Plantavdelning

<p>3st Rotsticklingar i olika längd o tjocklekar, 3+ cm - tagna från fler<span data-mce-fragment="1">årig moderplanta av sorten 'Bocking 14'</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Rotsticklingar från Vallört etablerar sig med lätthet. </span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Placera rotsticklingarna i jord och täck med ett 1-2 cm tjockt jordlager. Går bra att sätta både i kruka och på friland. Se till att hålla jorden fuktig. Låt gärna rotsticklingarna stå i halvskugga tills de har skjutit upp sina första skott, efter det kan man flytta ut vallörten till sin slutgiltiga växtplats, vilken inte har några större krav. Det kan ta upp till 2 månader för rotsticklingar att sätta sina första skott, men oftast tittar de upp redan efter 2-3 veckor. Driver du upp dina plantor inomhus eller i växthus går det fortare.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">'Bocking 14' är en steril sort vilket betyder att den inte har förmåga att producera och sprida sig via frö. Förökning sker enbart under jord. Detta gör att 'Bocking 14' tillsammans med 'Bocking 4' m fl inte är klassade som invasiva.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Vallört 'Bocking 14'<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Symphytum x uplandicum<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Boraginaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Vallört är historiskt sett en väl använd växt inom behandling av olika åkommor. Men framförallt är den en väldigt effektiv ackumulator av näringsämnen, alltså en bra jordförbättrare. Vallört växer snabbt och rötterna är djupgående vilket ger växten tillgång till näring från djupare jordlager som annars oåtkomligt för de flesta växter. Det är till största del mineraler som kalium och kalcium som lagras i bladen, men även magnesium, järn, fosfor, mangan m.fl.</p> <p data-mce-fragment="1">Bladen från vallörten kan klippas ner under året och användas som täckmaterial, alternativt myllas ner i jorden, för att göra näringsämnena tillgängliga för andra växter. Vallörtsbladen passar bra som gödning till fruktträd och bärbuskar tack vare dess innehåll av kalium och fosfor.</p> <p data-mce-fragment="1">Vallörten har en lång växtperiod, tidig vinter till sen höst.</p> <p data-mce-fragment="1">Om bladen inte klipps ner innan vintern vissnar de och ger på samma sätt näringstillskott till marken de växer på. Nya blad börjar växa fram på plantan direkt efter snösmältning.</p> <p data-mce-fragment="1">Man kan även göra eget gödselvatten av vallört genom att fylla en behållare med bladen och sedan fylla med vatten upp till kanten. Låt stå i ett par dagar och blanda sedan gödselvattnet med 10 delar vatten för att vattna växterna med.</p> <p data-mce-fragment="1">Effektiv som kantväxt vid gödselstackar för att förhindra näringsläckage, men även som kantväxt kring odlingar och andra ställen man inte vill att rotogräs ska sprida sig. Vallörtens täta rotsystem blir som en underjordisk vägg vilket gör det svårt för andra rötter att ta sig igenom.</p> <p data-mce-fragment="1">Vallörten skapar en attraktiv miljö för andra växter i odlingen - vare sig det är att attrahera pollinatörer eller att fungera som ett naturligt gödselmedel.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Vallört är en örtartad perenn. Den växer alltså kvar på platsen även efter att bladen vissnat under vintern.</p> <p data-mce-fragment="1">Det är en oerhört lättskött växt och den är tolerant i val av växtplats. Den klarar av att växa i skugga samt våta marker och är därför en effektiv komponent i översvämmade och vattenmättade marker.</p> <p data-mce-fragment="1">Den trivs även bra i torrare jordar på soliga platser trots att den mår bäst av en något fuktig miljö.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: skugga/halvskugga/sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 50-180 cm<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-6</p>

<p><strong>Vitt Mullbärsträd i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li style="font-weight: bold;"><strong>Höjd: 80-120 cm i P9 kruka</strong></li> <li style="font-weight: bold;"><strong>Höjd: 80-100 cm i C5 kruka </strong></li> <li style="font-weight: bold;"><strong>Höjd: 130-160 cm i C10 kruka &lt;- ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</strong></li> </ul> <p><span style="color: #4e991d;"><em><a style="color: #4e991d;" href="https://tradgardsdags.nu/products/dvarg-mullbar-mojo-berry-%C2%AE-matsunaga-morus-rotundiloba" title="Dvärg-Mullbär Mojo Berry® 'Matsunaga' 40-60 cm (Morus rotundiloba)" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong>För Dvärg-Mullbär Mojo Berry® 'Matsunaga' följ denna länk.</strong></a></em></span></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Vitt mullbär, Vitt mullbärsträd<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Morus alba<br></em><strong>Familj:</strong> Moraceae</p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Mullbärsträd är en av världens äldsta kulturväxter - troligen mest känd för att vara värd åt silkesmaskar vars trådar fabriceras till silkestyg, eftersom mullbärsblad är silkesmaskens i princip enda källa till föda. Särskilt bladen från det vita mullbärsträdet är omtyckt bland silkesmaskarna. Det vita mullbäret härstammar från Västasien. </p> <p>Bären på det vita mullbärsträdet varierar i färg - från vita, till rosa, till röda, till nästan svarta. De vita mullbären har en sötare smak än sin svartfruktade släkting<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-mullbar-morus-nigra" title="Svart mullbär (Morus nigra)" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Morus nigra</strong></span></a>. Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Tack vare sitt ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär vara en så kallad "superfood", likt<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">gojibäret</span></strong></a>.</p> <p>Torkade bär har en gräddkolsliknande smak. Dessutom innehåller mullbär ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </p> <p>Man kan även göra saft och sylt på bären.</p> <p> </p> <p><span>På bladen kan man </span><span>brygga</span><span> hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </span></p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Det vita mullbärsträdet är något härdigare än släktingen<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-mullbar-morus-nigra" title="Svart mullbär (Morus nigra)" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Morus nigra</strong></span></a> och klarar temperaturer ner till -30<span>°</span><span>C</span>. Det klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p>Passar bra som spaljéträd då grenarna är lättböjliga.</p> <p>Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p>Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p>Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos mullbärsväxter. </p> <p>Bären mognar kontinuerligt från mitten av sommaren till tidig höst.</p> <p><strong></strong>När det är dags för skörd är ett tips att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 5-10 m<br>Grotid: 1-12 månader<br>Växtzon: 1-4</p>

