Vintergrøn

<p>'Tearoma®' er en tesort raffineret i Schweiz for sin gode hårdførhed og evne til at blive dyrket udendørs hele året rundt i vores klima. Det er stadig et nyt fænomen, at man kan dyrke te i Sverige, ikke alle varianter af te gør det, men dem med den bedste hårdførhed på markedet i dag er denne sort og den hollandsk-raffinerede variant <a rel="noopener" title =" Tebusk 'Tea By Me': Hårdfør sort (Camellia sinensis) 2 & 3 år 30-50 cm" href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" target="_blank"><span style=" color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Te by Me'</strong></span></a>.</p> <p>Tebuske/-træer 'Te af mig':</p> <ul> <li><span data-mce-fragment="1">Højde: 30-40 cm</span></li> <li>Højde: 40-50 cm</li> </ul> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Te, tebusk, tetræ, teplante</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> strong><em ><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p > <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te indtages på verdensplan og er den næstmest almindelige drik efter vand. Tebusken indeholder thein som modvirker træthed og <em>theanin</em> som giver en beroligende effekt i modsætning til kaffe som kun har koffeinens (=thein) opkvikkende egenskaber. En kop te kan derfor være opkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsageligt bladknopper og blade, der plukkes til at brygge te med, men nogle gange bruges blomsterne også.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lave forskellige typer te: hvid, gul, grøn, blå (oolong), sort og "mørk" te. Forskellen mellem dem består af forskellige gærings- og oxidationsprocesser. Hvid te må ikke engang oxidere, mens "mørk" te får lov at både oxidere og gære i lange perioder. Typerne imellem er efterhånden mere eller mindre i den ene eller den anden retning, i den rækkefølge, der er trykt ovenfor. Alle typer har deres sundhedsmæssige fordele, nogle gange forskellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en anden planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"></span><em data-mce-fragment= "1 ">Aspalathus linearis</em><em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Teblade bruges også til madlavning i Asien - for eksempel <em>Tebladssalat</em> (gærede blade) i Burma og (friske blade) i Thailand.</ p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te er for nylig begyndt at blive dyrket i Sverige, og der er en succesrig tefarm på Gotland, som dyrkes til kommercielt brug. Tebusken vokser i sit naturlige miljø i store højder, hvor det bliver koldere om natten, og hvor det også kan være koldt om dagen. Tebusken kan overvintres udendørs i Sverige, afhængigt af placering og omstændigheder skal planterne muligvis vinterdækkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Beskyt venligst mod kold vind med noget vindbeskyttelse, f.eks. fiberdug fastgjort til stolper rundt om planten, og dæk med halm eller lignende om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, brug Rhododendron-jord, når du genplanter planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 1- 2 meter <br>Vækstzone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1">1 såkaldt Røgelse Bambus, spiselige skud, hårdføre i vores klima.</p> <p data-mce-fragment="1">Højde: 150-200 cm <span style="text-decoration: underline;">KUN AFHENTNING</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivielt navn: </strong><span data-mce-fragment="1">Røgelse Bamboo, Bambu, Kinabambu, Røgelse Bambus <br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Videnskabeligt navn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Phyllostachys atrovaginata</em >< osv data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Poaceae</span>< /p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Anlægshistorie &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Plantens placering: delvis skygge - sol<br data-mce-fragment="1">Højde: 4- 10 meter (formentlig max 6 meter i nordisk klima)<br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-4</p>

