gjøre dem klare til å spises. Noen kilder hevder å ha bløtlagt og kokt frøene som linser, som også er en erteplante.</p> <p>Fruktene er rike på protein som andre planter i ertefamilien (Fabaceae). Tørre frø inneholder ca 25 % protein, 8 % fett og 3 % mineraler av ulike slag. Å være en uraffinert <meta charset="utf-8">(og vill i Nord-Amerika) ernæringskilde dette er ganske bra, ernæringsmessig konkurrerer det med både pecan og valnøtt. Frøbelgene forblir på treet lenge - de er tilgjengelige fra sensommeren til vinteren - og anses som akseptable for konsum i denne perioden. Imidlertid kan frøbelgene noen ganger bli funnet<meta charset="utf-8"> gjenstår til våren påfølgende år, om de da er egnet til konsum eller ikke opplyses ikke. Av de nevnte grunnene anses frøene til C. canadensis som en nyttig kilde til overlevelsesmat.</p> <p>De unge, grønne og sprø frøbelgene kan spises som sukkererter - damp dem, kok dem eller rør dem. De passer godt i en wok med for eksempel løk, hvitløk, paprika og bladgrønnsaker. Bladene kan også spises - yngre, sprø blader anbefales.</p> <p>Te laget av den indre barken har blitt brukt for å redusere feber osv. Kaldbrygging av røtter og indre bark har blitt brukt i gammel folkemedisin for å behandle kikhoste.<br></p> <p>Flittig til å tiltrekke seg pollinatorer med sin rikelig blomstring. Regnes som et godt tre for honningbier.</p> <p>Treet har også mange andre bruksområder innenfor nordamerikansk indisk kultur. En historie om Judas og hvordan han ga treet sitt internasjonale navn er lett å finne for de som er interessert i å lese.</p> <p><strong>Kultur:</strong></p> <p>Selv om det amerikanske Judas-treet anses som bedre egnet til fuktig jord enn andre arter i slekten, foretrekker det å ikke vokse i altfor våt jord med høyt leireinnhold. Den trives best i litt sandere leirjord.</p> <p>Liker å vokse i en solrik posisjon, klarer seg også godt i lett skygge.</p> <p>Det amerikanske Judas-treet er et raskt voksende tre som ofte blir opptil 80 år gammelt.</p> <p>Blomster vises i mars-april på forrige års vekst.</p> <p>Det amerikanske Judas-treet er en av få arter i ertefamilien som <span style="text-decoration: underline;"><em>ikke</em></span> fikserer nitrogen via røttene fra luftporene i jorda.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: sol / lett skygge<br> Høyde: 6-10 m<br> Vekstsone: 1-4</p>

<p>1. amerikanske Judas-tre: 2 år gammelt - nåværende høyde 100-120 cm<br><br> MERK: Trærne i sesong 2024 er nå større og sterkere enn på bildet (tatt i sesong 2023)</p> <p><strong>Trivialnavn:</strong> Amerikansk Judas Tree, Canadisk Judas Tree, Eastern Redbud <strong><br>Vitenskapelig navn:</strong> <em>Cercis canadensis<br></em> <strong>Familie:</strong> Fabaceae</p> <p><strong>Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p>Denne varianten av Judas-treet stammer fra Nord-Amerika. Da det amerikanske Judas-treet ble oppdaget av spanjolene i andre halvdel av 1500-tallet, ble det sammenlignet med Judas-treet fra<meta charset="utf-8"> middelhavsregionen ( <em>Cercis siliquastrum</em> ) som de allerede kjente - det er også det treet vi oftest refererer til når vi sier Judas tre her i den europeiske regionen. De viktigste forskjellene er at det amerikanske Judas-treet har spisse blader og er litt mindre i voksenstørrelse og er mer kaldbestandig - sammenlign <meta charset="utf-8"><em data-mce-fragment="1">C. canadensis</em> <em>'</em> USDA soner 4-9 med<meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">C.</em> <em>siliquastrum</em> sine USDA-soner 6-10. <em data-mce-fragment="1">C. canadensis</em><em data-mce-fragment="1">&nbsp;</em>bør også være mer<em data-mce-fragment="1">&nbsp;</em>egnet for fuktige miljøer/jordsmonn enn mange andre arter i slekten.</p> <p>Blomstrer i mars-april med knallrosa blomster på den nakne stammen, deretter også på treets hovedstamme, som ofte er veldig iøynefallende. Blomstring sies å være sterkt kontrollert av omfanget av forrige vinter. Etter harde vintre blomstrer Judastreet kraftigere, etter mildere vintre mindre.</p> <p>Blomstene kan spises rå eller syltet. De har en forfriskende syrlig smak og er rike på vitamin C. Spennende tillegg til en salat.</p> <p>Uåpnede blomsterknopper kan også syltes eller settes i som <a title="Kapers (Capparis spinosa)" href="https://tradgardsdags.nu/products/kapris-capparis-spinosa" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>kapers</strong></span></a> .</p> <p>Indianerstammer i Nord-Amerika dekket de modne frøbelgene med glødende kull, deretter skrellet og spiste de brente frøene. Jeg antar at en moderne måte å gjøre dette på er ganske enkelt å skille frøene fra poden og steke frøene over komfyren eller i ovnen for å gjøre dem klare til å spises. Noen kilder hevder å ha bløtlagt og kokt frøene som linser, som også er en erteplante.