<p><strong>Fjärilsranka av den självfertila sorten 'Sadova No. 1': nuvarande höjd 40-80 cm</strong></p> <p><strong>Trivialnamn: </strong><span>Fjärilsranka, Schisandrabär, Citronranka, Magnolia Berry, Wu Wei Zi</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Schisandra chinensis<br></em><strong>Familj:</strong> Schisandraceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p><span>'Sadova No. 1' är en självpollinerande sort - endast en individ behövs för fruktsättning.</span></p> <p><span>Schisandrabären - 'De fem smakernas bär', med sin härkomst i trakterna kring nordöstra Kina, Korea, östliga delen av Ryssland och norra Japan,</span><span> </span><span>har använts i traditionell kinesisk medicin i över 2000 år. På senare tid har bäret även börjat uppmärksammas i väst. Namnet kommer ifrån anseendet att bären besitter samtliga följande smaker: <em>sötma</em>, <em>syrlighet</em>, <em>sälta</em>, <em>bitterhet</em> och <em>krydda</em>. </span><span>Smaken beskrivs som god, om än speciell. </span></p> <p><span>De orangeröda bären växer i druvlika klasar och låts oftast soltorkas efter skörd.</span></p> <p><span></span><span>Schisandrabären har, likt gojibären, ett väldigt högt näringsinnehåll i förhållande till sin vikt. Bäret innehåller antioxidanten glutation som bl a främjar kroppens återhämtning efter fysisk ansträngning. Glutation är även behövligt för att övriga antioxidanter i kroppen ska fungera. Schisandrabäret refereras ofta till som ett "superbär", likt gojibäret m fl. </span></p> <p><span>Schisandrabäret räknas till adoptogenerna, och har därav förmågan att hjälpa kroppen anpassa sig under olika påfrestande omständigheter i form av t ex värme, kyla, fysisk ansträngning och mental stress. Studier har även gjorts som visat att intag av bären lett till en förbättrad finmotorisk förmåga samt ökad koncentration, uthållighet och mer välfungerande reflexer. Av förestående anledningar är Schisandrabär ett populärt tillskott hos idrottare, användningen som sådan är framförallt utbredd i Ryssland och Asien. </span></p> <p><span>Schisandrabären ska även ha en positiv inverkan på synfunktionen. <meta charset="utf-8">De anses också kunna styrka motståndskraften mot virala infektioner som förkylning och influensa.</span></p> <p><span>Som med de flesta "superbär" verkar fördelarna nästintil 'oändliga' - trots allt finns det studier som backar upp dessa påståenden, medan ett fåtal andra studier inte uppnått samma resultat. Det bör vara upp till var och en att testa, för att på riktigt kunna avgöra hur det påverkar eller inte påverkar. Det finns mycket att läsa om dessa påstådda fördelar för den intresserade.</span></p> <p><span><meta charset="utf-8">I öst används bären både som läkemedel, i vinproduktion och till safter och teer.</span></p> <p><span>Man kan använda Schisandrabär på ett liknande sätt som torkade tranbär: t ex toppa overnight oats, ha i gröt, i rawfoodbollar, göra juice på, smoothies etc.</span></p> <p>Har sett vidspridda användningsområden för Schisandrabär: såsom ingrediens i Kombucha-bryggningar och i punch, Schisandrasirap och kakor bakade med Schisandrapulver. <meta charset="utf-8">Gele kokad på bären ska vara en intressant delikatess. </p> <p>Schisandrabären är väldigt passande (och alltmer kända för) att ta med sig på vandringar då bären både är näringstäta, energirika och besitter en prestationshöjande förmåga. </p> <p><meta charset="utf-8"><span>Behagligt doftande gräddvita</span> blommor under försommaren. De <meta charset="utf-8">glödande orangeröda bären framför det gulnande bladverket ett vackert intryck <meta charset="utf-8"> i trädgården under hösten. Bären hänger till och med kvar efter att rankan fällt sina blad.</p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>En klätterväxt som passar bra att odla mot spalje, pergola eller t ex en trädstam i skogsträdgårdar.</p> <p>Tålig mot skugga - klarar av att växa <meta charset="utf-8">emot norrvägg och fortfarande producera producera bra med bär. För optimal tillväxt är möjligen en plats i halvskugga bäst.</p> <p>Ej tålig mot överdriven hetta, alltför mycket direkt solljus eller torka.  </p> <p>Använd en väldränerad, fuktighetshållande jord. </p> <p>Bär mognar i september.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: halvskugga / skugga<br>Höjd: upp till 8 meter<br>Växtzon: 1-4</p>

<p><strong>Svart Mullbärsträd i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li style="font-weight: bold;"><strong>Höjd: 60-80 cm i C2 kruka </strong></li> <li style="font-weight: bold;"><strong>Höjd: 175-200 cm <span style="text-decoration: underline;">&lt;- ENDAST UPPHÄMTNING I BUTIK</span></strong></li> </ul> <p><span style="color: #4e991d;"><em><a rel="noopener noreferrer" title="Dvärg-Mullbär Mojo Berry® 'Matsunaga' 40-60 cm (Morus rotundiloba)" href="https://tradgardsdags.nu/products/dvarg-mullbar-mojo-berry-%C2%AE-matsunaga-morus-rotundiloba" style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>För Dvärg-Mullbär Mojo Berry® 'Matsunaga' följ denna länk.</strong></a></em></span></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Svart mullbär, Svart mullbärsträd<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Morus nigra<br></em><strong>Familj:</strong> Moraceae</p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p><span></span><span>Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, </span><a rel="noopener noreferrer" title="Vitt mullbär (Morus alba)" href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">Morus alba</span></strong></a><span>, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.</span></p> <p><span>Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. </span></p> <p><span>Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.</span></p> <p>Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare<span> </span><span>innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </span></p> <p>På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt <a rel="noopener noreferrer" title="Goji (Lycium barbarum)" href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">gojibäret</span></strong></a>, vara en så kallad "superfood".</p> <p>Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.</p> <p>På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Klarar temperaturer ner till -25<span>°</span><span>C</span>. Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p>Passar bra som spaljéträd då grenarna är<span> </span>lättböjliga.</p> <p>Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p>Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p>Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos<span> </span>mullbärsväxter. </p> <p>Bären mognar kontinuerligt från mitten av sommaren till tidig höst.</p> <p><strong></strong>Bären skördas när färgen övergått från rött till kolsvart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 5-10 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p>Silkesträd i olika storlekar:</p> <ul> <li>Höjd 80-100 cm</li> <li>Höjd 140-160 cm <meta charset="utf-8">[ENDAST FÖR UPPHÄMTNING] </li> <li>Höjd 175-200 cm [ENDAST FÖR UPPHÄMTNING] </li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Silkesträd, Persian Silk Tree, Pink Silk Tree, Tree of Happiness, Mimosa<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Albizia julibrissin<br></em><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Silkesträdet är ett iögonfallande träd vars ursprung kan spåras till området runt Iran &amp; Azerbadjan genom Kina, till Korea. Trädet är kännetecknat av sina fluffiga, ljusa rosa blommor som liknar en silkeslen fjäderkrona. Dess skönhet har gjort det till ett uppskattat träd över hela världen.</p> <p>Silkesträdet har även använts för sina ätbara och medicinska egenskaper i århundraden. Unga blad äts som grönsak - kokade eller ångade. De beskrivs ha en aromatisk smak. Även blommor kokas för att konsumeras. En historiskt känd köksväxt i sina hemtrakter.</p> <p><meta charset="utf-8">Växtens bark, blad och blommor &amp; blomknoppar används för att göra te och extrakt med ansedda hälsofördelar. Blommor skördas vid öppning och barken skördas under vår eller sensommar för att torkas för senare konsumtion. </p> <p>Te gjort på blommor sägs ha en delikat, söt smak och lindra stress, spänning och till och med mindre depression. Det är troligen en utav anledningarna till att trädet även benämns som "The Tree of Happiness". Vänligen avgör själv ifall detta stämmer för dig.</p> <p>Man kan även göra gele på nyligen utslagna blommor. </p> <p>Inom traditionell asiatisk medicin har det bland annat använts för att lugna nerver och som ett milt lugnande medel vid sömnbesvär.</p> <p>Blommor har observerats vara effektiva i att locka till sig bin &amp; fjärilar (samt kolibrier i Amerika).