<p><meta charset="utf-8">Kryphallon i C2 kruka<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Kryphallon, Creeping Bramble, Chinese Bramble, Groundcover Bramble<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Rubus tricolor<br></em><strong>Familj:</strong> <span>Rosaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p>Vintergrön marktäckande hallonart med ätbara bär. Används ofta i odlingar för sin effektiva förmåga att hålla undan ogräs. Bär på ca 2 cm i diameter mognar från <meta charset="utf-8">sommar till tidig höst då de övergår till en djupt röd färg. Härstammar från sydvästra Kina.</p> <p>Kryphallon är en väldigt attraktiv marktäckare just eftersom att den är lågväxande, effektiv i sin förmåga att konkurrera ut ogräs samt är vintergrön. Detta är huvudsyftet med växten, men till råga på det så erbjuder den dessutom ätbara bär. Denna växt kan bli en favorit hos de som är på jakt efter effektiva och användbara marktäckare med ambitionen att underlätta ogräshantering, t ex i en skogsträdgård. </p> <p>Ett tätt och <meta charset="utf-8">vackert mörkgrönt bladverk som täcker de krypande horisontella stammarna. Blommar i vitt på sen vår-sommar. Stammarna är klädda med mjuka körtelhår, det är inte taggar.</p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Trivs i halvskuggiga-skuggiga lägen, men klarar sig även bra i direkt sol. Trivs allra bäst i väldränerade lerjordar. Däremot den tålig mot nästan alla typer av jordar: kalkrika, sandiga och sura jordar t ex. Härdig till ca -15ºC. </p> <p><meta charset="utf-8">Mogna bär övergår till en djupt röd färg sen sommar-tidig höst. Det är bra att skörda regelbundet för att låta plantan producera nya bär. </p> <p>Sprider sig via horisontella skott som sedan slår rot. När Kryphallonet väl är etablerat kan den sprida sig 2 m per år. Kan beskäras för att hållas inom bestämda gränser. Det rekommenderas att man planterar med träd som redan är någorlunda etablerade, då Kryphallonet är väldigt flitig på att ta för sig av vatten och näring för sin egen tillväxt.</p> <p>Mycket torktålig när den väl är etablerad. </p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: skugga-halvskugga-sol<br>Höjd: 10-30 cm (1,5-2,5 m bred)<br>Växtzon: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivielle navne:</strong> Sæbenelliker, sæbeurt, sæberod<br data-mce-fragment="1">>< strong data -mce-fragment="1">Videnskabeligt navn:</strong> <em>Saponaria officinalis</em><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong> Caryophyllaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Sæbenelliker bruges præcis som navnet antyder som sæbe, shampoo og vaskemiddel. Sæbenelliket er en huslig nytteplante, der i det traditionelle Sverige ofte blev brugt både til vask af tekstiler og til personlig hygiejne. I dag bruges det til kur mod acne.</p> <p data-mce-fragment="1">Hele anlægget er nyttigt, dvs. blomster, blade, rødder og stængel. Sæbenelliket indeholder affedtende stoffer, der skummer sammen med vand. Den højeste koncentration af de fedtopløsende stoffer findes i roden. Den skummende væske kan derefter vaskes i, bruges som shampoo &amp; sæbe eller som almindeligt rengøringsmiddel.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><span>På trods af sin toksicitet bruges Saponaria officinalis til madlavning. Det fungerer som en emulgator i kommerciel tahinproduktion og hjælper med at skabe et luftigt skum i ølbrygning. I Mellemøsten bruges roden som tilsætningsstof ved fremstillingen af ​​halva for at stabilisere olierne og give den unikke tekstur, som halva <meta charset="utf-8">er kendetegnet ved.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Blomsterne dufter sødt om aftenen og er flittige, når det kommer til at tiltrække bestøvere.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Dyrkning</strong>:</p> <p data-mce-fragment="1">Da sæbenelliken er tilpasset det svenske klima, er der ingen vanskeligheder ved at dyrke den udendørs her. Den trives i de fleste jorder, let leret jord fungerer bedst. Sol/halvskygge er gode steder. Bliver 30-100 cm høj afhængig af plantens placering.</p> <p data-mce-fragment="1">nelliker kan spredes godt via underjordiske skud. Så vælg med omhu, hvor du planter den. Helst indhegnet og for sig selv, hvis man ikke vil have den skal overtage dyrkningen.<strong data-mce-fragment="1"></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber</strong>:</p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 30- 100 cm <br data-mce-fragment="1">Væksttid: 1-3 måneder<br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-5</p>