</p> <p>Fruktene er rike på protein som andre planter i ertefamilien (Fabaceae). Tørre frø inneholder ca 25 % protein, 8 % fett og 3 % mineraler av ulike slag. Å være en uraffinert <meta charset="utf-8">(og vill i Nord-Amerika) ernæringskilde dette er ganske bra, ernæringsmessig konkurrerer det med både pecan og valnøtt. Frøbelgene forblir på treet lenge - de er tilgjengelige fra sensommeren til vinteren - og anses som akseptable for konsum i denne perioden. Imidlertid kan frøbelgene noen ganger bli funnet<meta charset="utf-8"> gjenstår til våren påfølgende år, om de da er egnet til konsum eller ikke opplyses ikke. Av de nevnte grunnene anses frøene til C. canadensis som en nyttig kilde til overlevelsesmat.</p> <p>De unge, grønne og sprø frøbelgene kan spises som sukkererter - damp dem, kok dem eller rør dem. De passer godt i en wok med for eksempel løk, hvitløk, paprika og bladgrønnsaker. Bladene kan også spises - yngre, sprø blader anbefales.</p> <p>Te laget av den indre barken har blitt brukt for å redusere feber osv. Kaldbrygging av røtter og indre bark har blitt brukt i gammel folkemedisin for å behandle kikhoste.<br></p> <p>Flittig til å tiltrekke seg pollinatorer med sin rikelig blomstring. Regnes som et godt tre for honningbier.</p> <p>Treet har også mange andre bruksområder innenfor nordamerikansk indisk kultur. En historie om Judas og hvordan han ga treet sitt internasjonale navn er lett å finne for de som er interessert i å lese.</p> <p><strong>Kultur:</strong></p> <p>Selv om det amerikanske Judas-treet anses som bedre egnet til fuktig jord enn andre arter i slekten, foretrekker det å ikke vokse i altfor våt jord med høyt leireinnhold. Den trives best i litt sandere leirjord.</p> <p>Liker å vokse i en solrik posisjon, klarer seg også godt i lett skygge.</p> <p>Det amerikanske Judas-treet er et raskt voksende tre som ofte blir opptil 80 år gammelt.</p> <p>Blomster vises i mars-april på forrige års vekst.</p> <p>Det amerikanske Judas-treet er en av få arter i ertefamilien som <span style="text-decoration: underline;"><em>ikke</em></span> fikserer nitrogen via røttene fra luftporene i jorda.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: sol / lett skygge<br> Høyde: 6-10 m<br> Vekstsone: 1-4</p>

<p>Bigarreau tre av den prisvinnende sorten 'Lapins' - nåværende høyde 80-100 cm</p> <p>'Lapins' er en selvfruktbar variant = det trengs kun ett tre. Frukting har imidlertid godt av å ha en annen variant i nærheten.</p> <p><meta charset="utf-8"> <em>Bilde tatt i januar hvorfor det ikke er blader på treet.</em></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Vanlige navn</b> : Bigarrå, Bigarreau, Lapins Sweet Cherry, Cherokee Cherry<br> <b>Vitenskapelig navn</b> : <em>Prunus tomentosa</em><br> <b>Familie</b> : Rosaceae</span></p> <p><strong>Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8"> 'Lapins' er en bigarraw variant med store mørke bær. Som bigar-råvarene kan du vanligvis kjøpe i butikker og på gateboder i både farge og størrelse. Bærene kan bli opptil 3,3 cm i diameter og veie 8-10 gram. Frukten har en fast, saftig fruktkjøtt og en sprø tekstur. Smaken er søt, med en lett syrlighet og veldig aromatisk. Bærene er motstandsdyktige mot regnfulle perioder og sprekker ikke lett.</p> <p class="p1">'Lapins' er en kanadisk variant utviklet av Karl O. Lapins i 1965 ved å krysse variantene 'Van' og 'Stella'. Sorten vant <em>Award of Garden Merit</em> 2014.</p> <p class="p1">Halvlavtvoksende sort som ikke når høyere enn 3,5 til 5,5 meter.</p> <p class="p1">Blomstrer vakkert om våren. Frukten modnes i slutten av juli til begynnelsen av august.</p> <p class="p1">God pollinator for nesten alle andre kirsebærsorter.</p> <p><strong>Kultur:</strong></p> <p class="p1">Vokser best på steder med full sol og en fuktig, næringsrik og godt drenert jord.</p> <p class="p1">Beskjæring fremmer frukting. Disse plantene beskjæres i 2024.</p> <p class="p1">Pollineres av varianter som <span>'Merton Glory', 'Stella' osv.</span></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Egenskaper</b> :<br><br> Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: sol<br> Høyde: 3,5-5,5 m<br> Vekstsone: 1-4</span></p>

<p data-mce-fragment="1">1 plante Blåbær 'Borealis': 2 år gammel - klar til å blomstre = bære frukt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Nåværende høyde 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn&nbsp;:</strong> Blåbær, Honeyberry, Bärtry, Haskap Berry, Honeyberry, Blue Honeysuckle <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Caprifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Full beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Full beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol / delvis skygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 150 cm<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-7</p>