<br><meta charset="utf-8"></p> <p>Detta träd har som andra växter i familjen Ärtväxter (Fabaceae) ett samarbete med jordbakterier vilka binder kväve från luften och fixerar det till trädets rötter. På detta sätt tillförses växtplatsen runtomkring med kväve som annars hade varit oåtkomligt för växtligheten - därför kallar vi växter som har ett sådant samarbete för just <em>Markförbättrare</em>. </p> <p>Träet används även för att tillverka möbler. </p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Silkesträdet går att odla utomhus på de förmånligare platserna i Sverige (ungefär från Uppsala och söderut enligt växtzoner). <meta charset="utf-8">Trädet ska dock vara härdigt ner till -25<meta charset="utf-8"><span>°C, så geografisk plats är som ofta tvetydig och framgång beror i största del på den faktiska växtplatsen. </span><span>T</span>rivs bäst på varma och soliga platser - en bra plats är i vindskyddat läge mot en södervägg. </p> <p>Unga skott kan vara känsligt för kyla och frost. Skydda gärna trädet under vintern om du odlar utomhus, t ex med halm runt basen och vindskydd i form av fiberduk fäst på pålar runtom trädet om det står i utsatt läge. Detta behövs rimligtvis enbart göras första vintern efter köp av dessa 2-åriga träd.</p> <p><meta charset="utf-8"><span>Silkesträdet kan annars</span> odlas i kruka som övervintras skyddat.</p> <p><meta charset="utf-8">Silkesträdet är ett snabbväxande träd med ett förhållandevis lågt vattenbehov som klarar av att stå i direkt sol. Trädet föredrar väldränerad jord och måttlig bevattning. Närmare bestämt: vattna mycket och sällan, för att uppmuntra en högre tillväxttakt. Någorlunda torktålig.</p> <p>Tålig mot beskärning. Kan formas för att växa intill en husvägg t ex. Beskärning görs sen vinter eller tidig vår.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 5-7 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p><strong>Kinesiskt Grönsaksträd: nuvarande höjd 15-30 cm</strong></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> <meta charset="utf-8">Kinesiskt Grönsaksträd, Kinesisk Toon, Toona, Cigarrlådeträd, Chinese Mahogany, Chinese Toon, Onion Tree</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Toona sinensis / Cedrela sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> Meliaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p><meta charset="utf-8">Kinesiskt Grönsaksträd, eller Kinesisk Toon, är ett vinterhärdigt träd med ett iögonfallande bladverk som framträder i rosa-röda toner till våren. På hösten har bladen en vacker gyllene färg. Utseendet är bara pricken över i:et, trädet har en lång rad olika användningsområden. </p> <p>Unga skott och blad används flitigt i det kinesiska köket. Bladen har en spröd konsistens och smaken beskrivs som umami, nötig och lökaktig. En annan källa beskriver smaken av de tillagade bladen som en komplex måltid i sig självt - mer specifikt: som rostade bönor med toner av lök och peppar. "Även de som inte tycker om grönsaker skulle kunna tycka om Toona."</p> <p>Bladen är rika på vitamin A och innehåller ca 6% protein, 1% fett, 6,6% kolhydrater och 1,5% mineraler av olika slag.</p> <p>Bladen tillagas oftast som komponent i woker eller genom att ånga/koka bladen för att äta som sidogrönsak. Kan även friteras på ett tempura-liknande vis. </p> <p>Unga skott och blad äts likväl i sallader eller läggs in/picklas. I Kina torkas blad &amp; skott för att sedan malas ned och användas som krydda.</p> <p>De vanligaste användningsområdena <meta charset="utf-8">i de få svenska hem som växten odlas tycks vara att koka buljong på blad &amp; skott, göra pesto eller att slänga picklade blad i en hamburgare.</p> <p>En teliknande dryck görs på blad och skott, i vissa fall även frukten. Blad och skott hettas upp i en panna en kort tid och låts sedan torka långsamt.</p> <p>Rötter, bark och frukt har i tusentals år använts inom traditionell kinesisk medicin.</p> <p>Träet är högt prisat virke och påminner om mahogny med sin mörkröda färg - det används för att göra möbler, fönsterramar mm.</p> <p>Träet har även en delikat doft och bränns i tempel som rökelse.</p> <p>Kallas ibland synonymt för Cigarrlådeträd då man historiskt har använt träet för tillverkning av cigarrlådor. Det var dock till övervägande del släktingen <em>T. odorata</em> som användes till detta syfte.</p> <p>Får vackra vita/rosa blommor i stora vippor hängandes från grenarna i augusti. Blommorna är sötdoftande och skickliga på att attrahera pollinatörer.</p> <p>I kinesisk kultur används ofta <em>T. sinensis</em> symboliskt för att representera fadersfiguren.</p> <p>På avstånd kan Kinesisk Toon ibland påminna lite om bambu, när den låts sätta rotskott och på så sätt forma en lund. Står man under ett stort träd ser bladverket nästan palmliknande ut mot bakgrunden av himmeln. En iögonfallande växt på många sätt. </p> <p><span></span><strong>Odling:</strong></p> <p>Härstammar från östra Asien - från Nordkorea, genom Kina hela vägen ner till västra Indonesien.</p> <p>Lättskött och snabbväxande. Placera i soligt läge. Härdig på friland i zon 1-2. Har rapporterats klara temperaturer ned till -25ºC.</p> <p><meta charset="utf-8">Trivs bäst i fuktiga, bördiga och väldränerade jordar. Tolererar de flesta pH i jordväg. Trivs ej i våta marker. </p> <p>Kan hållas lågväxande och toppas för kontinuerlig tillväxt av unga skott och blad. </p> <p>Har en god skuggtolerans, men resultatet blir smala, långsträckta träd som söker sig upp emot ljuset. </p> <p>Placerat i sol eller skugga, trädet blir med tiden ca 15-20 meter högt. Kinesisk Toon kan bli över 100 år. </p> <p>Toppa även som större träd för rik tillväxt av unga blad &amp; skott.</p> <p><i>S</i>ätter rotskott vid vuxen ålder.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 15-20 meter<br>Växtzon: 1-2</p>

<p>Vallörtsplanta - plantor tagna från fler<span data-mce-fragment="1">årig moderplanta av sorten 'Bocking 14' (naturligt förökade via rotdelar)</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">'Bocking 14' är en steril sort vilket betyder att den inte har förmåga att producera och sprida sig via frö. Förökning sker enbart under jord. Detta gör att 'Bocking 14' tillsammans med 'Bocking 4' m fl inte är klassade som invasiva.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Vallört 'Bocking 14'<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Symphytum x uplandicum<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Boraginaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Vallört är historiskt sett en väl använd växt inom behandling av olika åkommor. Men framförallt är den en väldigt effektiv ackumulator av näringsämnen, alltså en bra jordförbättrare. Vallört växer snabbt och rötterna är djupgående vilket ger växten tillgång till näring från djupare jordlager som annars oåtkomligt för de flesta växter. Det är till största del mineraler som kalium och kalcium som lagras i bladen, men även magnesium, järn, fosfor, mangan m.fl.</p> <p data-mce-fragment="1">Bladen från vallörten kan klippas ner under året och användas som täckmaterial, alternativt myllas ner i jorden, för att göra näringsämnena tillgängliga för andra växter. Vallörtsbladen passar bra som gödning till fruktträd och bärbuskar tack vare dess innehåll av kalium och fosfor.</p> <p data-mce-fragment="1">Vallörten har en lång växtperiod, tidig vinter till sen höst.</p> <p data-mce-fragment="1">Om bladen inte klipps ner innan vintern vissnar de och ger på samma sätt näringstillskott till marken de växer på. Nya blad börjar växa fram på plantan direkt efter snösmältning.</p> <p data-mce-fragment="1">Man kan även göra eget gödselvatten av vallört genom att fylla en behållare med bladen och sedan fylla med vatten upp till kanten. Låt stå i ett par dagar och blanda sedan gödselvattnet med 10 delar vatten för att vattna växterna med.</p> <p data-mce-fragment="1">Effektiv som kantväxt vid gödselstackar för att förhindra näringsläckage, men även som kantväxt kring odlingar och andra ställen man inte vill att rotogräs ska sprida sig. Vallörtens täta rotsystem blir som en underjordisk vägg vilket gör det svårt för andra rötter att ta sig igenom.</p> <p data-mce-fragment="1">Vallörten skapar en attraktiv miljö för andra växter i odlingen - vare sig det är att attrahera pollinatörer eller att fungera som ett naturligt gödselmedel.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Vallört är en örtartad perenn. Den växer alltså kvar på platsen även efter att bladen vissnat under vintern.</p> <p data-mce-fragment="1">Det är en oerhört lättskött växt och den är tolerant i val av växtplats. Den klarar av att växa i skugga samt våta marker och är därför en effektiv komponent i översvämmade och vattenmättade marker.</p> <p data-mce-fragment="1">Den trivs även bra i torrare jordar på soliga platser trots att den mår bäst av en något fuktig miljö. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: skugga/halvskugga/sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 50-180 cm<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-6</p>