<p>1. plante Lingon 'Fireballs': 2 år gammel i C2 potte</p> <p><strong>Trivielt navn: </strong>Lingon, Lingon Berry<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Vaccinium vitis-idaea<br></em><strong>Familie:< / strong> <span>Ericaceae</span></p> <p><strong><span>Anlæggets historie &amp; brug:</span></strong></p> <p><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p><strong>Dyrkning:</strong></p> <p>Trives bedst i en let, leret og kalkfattig jord. </p> <p>Meget modstandsdygtig over for kulde, kan modstå temperaturer ned til -40ºC - så længe somrene er varme. </p> <p><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p><strong>Funktioner:</strong></p> <p>Alder: Flerårig<br>Vækstposition: delvis skygge/skygge<br>Højde: 20-40 cm<br>Vækstzone: 1-5</p>

<p><strong>Lagerblad i olika storlekar: </strong></p> <ul> <li><strong>Höjd: 20–30 cm</strong></li> <li><strong>Höjd: 40-50 cm </strong></li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Lagerblad<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Laurus nobilis</em><br><strong>Familj:</strong> Lauraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lagerblad har använts som krydda och medicinalväxt i tusentals år, från antikens medelhavskök till dagens långkok. De aromatiska bladen används torkade i soppor, grytor, inläggningar och buljonger – och är en stapel i många kök världen över. Bladen innehåller eteriska oljor och har traditionellt använts för att stödja matsmältning och lindra gaser. Växten är städsegrön och passar utmärkt i kruka. Den kan även formklippas till små träd eller häckar om man vill hålla en mer formell stil i odlingen.</p> <h4>Odling</h4> <p>Lagerblad är härdiga vid långvariga vintertemperaturer ned till -5ºC och klarar kortvariga fall ända ned till -15ºC. Det finns de som odlar lagerblad ute året runt i landets mildaste delar - skydda gärna mot vind, antingen i form av en jutesäck eller val av vindskyddad och mild plats i trädgården. </p> <p>I kallare delar av landet kan man odla i kruka som står ute på sommaren och övervintras frostfritt.</p> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge. Planteras i väldränerad, näringsrik jord – gärna i stor kruka som kan flyttas in under vintern. Klipps efter behov för att skörda blad och hålla formen. Vattnas jämnt – inte för blött, inte för torrt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 3–10 meter - troligtvis lägre i nordiskt klimat<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (gynnsamma lägen)<br></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Phenomenal': nuvarande höjd 5–10 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin är en korsning mellan äkta lavendel (<em>Lavandula angustifolia</em>) och spiklavendel (<em>Lavandula latifolia</em>), framtagen för att kombinera den förstnämndas arom med den senares växtkraft och tålighet. Sorten 'Phenomenal' är särskilt känd för sin härdighet, täta form och förmåga att klara både fukt och kyla bättre än många andra lavendelsorter. Lavandin blir även högre än vanlig lavendel - passar därför bra i syfte av en lågväxande häck.</p> <p>Blommorna har hög eterisk oljehalt och används precis som vanlig lavendel till torkning, doftpåsar, teblandningar, örtblandningar och naturlig hudvård. Lavandin används också kommersiellt för utvinning av lavendelolja, tack vare sin rika doft.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i full sol i väldränerad, gärna kalkrik jord. Klarar både värme och torka, men också svensk vinter bättre än de flesta lavendelsorter – förutsatt god dränering. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla växten kompakt. Utmärkt i rabatt, örtträdgård, slänter eller som kantväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 50–70 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (god dränering krävs)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti</p>