<p data-mce-fragment="1">1 plante Bilbärstry 'Wojtek': 2 år gammel - klar til å blomstre = bære frukt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Nåværende høyde 60-70 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn:</strong> Bilbärstry, Hunungsber, Bärtry, Haskap, Honeyberry, Haskap Berry, Blue Honeysuckle <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Caprifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Full beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Full beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol / delvis skygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 150-170 cm<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-7</p>

<p data-mce-fragment="1">1 plante Bilbärstry 'Zojka': 2 år gammel - klar til å blomstre = bære frukt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nåværende høyde 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn:</strong> Blåbær, Honeyberry, Bärtry, Haskap Berry, Honeyberry, Blue Honeysuckle <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Caprifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Full beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Full beskrivelse kommer snart...</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol / delvis skygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 160 cm<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-7</p>

<p> <span>FRØ (50 stk/pose)</span><br><br> <strong>Vanlige navn</strong> <span>: Holy Basilikum, Kapoor, Rama Tulsi, Holy Basilikum</span><br> <strong>Vitenskapelig navn</strong> <span>: <em>Ocimum africanum</em></span><br> <strong>Familie</strong> <span>: Lamiaceae</span><br><br> <strong>Plantehistorie og bruk</strong> <span>:</span><br></p> <p>'Temperert Tulsi' - navnet taler for seg selv. Dette er en hardere variant av hellig basilikum ( <em>O. tenuiflorum</em> ), en helt annen art for å være nøyaktig. Den er bedre egnet til å vokse i vårt klima da den er mer vant til lavere temperaturer og også motstandsdyktig mot frost. Urten vokser raskere enn kusinen <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a style="color: rgb(78, 153, 29);" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" title="Hellig basilikum / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span> , men livssyklusen er også kortere - høsting kan skje allerede i 40 dager. Kommer fra Øst-Afrika.</p> <p> Det beskrives som å være mer produktivt i klimaet vårt og ha en bedre spiring enn <meta charset="utf-8"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Hellig basilikum / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span> .</p> <p> 'Temperert Tulsi' har en smak beskrevet som "tutti frutti", eller "gummi". Noter av vanilje og myrra er også vanlig. Mest brukt til å lage te på takket være dens karakteristiske aroma og sunne ernæringsprofil. Påføring forekommer også i matlaging.</p> <p> Hellig basilikum forveksles ofte med thaibasilikum ( <em>Ocimum basilicum</em> var. <em>thyrsiflora</em> ) – som er en annen art.</p> <p> Som en av de mest brukte antikke medisinplantene har Holy Basilikum blitt brukt til å behandle f.eks. forkjølelse, hodepine og ulike belastningslidelser. Stengel, blader og frø brukes til disse formålene.</p> <p>I tradisjonelle samfunn brukes urten også som et naturlig myggmiddel, ved å påføre aromaen fra planten på huden.</p> <p> De rikt blomstrende lilla blomsterstandene er attraktive for pollinatorer som bier og sommerfugler.</p> <p> <strong>Dyrking</strong> <span>:</span></p> <p> Rikelig blomstring. 'Temperert Tulsi' er en ettårig og er kortere og har en mer buskete vane enn<meta charset="utf-8"> <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Hellig basilikum / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span> . Selvfrø mer effektivt enn andre basilikumvarianter.</p> <p> Bruk en godt drenert, leirholdig jord og plasser i halvskygge eller full sol, det vil gjøre begge deler. Å la jorda tørke ut mellom vanningene vil øke plantens aromaproduksjon (=mer smak) – dette er et resultat av plantens respons på stress.</p> <p>Dyrk i potte eller blomsterbed som lavtvoksende urt. Vokser du utendørs og vil la den vokse der år etter år, kan du la den blomstre og sette frø – den vil mest sannsynlig selvså og spire neste år.</p> <p> Hvis du vil at planten skal fokusere mer på løvvekst, kan du kutte av blomsterstander før de rekker å utvikle seg.</p> <p> Basilikum er lett å ta stiklinger fra, lag et diagonalt snitt med et rent verktøy rett under et blad. Skjæringen skal være rundt 15 cm. Fjern de nederste bladene fra stiklingen og legg i et glass vann som du skifter regelmessig. Plant i jord når røttene har utviklet seg.</p> <p> <strong>Såing</strong> <span>:</span><br><span></span></p> <p> Høyere spiring i vårt klima enn<meta charset="utf-8"> <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Hellig basilikum / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span> .</p> <p><span>Legg frøene på et fuktig lag med jord. Press frøene lett ned i jorden for god kontakt. Hold frøet fuktig. En måte å opprettholde god luftfuktighet på er å dekke frøet med plast forsynt med luftehull.</span><br><br> <strong>Egenskaper</strong> <span>:</span><br><br> <span>Varighet: Ett år</span><br> <span>Planteposisjon: sol/delskygge</span><br> <span>Høyde: 40 cm</span><br> <span>Spiretid: 5-15 dager</span><br></p>