<p data-mce-fragment="1"><strong>Sötblad, även kallad för sitt sortnamn: 'Sweetleaf®': nuvarande höjd 30-50 cm</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> 'Sweetleaf®' Hallon, Sötblad, <meta charset="utf-8">'Sweetleaf®' Raspberry, Sugarleaf<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> <meta charset="utf-8"> <span>Rubus chingii var. suavissimus</span><br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Rosaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Sweetleaf® är en hallonart som härstammar från Kina, där den främst växer i de södra provinserna Guizhou, Guang Dong och Guangxi. Busken är hyfast okänd men börjar bli högt eftertraktad på grund av sin sötgivande förmåga och härdiga egenskaper. </p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><span class="s1">Sweetleaf® kan beskrivas som ett mer härdigt alternativ till Stevia: då dess blad innehåller s k 'rubusosider' som ingår i samma glykosidgrupp som steviosider, samt då den är fullt vinterhärdig och t o m har ett kraftigt växtsätt. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span class="s1"><meta charset="utf-8">De två glykosiderna steviosider och rubusosider är mycket jämförbara i deras kemiska struktur och har därför också en nära identisk sötgivande effekt. Den kemiska molekylen 'rubusosid' i sin rena form är cirka 200 gånger sötare än kommersiellt raffinerat socker från sockerbetor i sin rena form.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Även färska blad har enorm sötma. Om du tuggar på ett blad smakar det ganska neutralt "grönt" först, innan en utmärkande, bred, matt sötma tar över smaksinnet.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span class="s1">Sweetleaf<meta charset="utf-8">® har ingen udda bismak, vilket stevia ofta kritiseras för. </span><span class="s1"><meta charset="utf-8"></span></p> <p data-mce-fragment="1"><span class="s1"><meta charset="utf-8">För att använda Sweetleaf®: riv eller skär de färska nyskördade bladen i bitar och skålla dem sedan med uppkokat vatten. I processen frigörs de sötgivande ämnena från bladen och absorberas av vattnet. Mängden blad som används är enbart en smaksak. Vissa gillar det lite sötare (fler blad); andra gillar det inte riktigt så sött (färre blad). Dessutom kan du även gnugga bladen i handflatorna innan du skållar dem, så bladstrukturen bryts ned och sötningsämnena lättare kan fly från cellerna.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bladen kan även användas som sötgivande i torkad form, pulveriserade eller genom att koka en sirap på dem.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra till att söta bl a téer och bakverk.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><span><meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">Rubus chingii var. suavissimus</em> är en av fyra arter som används i Guangxi, Kina för att göra etnomedicinen tiancha (sött te).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Sweetleaf® är en kraftigt växande och lövfällande buske. De snabbväxande skotten har enorm vigör med upprätt växtsätt och når en sluthöjd på cirka 250 cm. På grund av den markanta växtkraften är de färska skotten mycket toleranta för beskärning och växer snabbt ut igen.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">De färska, gröna skotten är tungt beväpnade med taggar, men det är inte av största betydelse eftersom endast bladen är av intresse. Bladen har en slående, femflikig form.</span></p> <p class="p1">Odlas bäst i en väldränerad jord i soligt till halvskuggigt <meta charset="utf-8">läge. Generellt tolerant mot många olika jordar. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol - halvskugga<br data-mce-fragment="1">Höjd: 1,5-2,5 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p>Amerikanskt Judasträd: nuvarande höjd 40-60 cm</p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Amerikanskt Judasträd, Kanadensiskt Judasträd, Eastern Redbud<strong><br>Vetenskapligt namn: </strong><em>Cercis canadensis<br></em><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p>Denna variant av Judasträd härstammar från Nordamerika. När det Amerikanska Judasträdet upptäcktes av spanjorerna under andra hälften av 1500-talet jämfördes det med det Judasträd från medelhavsregionen (<em>Cercis siliquastrum</em>) som de redan kände till - det är även det träd vi vanligast refererar till när vi säger Judasträd här i Europa-regionen. De största skillnaderna är att det Amerikanska Judasträdet har spetsiga blad och är något mindre i vuxen storlek samt är mer köldhärdigt - jämför <em>C. canadensis</em><em>' </em>USDA-zon 4-9 med <em>C.</em> <em>siliquastrum</em>'s USDA-zon 6-10.<em> C. canadensis</em><em> </em>ska även vara mer<em> </em>lämpat för fuktiga miljöer/marker än många andra arter i släktet. </p> <p>Blommar i mars-april med klart rosa blommor på bar stam, då även på trädets huvudstam, vilket ofta är väldigt iögonfallande. Blomstringen sägs styras kraftigt av den föregående vinterns omfattning. Efter hårda vintrar blomstrar Judasträdet mer överflödigt, efter mildare vintrar mindre så. </p> <p>Blommorna kan ätas råa eller picklas. De har en uppfriskande syrlig smak och är rika på C-vitamin. Spännande tillskott till en sallad. </p> <p>Oöppnade blomknoppar kan även picklas eller läggas in likt <a rel="noopener noreferrer" href="https://tradgardsdags.nu/products/kapris-capparis-spinosa" title="Kapris (Capparis spinosa)" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Kapris</strong></span></a>.</p> <p>Indianstammar i Nordamerika täckte de mogna fröbaljorna med glödande kol för att sedan skala och äta de rostade fröerna. Jag förutsätter att ett modernt sätt att göra detta på är att helt enkelt separera fröerna från fröbaljan och rosta fröerna över spis eller i ugn för att göras redo att ätas. Vissa källor uppger sig ha blötlagt och kokat fröna likt linser, som också är en ärtväxt.</p> <p>Frukterna är proteinrika likt andra växter i familjen Ärtväxter (Fabaceae). Torra frön innehåller ca 25% protein, 8% fett och 3% mineraler av olika slag. För att vara en oförädlad</p> <p> </p> <p>(och vild i Nordamerika) källa på näring är detta rätt bra, näringsmässigt konkurrerar den med både Pekan och Valnöt. Fröbaljorna sitter kvar på trädet en lång tid - de är tillgängliga från sensommaren ända in till vintern - och anses vara acceptabla för konsumtion under denna period. Fröbaljorna kan dock ibland hittas </p> <p> </p> <p>kvarhängande ända fram till våren efterföljande år, om de är lämpliga för konsumtion då eller ej anges inte. Av förut nämnda anledningar anses fröna från C. canadensis vara en användbar källa av överlevnadskost.</p> <p>De unga, gröna och spröda fröbaljorna kan ätas likt sockerärter - ånga dem, koka dem eller woka dem. De passar bra i en wok med t ex lök, vitlök, paprika och bladgrönsaker. Bladen kan ätas likaså - yngre, spröda blad rekommenderas.</p> <p>Te gjort på innerbarken har använts för nedsättning av feber mm. Kallbryggning av rötter och inre bark har i gammal folkmedicin använts för att behandla b la kikhosta.</p> <p>Flitig på att attrahera pollinatörer med sin överflödiga blomstring. Anses vara ett bra träd för honungsbin.</p> <p>Trädet har även många andra tillämpningar inom den Nordamerikanska indiankulturen. En historia om Judas och hur han gav trädet sitt internationella namn är enkelt att hitta för den läsintresserade.