<p data-mce-fragment="1">1. plante Taybär 'Buckingham Tayberry': 2 år gammel - klar til at blomstre = bære frugt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nuværende højde 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn: </strong>Tayberry, Boysenberry, Björnhollon<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Rubus fruticosus x ideaus<br> < /em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">'Buckingham Tayberry' er en tornfri sort med jævne glatte blade, der giver masser af gode bær. </p> <p data-mce-fragment="1">Tayberry-busken producerer store, velsmagende og saftige bordeauxbær, der er perfekte til at spise med det samme - men også til at lave juice, marmelade og endda vin.</p> <p data-mce-fragment="1">En anden god måde at bruge taybær på er at bage en taybærtærte.</p> <p data-mce-fragment="1">Ligesom andre hybrider viser Tayberry også god resistens over for plantesygdomme. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Voks helst i veldrænet, lerjord på et varmt, solrigt sted. Trives ikke særlig godt i tung lerjord, tør, sandjord eller vandlidende jord.</p> <p data-mce-fragment="1">Tayberry-busken har arvet sine lange og smalle grene fra brombæret og er derfor fremragende til at klatre i en pergola, mod en væg eller lignende. Udviklingen og sundheden af ​​busken er generelt draget fordel af en form for støtte til grenene. </p> <p data-mce-fragment="1">Bærrene modner fra midten af ​​juli til slutningen af ​​august. Bær dannes på grene, der er mindst 2 år gamle.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 2 m <br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-2</p>

<p>Fyrretræ - nuværende højde: 125-150 cm</p> <p>[Billede af træ kommer snart]</p> <p><strong>Trivielt navn:</strong> Fyr, Fyrretræ, Fyrretræ, Italiensk stenfyr, Paraply Fyr<br> <strong>Videnskabeligt navn</strong>: <em>Pinus pinea</em><br> <strong>Familie</strong>: Pinaceae</p> <p><strong>Plantehistorie og anvendelse:</strong></p> <p>Fyrretræet er et stedsegrønt nåletræ, der er blevet dyrket i tusinder af år for sine spiselige nødder, der findes inde i koglerne. I modsætning til hvad man måske tror, er disse træer hårdføre ned til -18ºC. Uden for deres oprindelige miljø omkring Middelhavet vokser de også i blandt andet Holland, Tyskland og Storbritannien.</p> <p>Pinjekerner er blevet brugt i byttehandel i mindst 6000 år og er stadig en vigtig økonomisk afgrøde i dag. Hvad der faktisk er frøene inde i træets kogler, bruges flittigt i både madlavning, brødbagning og desserter. Nødderne er meget bløde og giver en følelse af, at de næsten smelter i munden, når du spiser dem naturligt. De har en typisk nøddeagtig og let smøragtig smag med en let delikat eftersmag af harpiks.</p> <p>En vaniljelignende smagsstof kan udvindes fra træmassen.</p> <p>Umodne kogler kan males ned og bruges som krydderier.</p> <p>Træet producerer masser af terpentin, som har en antibakteriel virkning, smertestillende midler mod muskelsmerter og udvisning af orme (Grieve. A). Effektiv virkning mod luftvejsproblemer som forkølelse og influenza.</p> <p>Træet kan bruges til fremstilling af møbler og lignende tømrerarbejde.</p> <p>Et grønt farvestof ekstraheres fra nålene.</p> <p>I voksenalderen udvikler træet en iøjnefaldende paraplylignende krone, et typisk middelhavssyn.</p> <p><strong>Dyrkning:</strong></p> <p>Trives bedst på en lys beliggenhed i en veldrænet, sandet/gruset jord. En let, veldrænet jord er vigtig, da vandmættet jord lettere forårsager skader på rødderne, når jorden fryser i koldere måneder. Fungerer godt i jord fra let sur til neutral pH.&nbsp;Jeg ønsker ikke at vokse på et skyggefuldt sted.</p> <p>Hårdfør ned til -18ºC. Hvis du vil, kan du vinterdække med f.eks. halm og en jutevævning den første vinter for at kunne føle dig tryg.</p> <p>Etablerede planter er tørkebestandige.</p> <p>Træerne bliver normalt op til 100 år gamle og omkring 12-20 meter høje.</p> <p>Koglerne modnes først det tredje år efter, at de er dannet på træet. Frø modnes i april. Normal frugtalder er mellem 7-15 år fra frøsået plante. Brug for han- og hunplanter for at sætte frugt.</p> <p><strong>Egenskaber:</strong></p> <p>Årighed: Flerårig<br>Voksested: sol<br>Højde: 12-25 m<br>Vækstzone: 1-2</p>