<p data-mce-fragment="1">FRØ (6 stk/pose)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn&nbsp;:</strong> Himalaya Cherry Prinsepia, Himalaya Cherry Prinsepia, Chinese Prinsepia, Himalaya Wild Cherry <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Prinsepia utilis</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Rosaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Himalayakirsebær Principia er en hardfør busk med spiselige bær, som er svært populære og ofte spises som snacks av innbyggerne i buskens hjemlige områder. Busken er ofte verdsatt for sin evne til å takle forhold med lavere temperaturer.</p> <p data-mce-fragment="1">Forfedre spores til Himalaya og Manchuria.</p> <p data-mce-fragment="1">Fruktene brukes også ofte til å lage juice, syltetøy, syltetøy og andre syltetøy.</p> <p data-mce-fragment="1">Frøene brukes til å produsere en olje som brukes i matlaging (Fern, K.).</p> <p data-mce-fragment="1">Olje utvunnet fra frøene påføres også muskelsmerter forårsaket av f.eks. overanstrengelse (Chopra. RN et al.). Oljen påføres også pannen og tinningene ved behandling og lindring av forkjølelse (Manandhar. NP). Frukten brukes i kinesisk medisin.</p> <p data-mce-fragment="1">Frøet inneholder ca. 21 % fettsyrer (Chopra. RN et al.). I tillegg til å være spiselig kan den også brukes til belysning.</p> <p data-mce-fragment="1">Oljekaken (det som blir igjen etter å ha presset oljen ut av frøene) brukes til å vaske klær (Manandhar. NP).</p> <p data-mce-fragment="1">En dyp lilla farge fra fruktene brukes også til å male vinduer og vegger.</p> <p data-mce-fragment="1">Himalaya Cherry Principia dyrkes som en hekk i Himalaya. Busken har et omfattende rotsystem og brukes i erosjonsforebygging for å binde jorda.</p> <p data-mce-fragment="1">Himalaya Cherry Principia er også verdsatt for sin evne til å tiltrekke seg pollinatorer.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span>En tornet busk som ofte holder seg under 2 meter høy - den kan imidlertid bli opp til 5 m I en alder av 5-10 år anses busken å ha nådd sin maksimale høyde.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span>Trives best i en lett fuktig, men veldrenert jord. Plasser helst på et solrikt, åpent sted med god plass til at busken kan spre seg. Busken kan bli ca 2,5 meter bred i voksen alder.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Blomstrer sent på vinteren og tidlig på våren. Høstblomster kan produsere moden frukt neste vår.</p> <p data-mce-fragment="1">Himalaya Kirsebær Principia er selvfruktbar og pollinert av insekter.</p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Fruktene er lillabrune til dyp mørkeblå til svart lilla, avlange, ca 8 mm i diameter. De modnes om høsten og kommer seg ofte gjennom vinteren intakt, i sitt naturlige miljø.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Såing:</strong></p> <p>MERK FØLGENDE! Disse frøene har vært i lagdeling (kuldeperiode) og kan derfor sås umiddelbart etter mottak.</p> <p data-mce-fragment="1">Frøene sås i fuktig jord. Dekk med et tynt lag (ca. 1 cm) jord. Hold frøet fuktig. Dekk gjerne frøet med plast forsynt med luftehull o.l. så i minidrivhus.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 1-5 m<br data-mce-fragment="1"> Spiretid: 2-12 uker<br> <a href="https://tradgardsdags.nu/pages/vaxtzoner-svenska-usda-europa" title="Plantesoner - Svenske soner &amp; USDA-soner i Sverige og resten av verden" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">USDA-sone</span></strong></a> : 6-9<br data-mce-fragment="1"> Plantesone (grov oversettelse): 1-5<br></p>

<p data-mce-fragment="1">FRØ (20 stk/pose)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn&nbsp;:</strong> japansk rosintre, orientalsk rosintre, rosintre, Chi-Chao Li <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Hovenia dulcis</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Rhamnaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Det japanske rosintreet er et hardfør tre som finnes i Asia, fra det østlige Kina og Korea til Himalaya hvor det vokser i høyder opp til 2000 moh.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">De kjøttfulle, søte og velduftende fruktene spises rå eller kokt. Når fruktene tørkes får de både en smak og et utseende som minner om rosiner.</span> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"></span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Et ekstrakt laget av frø, grener og unge blader kan spises som honning og brukes også til å lage vin og søtsaker (Facciola, S.).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Frøene inneholder ca. 15 % protein og 7,8 % fett (Duke. JA &amp; Ayensu. ES).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Rosinfrø har lenge vært brukt i tradisjonell kinesisk, koreansk og japansk medisin for å behandle en rekke plager, inkludert bakrus (Hyun TK et al.). Fruktene til rosintreet er allerede nevnt i materia medica fra Tang-dynastiet på 600-tallet.