</p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Även om det Amerikanska Judasträdet anses vara bättre lämpat för fuktiga marker än andra arter i släktet, så växer den helst inte i överdrivet blöta jordar med hög lerhalt. Den trivs bäst i något sandigare lerjordar.</p> <p>Växer gärna i soligt läge, klarar sig även bra i lätt skugga.</p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är ett snabbväxande träd som ofta blir upp till 80 år gammalt. </p> <p>Blommor uppkommer i mars-april på föregående års tillväxt. </p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är en utav de få arter i famlijen Ärtväxter som <span style="text-decoration: underline;"><em>inte</em></span> fixerar kväve via sina rötter från luftporer i marken.  </p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / lätt skugga<br>Höjd: 6-10 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1">Jiaogulan: nuvarande höjd 20-40 cm<br></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnamn:</strong><span> Jiaogulan, Gynnostemma, <meta charset="utf-8">Sweet Tea Vine, Southern Ginseng, Miracle Plant, Amachazuru</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Gynostemma pentaphyllum</span><br></em><strong>Familj:</strong> Cucurbitaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Jiaogulan, även kallad "odödlighetens ört", är en av de mindre välkända traditionella kinesiska örterna. I århundraden användes den nästan uteslutande av folket i en bergsregion i södra Kina där örten växer vilt. </p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Traditionell Kinesisk Medicin (TCM) som vi känner den idag har sitt ursprung i mitten av landet, <meta charset="utf-8">långt ifrån denna region. Av denna anledning ingår inte Jiaogulan i TCM:s standardiserade uppslag av läkemedel och används därför inte i lika stor utsträckning som andra kinesiska läkeörter. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">På 1970-talet genomförde Kina en genomgående folkräkning. Man upptäckte då att invånarna i särskilda regioner, huvudsakligen Guizhou-provinsen, levde längre än genomsnittet - ofta mer än 100 år. Det visade sig att de äldsta invånarna regelbundet hade druckit Jiaogulan-te under sin livstid. Delvis från denna händelse kommer smeknamnet "odödlighetens ört", men även ifrån flertalet vetenskapliga studier som gjorts om den mystiska örten.</p> <p data-mce-fragment="1">Modernt erkännande för Jiaogulan utanför Kina har sitt ursprung från en forskning i sockersubstitut. När man undersökte det sötgivande ämnet i Jiaogulan hittade man saponiner som är identiska till de saponiner förekommande i <span style="color: #4e991d;"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/koreansk-ginseng-panax-ginseng" title="Koreansk Ginseng (Panax ginseng)" style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>Koreansk Ginseng (<em>Panax ginseng</em>)</strong></a></span>. Fortsatt forskning upptäckte flertalet ytterligare saponiner vilka var jämförbara eller identiska med de förekommande i P. ginseng. Saponinerna i P. ginseng kallas ginsenosider medan de funna i Jiaogulan kallas gypenosider. Jämfört med Koreansk Ginseng, har Jiaogulan fördelen att den är betydligt mycket lättare att odla och är skörderedo mycket tidigare.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Idag är Jiaogulan väl använd i Kina och konsumeras i stor utsträckning av de intresserade av dess ansedda föryngrande egenskaper. </p> <p data-mce-fragment="1">Bladen smakar sött och används för att göra te på. Kan även tillagas - i woker t ex.</p> <p data-mce-fragment="1">Örten används idag vid behandling av diabetes och en rad andra åkommor. Det finns mycket att läsa om denna ört för den intresserade.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Jiaogulan har i naturen ett vidspritt utsträckningsområde: det sträcker sig hela vägen från Kina till Korea och Japan, ner till Sydostasien och till och med till Nya Guinea. Det är en växt som trivs i en mängd olika klimat. Det är en klättrande växt som kan sträcka sig hela 8 meter högt. Du kan antingen odla den emot något den kan slingra sig på, eller låta den krypa sig fram i lågväxande buskage längs med marken.</p> <p data-mce-fragment="1">Jiaogulan ska klara av att växa i majoriteten av Sveriges zon 1-2, på ett ungefär klarar den temperaturer ner till -10°C. Vill gärna växa i en mullrik, väldränerad men fukthållande jord (typisk humus-karaktär) - planteringsjord fungerar bra. Placera soligt. </p> <p data-mce-fragment="1">Plantera i kruka och övervintra i växthus första året för att ge plantan något mildare omständigheter. Du kan även övervintra den i förråd, källare etc. om det finns tillräckligt med ljus. Klarar plantan första året med skyddad övervintring kan man testa att plantera ut plantan i marken nästa vår för att ge den ett försök att övervintra utan skydd den kommande vintern. Man kan alltid sätta upp vindskydd utav fiberduk och pålar runt plantan samt täcka basen med halm för att skapa mildare omständigheter vid odling direkt på friland.</p> <p data-mce-fragment="1">Alternativt flytta in växten inomhus under vintern och ställ ute under sommarhalvåret. Har din växt vuxit till sig ordentligt efter sommaren så toppa och gör te på bladen för att anpassa den till sin nya odlingsyta inomhus. Med denna metod går det att odla Jiaogulan i hela Sverige.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra att odla som marktäckare i tillåtande klimat.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: upp till 8 meter<br>Växtzon: 1-2</p>

<p data-mce-fragment="1">Körsbärskornell: nuvarande höjd 40-80 cm</p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Trivialnamn</b>: Körsbärskornell, Cornelian Cherry<br><b>Vetenskapligt namn</b>: <i>Cornus mas </i><br><b>Familj</b>: Cornaceae </span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Vi refererar gärna till Körsbärskornellen som Europa's (gulfärgade) motsvarighet till Sakura - de japanska körsbärsträden, som också blommar på bar kvist. Likt körsbärsträden får även Körsbärskornellen intressanta, ätbara bär som kan användas till mycket.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Den naturliga utbredningen av körsbärskornell sträcker sig från centrala och sydöstra Europa till västra Asien runt Kaukasus, men den har även med framgång planterats i bland annat Sverige och Nordamerika.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen är vanligen använd för sitt prydnadsvärde tidigt på året. Med sin rikliga blomning på bar kvist i mars-april är den en uppiggande syn innan mycket annat hunnit slå ut. I och med detta utgör den också en värdefull tidig källa till nektar och pollen för pollinatörer. Blommorna är små och gula och sitter i kluster.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Av blommorna blir det </span></p> <p> </p> <p class="p1"><span class="s1">sedan olivformade röda bär som är ätliga. Dessa mognar sent på sommaren eller tidigt på hösten. Frukten är hård, sur och kärv innan den är mogen men mjuknar i takt med att den blir sötare. En annan vägledning för när frukten är ätmogen får man genom att titta på marken – när frukten börjat falla har den sötnat. För enklare skörd kan man då skaka grenarna och sedan plocka upp de bär som faller, detta eftersom alla inte mognar samtidigt.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Bären som beskrivs smaka tranbär/surkörsbär/plommon kan användas för att göra gelé, sylt, saft, fruktvin och som cocktailbär. Kärnorna kan rostas, malas och sedan användas som kaffesubstitut och omogna frukter kan läggas in och ätas som substitut till oliver. Körsbärskornellen har länge använts i medelhavsländer och västra Asien just för sina frukter och de medicinska egenskaper som de anses ha. Bären innehåller en hög halt C-vitamin och antioxidanten antocyanin som ger frukten dess färg.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen är självpollinerande men skörden kan bli rikligare om flera individer planteras tillsammans.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Det hårda träet från Körsbärskornellen var högt värderat hos de gamla romerna och grekerna för att tillverka bl a spjut och bågar.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen trivs bäst i full sol till halvskugga men fungerar också bra på skuggigare platser men sätter då färre bär.