<p data-mce-fragment="1"><em>Levering i maj</em></p> <p data-mce-fragment="1">1. træ Torreyan-nød: 3 år gammel - nuværende højde: 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivielt navn</strong><span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> Torreyanød , japansk Torreya, Kayanød, Kayanød, Japansk muskat-taks</span><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Videnskabeligt navn</strong> <span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> <em>Torreya nucifera</em></span><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment ="1">Familie</strong><span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> Taxaceae</span><br data-mce-fragment="1"><br data -mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</strong><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Japansk Torreya eller Torreya-nød har sin oprindelse fra Japan, hvor den bruges som <em>T. grandis</em> bruges i Kina – nødder ristes og spises eller presses for deres vitaminrige olie. Træet bruges også til specielle formål - læs nedenfor...</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Træet fra den japanske Torreya betragtes som det mest værdifulde træ til fremstilling af brædderne og brikkerne til spillet <em> Gå</em >. Træet er værdsat takket være dets smukke gul-guld farve, fine og ensartede ringstruktur og den specifikke lyd af klikket af en sten (stykke) mod dens overflade.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Træet er beskyttet i Japan på grund af dets knaphed på grund af tidligere overhøst . Kun de rigtig gamle (200-800 år gamle) japanske Torreya-træer anses for at være egnede til at lave de tykke Go-brætter - hvilket gør dem meget værdsatte. De fineste brædder kan koste over $19.000.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Træet anses også for at være modstandsdygtigt over for kontakt med vand. Vandspande er lavet af træet.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Det er også en traditionel lægeplante i Korea, hvor nødderne er højt værdsat for deres antiparasitære egenskaber. Selv i moderne tid er træet blevet brugt med succes i videnskabelig forskning, hvor flere plantedele såsom blade - og nødder - anses for at have en hæmmende effekt på replikation af virus. (Foretag venligst din egen research, hvis du er interesseret.)</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Olien fra pressede nødder bliver brændt under meditation i japansk buddhisme.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Nødderne beskrives som havende en behagelig, sød og let harpiksagtig, aromatisk smag.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Over det hele er træet meget smukt, når det vokser, det får et klassisk og respektabelt udseende med alderen.< /p data-mce-fragment="1">><span data-mce-fragment="1"> span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Torreymøtrikken bliver 15-25 meter høj og kan have en bred stamme på 1,5 meter i diameter.</p> <p data-mce-fragment="1">Trives i de fleste jordarter, helst på den mere sure (pH) og fugtige side. Kan ikke lide at stå på steder, der er udsat for hård vind, så en mere beskyttet position anbefales. Trives på steder med høj luftfugtighed eller i fugtig jord langs en flodbred. lignende. Lad groe i delvis skygge.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Hårdfør ned til -18ºC.</p> <p data-mce-fragment="1">De fleste individer ser ud til at have både han- og hunblomster - som er nødvendige for frugtsætning. Hvert individ ser dog ud til at hælde mod at have et betydeligt flertal af enten han- eller hunblomster. Så et individ burde helt sikkert være tilstrækkeligt til produktion af nødder, selvom produktionen sandsynligvis ville have gavnet i nærværelse af to individer. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment ="1">Planteposition: delvis skygge</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Højde: 15-25 m</span><br data- mce-fragment="1">><span data-mce-fragment="1">Vækstzone: omkring 1-3<br></span></p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kymin': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kymin' är en georgisk sort framtagen i samarbete med kinesiska teförädlare, med syftet att odla sorter lämpliga för Keemun-liknande teer under kallare förhållanden. Den kombinerar kinesisk smakprofil med den georgiska tebuskens tålighet mot kyla och torka. Växtsättet är upprätt och bladen är medelstora – en mångsidig sort som lämpar sig för svart och vitt te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Grosso': nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin 'Grosso' är en av de mest odlade lavandinsorterna i kommersiell produktion – särskilt i Frankrike där den odlas i stor skala för sin höga halt av eterisk olja och tydliga, klassiska lavendeldoft. Det är en robust och kraftigväxande sort som passar lika bra i örtträdgården som i större planteringar. Lavandin är högre än äkta lavandel och lämpar sig därför bättre till syften av en lågväxande häck. </p> <p>Blommorna används till torkning, lavendelpåsar, teblandningar, örtsalt och naturlig kroppsvård. Lavandin har traditionellt använts för att skapa ro, lindra huvudvärk och stötta sömnen – ofta i form av doftpåsar eller avkok.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, väldränerat och gärna kalkrikt läge. 'Grosso' är kraftigare än vanlig lavendel och bildar snabbt stora, täta plantor. Passar utmärkt som låg häck eller som solitär i större örtrabatter. Klipps ner efter blomning för att bevara formen och främja ny tillväxt. Tål värme och torka väl, men kräver dränering för att klara vintern.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (med god dränering)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti<br></p>

<p data-mce-fragment="1">Dadelblommer i 2 forskellige størrelser:</p> <ul data-mce-fragment="1"> <li data-mce-fragment="1">Højde: 100-125 cm</li> <li data-mce-fragment="1">Højde: 125-150 cm</li> </ul> <p data-mce-fragment="1">Der er kun brug for 1 plante for at sætte frugt. I disse tilfælde indeholder frugterne ingen frø. Til frøproduktion er der brug for 1 til individet.</p> <p data-mce-fragment="1"><em data-mce-fragment="1">Billede taget i januar hvorfor der ikke er synlige blade på træet.</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnavn:</strong> Daddelblomme, daddelblomme, kaukasisk persimmon, lilla persimmon, lotus persimmon<br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Videnskabeligt navn: </strong><em data-mce-fragment="1">Diospyros lotus<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familie: </strong>Ebenaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie og anvendelse:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Dyrket for sine spiselige frugter. Frugterne har en lækker, smagfuld smag, når de er fuldt modne - næsten til det punkt, hvor de når overmodenhed. Før det er frugten meget ru og usmagelig - lidt ligesom umodne frugter i slægtningen Kaki (<em data-mce-fragment="1">Diospyrus kaki</em>), som ikke helt forbliver ru så længe. Sjovt nok kan frugten udvikle denne eftertragtede smag for tidligt, hvis frugterne udsættes for frost.&nbsp;</p> <p data-mce-fragment="1">Frugten kan tørres som dadler. Når frugten tørres, forsvinder astringenten, og smagen udvikler sig til noget, der ligner dadler.</p> <p data-mce-fragment="1">Frugten anses for at være febernedsættende og frøene beroligende i kinesisk medicin (Chopra, R. N., Nayar, S. L. &amp; Chopra. I. C.).</p> <p data-mce-fragment="1">Frugten indeholder ca. 1,9% protein, 0,2% fedt, 47,7% kulhydrat, 1% diverse mineraler.</p> <p data-mce-fragment="1">Træet er holdbart, bøjeligt og modstandsdygtigt over for råd. Anvendes til byggeri og tømrerarbejde.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Plant på et solrigt, varmt og vindbeskyttet sted. Trives godt i næringsrig, let lerjord. Kan ikke lide våd jord, trives i en veldrænet jord.</p> <p data-mce-fragment="1">Planter, der er blevet efterladt udenfor og går i vinterdvale, er meget hårdføre. Selv på ældre træer er yngre nyvækst om foråret dog følsom over for frost. Hvis det er muligt, skal du plante på et sted beskyttet mod tidlig morgensol. Gerne beklædt med halm og jutestof eller lignende i løbet af de første 1-2 vintre, inden den har haft tid til at etablere sig.</p> <p data-mce-fragment="1">Kan blive op til 15 meter høj. Store mørkegrønne skinnende aflange blade. Modstandsdygtig over for skadedyr.</p> <p data-mce-fragment="1">Frugten modnes i okt-nov. Farven skifter fra gul til mørkebrun med en let gennemskinnelig egenskab, når frugten modnes.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årligt interval: Flerårigt <br>Voksested: sol<br>Højde: 3-4 meter<br>Vækstzone: 1-3, i drivhuszone 5</p>