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Moderne forskning bekrefter at flavanonol ampelopsin / dihydromyricetin (DHM), som finnes i planter av slektene <em>Ampelopsis</em> og <em>Cercidiphyllum</em> , kan redusere symptomene på alkoholforgiftning og abstinenser (Reich L.).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Ekstrakter av <em>Hovenia dulcis</em> er kommersielt tilgjengelige og markedsføres som et middel mot ettervirkningene av overdreven alkoholforbruk.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Treet er tradisjonelt kjent for sine helsemessige fordeler når det konsumeres i teform.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"><span>Treverket fra Russintrædet er hardt og godt egnet til å lage møbler.</span></span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Trives godt i veldrenert, sandholdig leirjord på et solrikt og varmt sted. Helst beskyttet mot frost de første årene, deretter tåler treet ned til -15°C. Hvis treet derimot får stivne mot kulda sakte, kan vevet få modne (herde) og da kan treet bli hardfør ned til -25°C (Huxley. A.).</p> <p data-mce-fragment="1">Unngå komprimert og våt jord.</p> <p data-mce-fragment="1">Treet regnes som hurtigvoksende og blir vanligvis ikke mer enn 5-6 meter høyt i vårt klima. I andre deler av verden når den høyder på opptil 30 meter.</p> <p data-mce-fragment="1">Kan toppes for å beholde som en busk eller tillates å vokse for å bli mer naturlig treformet.</p> <p data-mce-fragment="1">Rosininngangen er tørketolerant, men kvaliteten på frukten kan påvirkes merkbart dersom vanntilførselen ikke er god. Vanning 2-3 ganger i uken anbefales om våren og sommeren.</p> <p data-mce-fragment="1">Fruktene modnes vanligvis sent på sesongen, rundt oktober. Fruktene høstes når de har tørket på treet, så det er ikke behov for manuell tørking av fruktene.</p> <p data-mce-fragment="1">Rosininngangen er selvfruktbar og produserer rikelig med frukt ved modning.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Såing:</strong></p> <p>MERK FØLGENDE! Disse frøene har vært i lagdeling (kuldeperiode) og kan derfor sås umiddelbart etter mottak.</p> <p data-mce-fragment="1">Frøene blir sådd i fuktig jord. Dekk med et tynt lag (ca. 1 cm) jord. Hold frøet fuktig.</p> <p data-mce-fragment="1">For noen frø kan spiringen skje så sent som et år senere, det vil si en ny kuldeperiode senere.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol / lett skygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 4-30 m<br data-mce-fragment="1"> Spiretid: 1-12 mnd/s<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-4<br></p>

<p data-mce-fragment="1">FRØ (20 stk/pose)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn&nbsp;:</strong> japansk rosintre, orientalsk rosintre, rosintre, Chi-Chao Li <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vitenskapelig navn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Hovenia dulcis</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Rhamnaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Plantehistorie og bruk:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Det japanske rosintreet er et hardfør tre som finnes i Asia, fra det østlige Kina og Korea til Himalaya hvor det vokser i høyder opp til 2000 moh.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">De kjøttfulle, søte og velduftende fruktene spises rå eller kokt. Når fruktene tørkes får de både en smak og et utseende som minner om rosiner.</span> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"></span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Et ekstrakt laget av frø, grener og unge blader kan spises som honning og brukes også til å lage vin og søtsaker (Facciola, S.).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Frøene inneholder ca. 15 % protein og 7,8 % fett (Duke. JA &amp; Ayensu. ES).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Rosinfrø har lenge vært brukt i tradisjonell kinesisk, koreansk og japansk medisin for å behandle en rekke plager, inkludert bakrus (Hyun TK et al.). Fruktene til rosintreet er allerede nevnt i materia medica fra Tang-dynastiet på 600-tallet.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Moderne forskning bekrefter at flavanonol ampelopsin / dihydromyricetin (DHM), som finnes i planter av slektene <em>Ampelopsis</em> og <em>Cercidiphyllum</em> , kan redusere symptomene på alkoholforgiftning og abstinenser (Reich L.).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Ekstrakter av <em>Hovenia dulcis</em> er kommersielt tilgjengelige og markedsføres som et middel mot ettervirkningene av overdreven alkoholforbruk.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Treet er tradisjonelt kjent for sine helsemessige fordeler når det konsumeres i teform.