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Om den får växa fritt så blir den en bred och yvig buske. Det går även utmärkt att stamma upp den till ett litet träd och kronan kan bli lika bred som trädet kan bli högt. Fritt växande blir den flerstammig men det går lika bra att välja att behålla och stamma upp en av stammarna. Körsbärskornell kan dessutom användas som häckväxt då den svarar bra på beskärning.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Har ett upprättväxande växtsätt men blir grenarna långa så kan deras spetsar börja peka nedåt.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen föredrar väldränerad, näringsrik jord och är inte kräsen när det gäller pH-värde även om kalkhaltig jord är särskilt gynnsam. Den<i> </i>är värmegynnad och tål torka när den har etablerat sig.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Stammen är gråbrun och barken på något äldre individer flagnar fint. Körsbärskornellen är lövfällande och höstfärgen är vackert brungul till rödbrun.</span></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Egenskaper</b>:<br><br>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol/halvskugga<br>Höjd: 3-6 m<br>Växtzon: 1-4</span></p>

<p>Dvärg-Mullbär Mojo Berry® 'Matsunaga': nuvarande höjd 40-50 cm</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Dvärg-Mullbär, Mojo Berry® <strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Morus rotundiloba<br></em><strong>Familj:</strong> Moraceae</p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p class="p1">Mojo Berry® är en kortvuxen mullbärssort som ger frukt både på äldre och nya grenar, vilket innebär att du kan plocka mullbär under det första året, till skillnad från de vanliga 5 eller 6 åren som det tar de flesta andra mullbär.</p> <p class="p1">Denna dvärgformade, kompakta sort når bara en höjd av cirka 1,5 m (jämfört med vanliga mullbär som kan bli upp till 6-8 m höga) vilket gör den lämplig för alla trädgårdar.</p> <p class="p1">Till skillnad från andra sorter som endast producerar frukt under en 3-veckorsperiod mot slutet av sommaren, producerar Mojo Berry® bär under en mycket lång period, från maj ända fram till september.</p> <p class="p1">Frukterna går utmärkt att använda till sylt, tårta eller andra rätter.</p> <p>Mojo Berry® är vacker som solitärträd i kruka på terrassen/uteplatsen eller i en kruka med samplantering tillsammans med andra växter och är även fin som häckväxt/avgränsare.</p> <p><strong>Allmänt om Mullbär:</strong></p> <p><span></span><span>Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, </span><a rel="noopener noreferrer" title="Vitt mullbär (Morus alba)" href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">Morus alba</span></strong></a><span>, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.</span></p> <p><span>Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. </span></p> <p><span>Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.</span></p> <p>Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare<span> </span><span>innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </span></p> <p>På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt <a rel="noopener noreferrer" title="Goji (Lycium barbarum)" href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">gojibäret</span></strong></a>, vara en så kallad "superfood".</p> <p>Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.</p> <p>På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Mojo Berry® är härdig ner till -10<span>°</span><span>C = odling på friland zon 1-2</span>. Om man vintertäcker trädet med fårull eller liknande kan det klara sig ute på friland ända upp till zon 5. Alternativt odla i kruka och ställ i växthus/förråd över vintern.</p> <p>Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p>Passar bra som spaljéträd då grenarna är<span> </span>lättböjliga.</p> <p>Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p>Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p>Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos<span> </span>mullbärsväxter. </p> <p>Bären mognar kontinuerligt från maj till september.</p> <p><strong></strong>Bären skördas när färgen övergått från rött till kolsvart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: runt 150 cm<br>Växtzon: 1-2 på friland, 1-5 med vintertäckning eller i växthus</p>

<p><strong>Fembladig Akebia i olika storlekar</strong></p> <p><strong>Höjd:</strong></p> <ul> <li><strong>100-120 cm</strong></li> <li><strong>180-200 cm [ENDAST FÖR UPPHÄMTNING] </strong></li> </ul> <p><span data-mce-fragment="1">Samtliga plantor är i blommande ålder</span></p> <p><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/akebia-quinata-alba-c2" title="Fembladig Akebia 'Alba' 100-120 cm (Akebia quinata) | Trädgårdsdags" style="color: rgb(78, 153, 29);"><em><strong>För den vitblommiga sorten, se här.</strong></em></a></span></p> <p><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn</strong><span data-mce-fragment="1">: Fembladig Akebia, Chocolate Vine </span><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn</strong><span data-mce-fragment="1">: <em>Akebia quinata </em></span><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Familj</strong><span data-mce-fragment="1">: Lardizabalaceae </span><br data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning</strong><span data-mce-fragment="1">:</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Den Fembladiga Akebian härstammar från Japan, Kina och Korea där den ofta hittas <meta charset="utf-8">naturligt växande <meta charset="utf-8">i bergssluttningar och på kullar emot häckar, trädstammar, längs skogskanter och vattendrag.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Höjdpunkten med denna akebia är dess avlånga ätbara, lila frukter som bildas inuti baljor vilka självmant öppnar upp sig när frukten är mogen. Fröna omges av ett saftigt fruktkött som är sött till smaken - det sägs påminna om köttet hos drakfrukten. I Japan äts den främst som en säsongsbaserad delikatess. Frukten äts ibland tillsammans med citron för att förhöja smaken.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Skalet på baljan används inom matlagning där det bl a fylls med färs för att sedan friteras.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Fröna är beska och bör inte tuggas på, de kan dock sväljas hela eller helt enkelt spottas ut för att undvika den bittra smaken.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Frukterna kan göras till sylt, gelé, juice eller smoothies och till och med glass kan göras på fruktköttet.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Unga skott kan tillsättas i sallader. Blad kan torkas och göras te på.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Används ofta som en täckväxt: både längs med väggar, staket, marker och övriga mindre attraktiva ytor.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Akebian används även ofta som en markbindare i sluttningar för att förebygga erosion.</span></p> <p><span>Den Fembladiga Akebian ger trädgården ett österländskt utseende.</span></p> <p><span><meta charset="utf-8">Blommorna uppges dofta allt från vanilj till honung och choklad. Blommorna är visuellt tydligt uppdelade i han- och honblommor.</span></p> <p>Det har gjorts <a title="Bioconverted Fruit Extract of Akebia Quinata Exhibits Anti-Obesity Effects in High-Fat Diet-Induced Obese Rats" href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9656223/" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>studier</strong></span></a> som visar på att konsumtion av <em>Akebia quinata</em> reducerar fettansamling i kroppen samt sänker kolesterolvärdet i blodet och på så sätt kan vara effektiv för att bekämpa fetma. Detta är ett relativt nya fynd (2022) och teorier om att denna frukt kan bli mer välkänd inom snar framtid är uttalade. </p> <p>Samma undersökning har även visat att <em>A. quinata</em> verkar renande för både lever, njurar och hjärt- &amp; kärlsystemet. Regelbunden konsumtion hade kunnat leda till en stärkt hälsa. <em>A. quinata</em> är vätskedrivande. </p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">Vid förtäring av växten ska den även vara hämmande mot bakterie- och svampinfektioner. Rötterna fungerar feberstillande.