<p data-mce-fragment="1"><em>Levering i april</em></p> <p data-mce-fragment="1">1. Yaupon-plante: 2 år gammel - nuværende højde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Yaupon, Yaupon Holly, Cassina, Black Drink Tree</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> stærk ><em><span> Ilex vomitoria</span><br></em><strong>Familie:</strong> Aquifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Koffeinholdig plante, som tebusken (Camellia sinensis), som længe har været brugt af de oprindelige folk i Nordamerika i form af en bryg på de ristede blade. </p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Modstandsdygtig over for mange forskellige klimatiske forhold. Vokser godt i direkte sol såvel som i skygge, tør jord samt fugtig.</p> <p data-mce-fragment="1">Hårdfør ned til -18ºC.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol-delt skygge-skygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 5- 9 meter<br>Vækstzone: hårdfør ned til -18<meta charset="utf-8"><span data-mce-fragment="1">ºC<br>USDA-zone: 6-9</span ><span data-mce-fragment="1"></span></p> <div id="gtx-trans" style="position: absolute; left: 168px; top: 28.7246px;"> <div class="gtx-trans-icon">><br></div> </div>

<p><strong>Orange Kryphallon av sorten 'Emerald Carpet': nuvarande storlek P9 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Orange Kryphallon, Taiwanhallon<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Rubus rolfei </em>(Syn.<em> Rubus pentalobus</em>)<br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Orange Kryphallon är en marktäckande hallonsläkting med ursprung i Taiwan och sydöstra Kina. Sorten 'Emerald Carpet' är särskilt uppskattad för sitt täta växtsätt och sitt dekorativa, vintergröna bladverk som får bronsröda toner på hösten.</p> <p>Den odlas främst som marktäckare i trädgårdar och slänter men bären är ätbara – små, orange och milda i smaken, och kan användas i sylt och desserter.</p> <p>Det Orangea Kryphallonet är inte lika kraftigväxande som det vanligare Kryphallonet (<em>R. tricolor</em>) och kan därför vara ett bättre alternativ om man är mer rädd om platsen man vill plantera på - med tiden bildar dock även den orangea kryphallonet en tät marktäckande matta, men den är något enklare att hålla efter.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. Tål torka när den är etablerad. Passar utmärkt som marktäckare i stenparti, på murar eller i slänter. Lågväxande och lättskött, sprider sig med utlöpare.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Tieguanyin': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Tieguanyin' är en berömd sort från Anxi i Fujianprovinsen i Kina, traditionellt använd för att tillverka det klassiska oolong-teet med samma namn. Sorten har ett brett, horisontellt växtsätt och mellanstora blad som lämpar sig väl för produktion av både oolong och svart te. Den är anmärkningsvärt köldtålig för sitt ursprung och passar därför fint för försök till oolongproduktion även i nordligare odlingszoner.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p>Vit Lavendel av sorten 'Alba': nuvarande höjd 20-30 cm</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Vit Lavendel<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula angustifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Vit lavendel är en mindre vanlig färgvariant av den klassiska äkta lavendeln – en flerårig krydd- och läkeväxt med lång tradition i både hushåll, trädgård och naturmedicin. Sorten 'Alba' har rent vita blomspiror och silvergrått bladverk, och används precis som den blå lavendeln för doft, mat och medicin.</p> <p>Blommorna kan torkas och användas i teblandningar, bakning eller som dekoration i exempelvis lavendelsocker. Lavendel har traditionellt använts för att främja avslappning, stödja sömn och lugna matsmältningen.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i soligt, torrt och varmt läge med väldränerad jord – gärna sand- eller grusblandad. Kalkrik jord är ett plus. 'Alba' blir något lägre än blå lavendel och passar fint i kanter, örtagårdar, krukor eller stenpartier. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla formen och stimulera ny tillväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 30–50 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (väldränerat läge)<br><meta charset="utf-8"><strong>Blomning:</strong> Juni–juli<br></p>