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"><span>Treverket fra Russintrædet er hardt og godt egnet til å lage møbler.</span></span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Trives godt i veldrenert, sandholdig leirjord på et solrikt og varmt sted. Helst beskyttet mot frost de første årene, deretter tåler treet ned til -15°C. Hvis treet derimot får stivne mot kulda sakte, kan vevet få modne (herde) og da kan treet bli hardfør ned til -25°C (Huxley. A.).</p> <p data-mce-fragment="1">Unngå komprimert og våt jord.</p> <p data-mce-fragment="1">Treet regnes som hurtigvoksende og blir vanligvis ikke mer enn 5-6 meter høyt i vårt klima. I andre deler av verden når den høyder på opptil 30 meter.</p> <p data-mce-fragment="1">Kan toppes for å beholde som en busk eller tillates å vokse for å bli mer naturlig treformet.</p> <p data-mce-fragment="1">Rosininngangen er tørketolerant, men kvaliteten på frukten kan påvirkes merkbart dersom vanntilførselen ikke er god. Vanning 2-3 ganger i uken anbefales om våren og sommeren.</p> <p data-mce-fragment="1">Fruktene modnes vanligvis sent på sesongen, rundt oktober. Fruktene høstes når de har tørket på treet, så det er ikke behov for manuell tørking av fruktene.</p> <p data-mce-fragment="1">Rosininngangen er selvfruktbar og produserer rikelig med frukt ved modning.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Såing:</strong></p> <p>MERK FØLGENDE! Disse frøene har vært i lagdeling (kuldeperiode) og kan derfor sås umiddelbart etter mottak.</p> <p data-mce-fragment="1">Frøene blir sådd i fuktig jord. Dekk med et tynt lag (ca. 1 cm) jord. Hold frøet fuktig.</p> <p data-mce-fragment="1">For noen frø kan spiringen skje så sent som et år senere, det vil si en ny kuldeperiode senere.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Planteposisjon: sol / lett skygge<br data-mce-fragment="1"> Høyde: 4-30 m<br data-mce-fragment="1"> Spiretid: 1-12 mnd/s<br data-mce-fragment="1"> Vekstsone: 1-4<br></p>

<p><strong>Kinesiskt Judasträd: nuvarande höjd 40–50 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Kinesiskt Judasträd, Chinese Redbud<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Cercis chinensis</em><br><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Kinesiskt Judasträd är ett dekorativt lövträd med ursprung i östra Kina, där det har odlats både för dess värde som prydnadsträd men också för dess ätbara bönbaljor i århundraden. Arten blommar på bar kvist - även direkt på stammen - tidigt på våren – vanligtvis i april – med täta klasar av lila-rosa blommor som sitter direkt på stam och grenar. Detta fenomen kallas kauliflori och är särskilt effektfullt under tidig vår.</p> <p>Blommorna är ätliga och har en frisk, lätt syrlig smak. De kan användas färska i sallader eller picklas. Även de unga fröbaljorna är ätliga och kan tillagas som sockerärter. Fröna är ätbara. Det finns även viss användning av de unga bladen i matlagning i sitt ursprungsområde.</p> <h4>Jämförelse med Amerikanskt Judasträd (<em>Cercis canadensis</em>)</h4> <p>Kinesiskt Judasträd (<em>C. chinensis</em>) och Amerikanskt Judasträd (<em>C. canadensis</em>) är närbesläktade, men skiljer sig på flera viktiga punkter:</p> <ul> <li> <strong>Växtsätt:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta ett buskigare växtsätt, medan <em>C. canadensis</em> tenderar att bli ett träd med tydligare huvudstam. Man kan dock stamma upp <em>C. chinensis</em> till ett enstammigt träd genom att klippa bort lågväxande grenar på stammen. </li> <li> <strong>Blad:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta tjockare blad än <em>C. canadensis</em>. Bladen är stora och tydligt hjärtformade på båda, men tjockleken på <em>C. chinensis</em><em> </em>blad<em> </em>gör att hjärtformen blir ännu mer tydlig.  </li> <li> <strong>Blommor &amp; frukt:</strong> Blomningen har en mer intensivt rosa nyans och är ofta ännu rikligare hos <em>C. chinensis</em>, därav dess höga värde som prydnadsträd men även dess förmåga att ge ännu fler ätbara bönbaljor.</li> <li> <strong>Härdighet:</strong> <em>C. chinensis</em> är härdig till zon 3, medan <em>C. canadensis</em> klarar zon 4.<meta charset="utf-8"> </li> <li> <strong>Användning i trädgård:</strong> <em>C. chinensis</em> lämpar sig mycket väl som mindre träd eller buske i skyddade lägen, medan <em>C. canadensis</em> ofta används som solitärt träd med något större omfång än föregående.</li> </ul> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad men fuktighetshållande jord, gärna något sandblandad med mullhalt. Plantera gärna i ett skyddat läge, särskilt i kallare delar av landet.</p> <p><em>C. chinensis</em> är känslig för vinterväta och gynnas av viss vintertäckning. Har ni en icke vätskehållande jord med hög sandhalt bör detta dock inte vara ett problem.</p> <p>Passar även bra för uppstamning i större kruka tack vare dess lägre höjd än andra arter Judasträd.</p> <p>Beskärs varsamt vid behov – helst sensommar eller tidig höst – då vårbeskärning riskerar savflöde.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3<br><strong>Användning:</strong> Prydnad, ätliga blommor och baljor, pollinatörsväxt</p>