</p> <p><span>Inom traditionell kinesisk medicin används akebian för att behandla urinvägsinfektioner, otillräcklig laktation och reumatoid artrit.</span></p> <p><span>Rankorna används även för att fläta korgar.</span></p> <p><span>Ur fröna utvinns en olja som används vid traditionell kinesisk tvåltillverkning.</span></p> <p><strong data-mce-fragment="1">Odling</strong><span data-mce-fragment="1">:</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Växer helst på solig plats, även om tålig i skuggiga lägen. Föredrar något sandigare jordar med bra dränering och bra fukthållande egenskaper. En humusrik, lätt sandig jord är det bästa - typ planteringsjord blandad med sand. Klarar att växa i jordar med både högre och lägre pH-värden. </span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Tycker om regelbunden bevattning. Den är dock relativt tålig mot torka. Även mycket köldtålig - klarar lägre temperaturer mellan -20ºC och <meta charset="utf-8">-30ºC. </span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Generellt snabbväxande. Kan beskäras tidig vår vid behov.</span></p> <p><span data-mce-fragment="1">Akebior är inte självpollinerande, vilket betyder att samtliga växter i släktet behöver en annan individ som är genetiskt olik för att framgångsrikt pollineras och producera frukt - det behöver inte vara en annan art/sort, bara en annan individ.</span></p> <p><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper</strong><span data-mce-fragment="1">:</span><br data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Växtläge: sol / halvskugga</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Höjd: upp till 4 m</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-3<br></span></p>

<p data-mce-fragment="1">Mullbärsträd av den snabbväxande &amp; härdiga sorten 'Mulle' (svarta bär) - nuvarande höjd: 60-80 cm</p> <p data-mce-fragment="1">Bild tagen på höst därav gulnande av blad</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Mullbär 'Mulle' Svart Mullbär, Svart Mullbärsträd<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Morus acidosa<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Moraceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Allmän info Mullbär:</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span><span data-mce-fragment="1">Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" title="Vitt mullbär (Morus alba)" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;">Morus alba</span></strong></a><span data-mce-fragment="1">, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare<span> </span><span data-mce-fragment="1">innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </span></p> <p data-mce-fragment="1">På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt <a data-mce-fragment="1" href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;">gojibäret</span></strong></a>, vara en så kallad "superfood".</p> <p data-mce-fragment="1">Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.</p> <p data-mce-fragment="1">På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Klarar temperaturer ner till -25<span data-mce-fragment="1">°</span><span data-mce-fragment="1">C</span>. Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra som spaljéträd då grenarna är<span data-mce-fragment="1"> </span>lättböjliga.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos<span data-mce-fragment="1"> </span>mullbärsväxter. </p> <p data-mce-fragment="1">Bären mognar kontinuerligt från mitten av sommaren till tidig höst.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong>Bären skördas när färgen övergått från rött till kolsvart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 5-10 m<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1">Mullbär 'Full Seasons': nuvarande höjd 70-120 cm</p> <p data-mce-fragment="1">Plantorna bar frukt i juni och sätter nu bär i en andra omgång (skrivet 24/9-24)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Mullbär, Vitt Mullbär<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Morus alba<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Moraceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p class="p1">'Full Seasons' är en sort som sätter rikligt med stora, nästan svullna, saftiga frukter. Bären skördas när de är svartfärgade.</p> <p class="p1">Något mer kortvuxen än vildsorterna: blir runt 4-5 meter. Samma goda härdighet. </p> <p data-mce-fragment="1">Info Mullbär allmänt:</p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span><span data-mce-fragment="1">Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" title="Vitt mullbär (Morus alba)" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">Morus alba</span></strong></a><span data-mce-fragment="1">, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare<span> </span><span data-mce-fragment="1">innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </span></p> <p data-mce-fragment="1">På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt <a href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" data-mce-fragment="1" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">gojibäret</span></strong></a>, vara en så kallad "superfood".</p> <p data-mce-fragment="1">Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.</p> <p data-mce-fragment="1">På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Mojo Berry® är härdig ner till -10<span data-mce-fragment="1">°</span><span data-mce-fragment="1">C = odling på friland zon 1-2</span>. Om man vintertäcker trädet med fårull eller liknande kan det klara sig ute på friland ända upp till zon 5. Alternativt odla i kruka och ställ i växthus/förråd över vintern.</p> <p data-mce-fragment="1">Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra som spaljéträd då grenarna är<span data-mce-fragment="1"> </span>lättböjliga.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos<span data-mce-fragment="1"> </span>mullbärsväxter. </p> <p data-mce-fragment="1">Bären mognar kontinuerligt från maj till september.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong>Bären skördas när färgen övergått från rött till kolsvart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 4-5 m<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4</p>

<p><strong>Havtorn av den självfertila sorten 'Friesdorfer Orange': nuvarande höjd 40–50 cm</strong></p> <p><meta charset="utf-8">Självfertil sort = behöver enbart 1 planta för fruktsättning.<br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Havtorn, <meta charset="utf-8">Havstörne, Finnbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Hippophae rhamnoides</em><br><strong>Familj:</strong> Elaeagnaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Friesdorfer Orange' är en högavkastande havtornssort med stora, orange bär rika på C-vitamin. Bären används till saft, sylt, marmelad och olja.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, öppet läge i väldränerad jord. Torktålig och härdig. Han- och honplantor behövs för bärproduktion.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p data-mce-fragment="1"><strong>Svart Goji: nuvarande höjd 10-20 cm</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Frösådda plantor, uppvuxna i svenskt klimat</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Svart Goji, Ryskt Bocktörne<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> </em><em data-mce-fragment="1">Lycium ruthenicum </em>Murr.<em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong><span> </span>Solanaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Svart Goji är, likt släktingen<span> </span><a title="Gojibär (Lycium barbarum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/gojibar-bocktorne-lycium-chinense" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong style="color: #4e991d;">Goji (<em>Lycium barbarum</em>)</strong></span></a>, en rik källa av proteiner och vitaminer. Särskilt rikt är det svarta gojibäret på antocyaniner, med ett högre innehåll än blåbär. Busken har sitt ursprung i områdena kring tibetanska högplatån och södra Ryssland.