<p>Cembratall av sorten 'Glauca'</p> <p>Cembratallen är en s k enbyggare<em>, </em>den har han- och honblommor på samma individ. Däremot är den inte <em>självfertil, </em>utan den behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Cembratall, Brödtall<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pinus cembra</em><br><strong>Familj:</strong> Pinaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Glauca' är en blågrön form av cembratall som delar alla de ätbara och användbara egenskaperna med arten, men med ett ännu mer dekorativt, silverblått bladverk.</p> <p>Precis som grundformen producerar den stora kottar med ätliga frön – så kallade pinjenötter – som kan ätas råa eller rostade. Nötterna är rika på fett och protein och har använts som livsmedel i Alperna i århundraden.</p> <p>Cembratallen är känd för att producera kottar i ung ålder - och låg höjd. Av dessa plantor på 30-35 cm är det några som redan har kottar på sig. </p> <p>Sorten kombinerar nytta och skönhet och lämpar sig både för självförsörjning och som långsamtväxande solitär i trädgården.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sol till halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. 'Glauca' växer långsamt men stabilt och utvecklar på sikt en vacker, kompakt pyramidform. Mycket härdig mot kyla och snö. Lämplig för odling i stora trädgårdar, skogsträdgårdar eller som inslag i naturlika planteringar. För god nötproduktion rekommenderas plantering av flera träd.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br></p>

<p>Cembratall - nuvarande höjd: 10-20 cm<br></p> <p><meta charset="utf-8">Cembratallen är en s k enbyggare<em>, </em>den har han- och honblommor på samma individ. Däremot är den inte <em>självfertil, </em>utan den behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Cembratall, Brödtall<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pinus cembra</em><br><strong>Familj:</strong> Pinaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Cembratallen härstammar från Alperna och Karpaterna och har använts i generationer för både landskapsplantering och nötskörd.</p> <p>Trädet är långsamtväxande, mycket härdigt och uppskattat för sin eleganta, smala siluett samt de dekorativa kottarna som producerar ätliga frön – så kallade pinjenötter. Nötterna kan ätas råa eller rostade och har en mild, nötig smak. I ursprungsområdena används de traditionellt i bakverk och matlagning, precis som pinjenötter från andra tallarter.</p> <p><meta charset="utf-8">Cembratallen är känd för att ge nötter i ung ålder - och låg höjd. Plantor på bara 30-35 cm kan bära kottar. </p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sol till lätt halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. Trivs bra i vindskyddade lägen men är även tålig mot kyla och snö. Kräver tålamod – tillväxten är långsam men stabil. Kan användas som prydnads- eller skogsträd, och är särskilt vacker som solitär i större trädgårdar.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–25 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br></p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Longjing 43': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Longjing 43' är en väletablerad sort från Zhejiang-provinsen i Kina, framtagen särskilt för att producera högkvalitativt grönt te. Den odlas på hög höjd och har god köld- och torktålighet, vilket gör den lämplig för odling även i nordligare klimat. Bladen är mellanstora med klassiskt utseende och tydlig aromprofil – perfekt för dig som vill producera eget Longjing-liknande grönt te hemma.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>