<p data-mce-fragment="1">Vårkornell: 3 år gammel - nåværende høyde 50-70 cm</p> <p class="p1"><span class="s1"><strong>Trivialnavn :</strong>&nbsp;Cornelian Cherry<br> <b>Vitenskapelig navn</b> : <i>Cornus mas</i><br> <b>Familie</b> : Cornaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Vi omtaler gjerne kirsebærkornellen som Europas (gulfargede) motstykke til Sakura – de japanske kirsebærtrærne, som også blomstrer på bare greiner. I likhet med kirsebærtrærne gir kirsebærkornellen også interessante, spiselige bær som kan brukes til mange ting.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Den naturlige utbredelsen av kirsebærkornell strekker seg fra Sentral- og Sørøst-Europa til Vest-Asia rundt Kaukasus, men den har også blitt plantet med hell i blant annet Sverige og Nord-Amerika.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Kirsebærkornellen brukes vanligvis for sin prydverdi tidlig på året. Med sin rikelige blomstring på bare kvister i mars-april er den et oppkvikkende syn før mye annet har rukket å dukke opp. Som sådan gir det også en verdifull tidlig kilde til nektar og pollen for pollinatorer. Blomstene er små og gule og sitter i klaser.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Fra blomstene blir det<meta charset="utf-8"> deretter olivenformede røde bær som er spiselige. Disse modnes på sensommeren eller tidlig høst. Frukten er hard, syrlig og snerpende før den er moden, men mykner etter hvert som den blir søtere. En annen guide til når frukten er moden er å se på bakken – når frukten begynner å falle, har den blitt søtet. For lettere høsting kan du riste grenene og deretter plukke opp bærene som faller, dette fordi de ikke alle modnes samtidig.<span class="Apple-converted-space">&nbsp;</span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Bærene beskrevet som tranebær/surkirsebær/plommesmak kan brukes til å lage gelé, syltetøy, juice, fruktvin og som cocktailbær. Kjernene kan brennes, males og deretter brukes som kaffeerstatning og umodne frukter kan legges i og spises som erstatning for oliven. Kirsebærkornellen har lenge vært brukt i middelhavsland og Vest-Asia nettopp på grunn av fruktene og de medisinske egenskapene de antas å ha. Bærene inneholder et høyt innhold av vitamin C og antioksidanten antocyanin, som gir frukten fargen.<span class="Apple-converted-space">&nbsp;</span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Kirsebærkornellen er selvbestøvende, men innhøstingen kan bli rikere dersom flere individer plantes sammen.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Kirsebærkornellen trives best i full sol til halvskygge, men fungerer også godt på mer skyggefulle steder, men setter da færre bær.<span class="Apple-converted-space">&nbsp;</span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Hvis den får vokse fritt, blir den en bred og busket busk. Det er også fullt mulig å stamme den inn i et lite tre og kronen kan være like bred som treet kan være høyt. Frittvoksende blir den flerstammet, men det er like greit å velge å beholde og stamme en av stilkene. Kirsebærkornell kan også brukes som hekkplante da den reagerer godt på beskjæring.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Har en oppreist vekstvane, men hvis greinene blir lange kan tuppene begynne å peke nedover.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Kirsebærkornellen foretrekker godt drenert, næringsrik jord og er ikke kresen med hensyn til pH, selv om kalkholdig jord er spesielt gunstig. De<i> </i>er begunstiget av varme og tåler tørke når den først har etablert seg.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Stammen er gråbrun og barken på litt eldre individer flaker fint. Kirsebærkornellen er løvfellende og høstfargen er vakker brungul til rødbrun.</span></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Egenskaper</b>:<br><br> Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: sol/delskygge<br> Høyde: 3-6 m<br> Vekstsone: 1-4</span></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Grosso': nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin 'Grosso' är en av de mest odlade lavandinsorterna i kommersiell produktion – särskilt i Frankrike där den odlas i stor skala för sin höga halt av eterisk olja och tydliga, klassiska lavendeldoft. Det är en robust och kraftigväxande sort som passar lika bra i örtträdgården som i större planteringar. Lavandin är högre än äkta lavandel och lämpar sig därför bättre till syften av en lågväxande häck. </p> <p>Blommorna används till torkning, lavendelpåsar, teblandningar, örtsalt och naturlig kroppsvård. Lavandin har traditionellt använts för att skapa ro, lindra huvudvärk och stötta sömnen – ofta i form av doftpåsar eller avkok.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, väldränerat och gärna kalkrikt läge. 