</p> <p data-mce-fragment="1">Det är en växt som ännu inte fått mycket uppmärksamhet i väst, men den har sedan länge använts av urbefolkningen i sin naturliga växtmiljö. Överraskande nog använder urbefolkningen i små nordindiska samhällen bäret till att göra en salva för att motverka blindhet på kameler. Detta är möjligt tack vare bärets höga innehåll av<span> </span><em>lutein</em>.</p> <p data-mce-fragment="1">Bäret får sin djupt blålila färg från antocyaninerna, ett ämne som finns i ovanligt höga halter i det svarta gojibäret. Antocyaniner är samma ämne som färgar blåbären blåa och bidrar till många av dess nyttiga egenskaper. </p> <p data-mce-fragment="1">Mogna bär kan ätas råa, torkas eller tillagas.</p> <p data-mce-fragment="1">Det vanligaste sättet att konsumera svarta gojibär är att göra en s.k. infusion på dem. Detta görs bäst när de är helt färska, men det går även att göras med torkade bär. Det Svarta Gojibäret ger ifrån sig olika färger beroende på vilken typ av vatten som används. Vid mineralrikt vatten<span> </span><meta charset="utf-8">(basiskt: pH &gt;7) blir färgen djupt mörkblå och i surt vatten<span> </span><meta charset="utf-8">(pH &lt;7) blir färgen intensivt lila.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Svart Goji växer ursprungligen i mycket extrema klimat där den utsätts för torka, extrem kyla, höga salthalter och näringsfattiga jordar. Dessa faktorer har gjort det svarta gojibäret till en väldigt härdig växt. Den kan växa i temperaturer ner till -20 ºC.</p> <p data-mce-fragment="1">Det är en lättodlad buske som ofta ger rika skördar. Den växer gärna i väldränerade jordar (ofta sandjordar) och etablerar ett kraftigt rotsystem vilket gör den till en bra markbindare, t.ex. vid strandkanter. Den kan dessutom på naturlig väg bilda en tät vägg som skyddar mot den värsta blåsten. Trivs i ljusa lägen.</p> <p data-mce-fragment="1">Busken blir upp till 2 m och kan odlas utomhus på friland i Sverige. För att skydda den din Svart Goji-buske från de tuffaste svenska förhållandena kan du på sensommaren täcka plantans bas med halm, löv eller likn. - detta skyddar plantan från den svåraste kylan och förlänger odlingssäsongen.</p> <p data-mce-fragment="1">De mångtaliga bären går från gröna till svart/blålila i färg. Det är först då dem är redo för skörd. Detta sker sommar-höst. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 1-2 m<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-6</p>

<p><strong>Svartbambu i olika storlekar: <meta charset="utf-8">ätbara skott &amp; härdig.</strong></p> <p>Höjd:<br></p> <ul> <li>30-40 cm i C1 kruka</li> <li>50-80 cm i C2 kruka</li> <li>120-150 cm i C3 kruka</li> <li>125-150 cm i C10 kruka <meta charset="utf-8"> <span style="text-decoration: underline;">&lt;- ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</span> </li> <li>250-300 cm <span style="text-decoration: underline;">&lt;- ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</span> </li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Svartbambu, <meta charset="utf-8"><span>Bambu, Kinabambu, Black Bamboo</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Phyllostachys nigra</em><br><strong>Familj:</strong> Poaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Svartbambu är en elegant bambu med ursprung i Kina, odlad i århundraden för sina mörka, nästan svarta stammar som utvecklas med åldern. Skotten är ätliga och används i asiatisk matlagning – späda skott skördas på våren och tillagas kokta, stekta eller inlagda. Bambuträet används även i hantverk och trädgårdsdesign för sin form och styrka.</p> <p><meta charset="utf-8">De uppkommande yngsta skotten skördas och skalas. Brukar skivas och skållas eller läggas i olika grytor. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, väldränerad men fukthållande jord. Kan sprida sig med rhizomer – plantera med rotspärr om spridning ska kontrolleras. Härdig till cirka –18 °C.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–6 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–4 (skyddat läge)</p>

<p data-mce-fragment="1">1st träd Rött Mullbär 'Red No. 2': nuvarande höjd 50-80 cm<strong></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Plantorna bar frukt i juni och sätter nu bär i en andra omgång (skrivet 24/9-24)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Rött Mullbär<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Morus rubra<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Moraceae</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p class="p1">Sorten 'Red No. 2' ger röda till svarta bär som är uppfriskande sötsyrliga. Något mer kortvuxen än vildsorterna: blir runt 4-5 meter. Samma goda härdighet. </p> <p data-mce-fragment="1">Allmänt om Mullbär:</p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span><span data-mce-fragment="1">Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" title="Vitt mullbär (Morus alba)" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">Morus alba</span></strong></a><span data-mce-fragment="1">, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare<span> </span><span data-mce-fragment="1">innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </span></p> <p data-mce-fragment="1">På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt <a href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" data-mce-fragment="1" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">gojibäret</span></strong></a>, vara en så kallad "superfood".</p> <p data-mce-fragment="1">Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.</p> <p data-mce-fragment="1">På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></h4> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fullständig <meta charset="utf-8">sortspecifik beskrivning på väg...</em></p> <p data-mce-fragment="1">Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra som spaljéträd då grenarna är<span data-mce-fragment="1"> </span>lättböjliga.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos<span data-mce-fragment="1"> </span>mullbärsväxter. </p> <p data-mce-fragment="1">Bären mognar kontinuerligt från maj till september.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong>Bären skördas när färgen övergått till rött/svart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></h4> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 4-5 m<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4</p>

<p><strong>Ginkgo / Kinesiskt Tempelträd: nuvarande höjd 80-100 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Ginkgo, Kinesiskt Tempelträd, <span>Maidenhair Tree</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Ginkgo biloba</em><br><strong>Familj:</strong> Ginkgoaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Ginkgo är en uråldrig trädart från Kina, odlad i tusentals år som prydnads- och tempelträd. Bladen används i traditionell kinesisk medicin. Trädet uppskattas för sina vackra flikiga blad och starka höstfärger.</p> <p><span>Det är den sista levande arten i sin ordning: Ginkgoales, som först uppkom för över 290 miljoner år sedan.</span></p> <p><span>Trädet är mycket likt de urträd som det härstammar från. </span>Dess närmaste släktingar idag är kottepalmer och barrträd.</p> <p>Trädet odlades tidigt i mänsklighetens historia och är fortfarande allmänt planterat. Det anses vara en levande fossil. Träden är väldigt långlivade, vissa exemplar beräknas vara runt 1500 år gamla. </p> <p>Både fröer och blad är ätbara. Ginkgobladen har sedan länge varit ansedda för dess påtalade positiva effekt på kognitiva funktioner, såsom minne och koncentration. </p> <p>Fröerna används både i nermald form i asiatiska risgrötar (<em>congee</em>), samt rostas och saltas för att ätas som hälsosamt tilltugg till andra rätter och drycker. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Tål stadsmiljö och vind bra. Långsamväxande.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–35 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3</p>