'Grosso' är kraftigare än vanlig lavendel och bildar snabbt stora, täta plantor. Passar utmärkt som låg häck eller som solitär i större örtrabatter. Klipps ner efter blomning för att bevara formen och främja ny tillväxt. Tål värme och torka väl, men kräver dränering för att klara vintern.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (med god dränering)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti<br></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Phenomenal': nuvarande höjd 5–10 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin är en korsning mellan äkta lavendel (<em>Lavandula angustifolia</em>) och spiklavendel (<em>Lavandula latifolia</em>), framtagen för att kombinera den förstnämndas arom med den senares växtkraft och tålighet. Sorten 'Phenomenal' är särskilt känd för sin härdighet, täta form och förmåga att klara både fukt och kyla bättre än många andra lavendelsorter. Lavandin blir även högre än vanlig lavendel - passar därför bra i syfte av en lågväxande häck.</p> <p>Blommorna har hög eterisk oljehalt och används precis som vanlig lavendel till torkning, doftpåsar, teblandningar, örtblandningar och naturlig hudvård. Lavandin används också kommersiellt för utvinning av lavendelolja, tack vare sin rika doft.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i full sol i väldränerad, gärna kalkrik jord. Klarar både värme och torka, men också svensk vinter bättre än de flesta lavendelsorter – förutsatt god dränering. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla växten kompakt. Utmärkt i rabatt, örtträdgård, slänter eller som kantväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 50–70 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (god dränering krävs)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti</p>

<p><strong>Lavendel: nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavendel<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula angustifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavendel är en klassisk flerårig kryddväxt med rötter i Medelhavsområdet och lång tradition i både hushåll, örtagårdar och naturmedicin. Blommorna har en tydlig, aromatisk doft och lockar mängder av pollinatörer. Lavendel används både färsk och torkad – till teblandningar, i bakning, till lavendelsocker, örtblandningar, hemgjorda salvor eller som dekoration. Inom traditionell örtanvändning sägs lavendel främja lugn, matsmältning och sömn.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i soligt, varmt och väldränerat läge – gärna med inslag av sand eller grus i jorden. Lavendel trivs bäst i kalkrik jord och kräver god dränering för att klara vintern. Klipps ner lätt efter blomning för att hålla en tät och fin form. Passar bra i örtagårdar, stenpartier, som kantväxt eller i kruka.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 40–60 cm<br><strong>Växtzon:</strong> <meta charset="utf-8">1–5 (väldränerat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli<br></p>

<p data-mce-fragment="1"> 1. Fluff kirsebær: 4 år gammel - nåværende høyde 80-100 cm</p> <p class="p1"> <span class="s1"><b>Vanlige navn</b> : Dunkirsebær, Nanjing / Koreansk / Manchu / Shanghai / Ando / Fjellkirsebær, kinesisk dvergkirsebær<br> <b>Vitenskapelig navn</b> : <em>Prunus tomentosa</em><br> <b>Familie</b> : Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og bruk:</strong></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8"> <em>Full beskrivelse på vei...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Kultur:</strong></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8"> <em>Full beskrivelse på vei...</em></p> <p class="p1"> <span class="s1"><b>Egenskaper</b> :<br><br> Alder: Flerårig<br> Planteposisjon: sol/delskygge<br> Høyde: 1,5-3 m<br> Vekstsone: 1-6</span></p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Alexander Fleming': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Alexander Fleming’ får stora, tätt fyllda ljusrosa blommor med kraftig doft – klassisk pionkänsla i både uttryck och doft.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från<em> P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Alexander Fleming’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 60–90 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni<br></p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sarah Bernhardt': nuvarande höjd 10–20 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sarah Bernhardt’ är en av de mest välkända och odlingsvärda pionerna, älskad för sina stora, ljusrosa, tätt fyllda blommor med svag doft. Den blommar något senare än många andra sorter och har utmärkt hållbarhet som snittblomma. Det är även en utav de äldsta sorterna - I Sverige finns det många exempel på plantor av ’Sarah Bernhardt’ som vuxit på samma plats i 30–50 år eller mer.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sarah Bernhardt’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 80–100 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli</p>