Produkter

<p><strong>Lagerblad i olika storlekar: </strong></p> <ul> <li><strong>Höjd: 20–30 cm</strong></li> <li><strong>Höjd: 40-50 cm </strong></li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Lagerblad<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Laurus nobilis</em><br><strong>Familj:</strong> Lauraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lagerblad har använts som krydda och medicinalväxt i tusentals år, från antikens medelhavskök till dagens långkok. De aromatiska bladen används torkade i soppor, grytor, inläggningar och buljonger – och är en stapel i många kök världen över. Bladen innehåller eteriska oljor och har traditionellt använts för att stödja matsmältning och lindra gaser. Växten är städsegrön och passar utmärkt i kruka. Den kan även formklippas till små träd eller häckar om man vill hålla en mer formell stil i odlingen.</p> <h4>Odling</h4> <p>Lagerblad är härdiga vid långvariga vintertemperaturer ned till -5ºC och klarar kortvariga fall ända ned till -15ºC. Det finns de som odlar lagerblad ute året runt i landets mildaste delar - skydda gärna mot vind, antingen i form av en jutesäck eller val av vindskyddad och mild plats i trädgården. </p> <p>I kallare delar av landet kan man odla i kruka som står ute på sommaren och övervintras frostfritt.</p> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge. Planteras i väldränerad, näringsrik jord – gärna i stor kruka som kan flyttas in under vintern. Klipps efter behov för att skörda blad och hålla formen. Vattnas jämnt – inte för blött, inte för torrt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 3–10 meter - troligtvis lägre i nordiskt klimat<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (gynnsamma lägen)<br></p>

<p data-mce-fragment="1">FRÖN (15st/påse)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn: </strong>Lakritsrot, Spansk Lakrits<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"> Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> </em><em data-mce-fragment="1">Glycyrrhiza glabra</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"> </em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Fabaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Detta karaktäriserar vad vi till vardags kallar Lakritsrot, även benämnd Spansk Lakrits, i relation till övriga lakritsarter i släktet <em data-mce-fragment="1">Glycyrrhiza:</em></span></p> <ul> <li>Det är en av de vanligaste lakritsarterna för <meta charset="utf-8">kommersiell odling och produktion av lakrits. </li> <li>Har även en roll i traditionell medicin.</li> <li>Den här arten har en bred utbredning över hela Medelhavsregionen, Centralasien, och delar av Sydostasien.</li> <li>Härdig ner till -20 ºC.</li> <li>Når vanligtvis en höjd på 1-2 meter.</li> </ul> <p data-mce-fragment="1">Lakritsroten har en lång historia både som medicinalväxt och som sötsak. Redan 4000 f.Kr användes den av assyrierna och sedan dess har lakritsroten använts som bl.a. nervlugnande, förkylningsdämpande och vid bekämpning av andra virusinfektioner. Lakritsrot såldes på apoteket som läkemedel så sent som på 1970-talet.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">En av de mest framträdande användningarna av lakritsroten av våra förfäder var att tugga på roten för att hålla tänderna rena och friska. Detta gjordes på grund av att <meta charset="utf-8"><span data-mce-fragment="1">ämnet <em>glycyrrhizin</em></span> som finns i rötterna <span data-mce-fragment="1">har</span> antibakteriella egenskaper. Det är även det ämne som bidrar med den söta smaken. Glycyrrhizin metaboliseras dock inte i våra kroppar och kan därför, precis som <span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><strong><a style="color: #4e991d;" title="Stevia (Stevia rebaudiana)" href="https://tradgardsdags.nu/products/stevia-sotflockel-stevia-rebaudiana" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/stevia-sotflockel-stevia-rebaudiana" data-mce-style="color: #4e991d;">Stevia (<em>Stevia rebaudiana</em>)</a></strong></span>, användas som ett GI-vänligt substitut för socker.</p> <p data-mce-fragment="1">Roten kan strimlas och göras te på. Du kan även göra <span data-mce-fragment="1">en uppfriskande dryck som serveras med is. <meta charset="utf-8">I Mongoliet används bladen från lakritsrot som substitut för vanligt <a href="https://tradgardsdags.nu/products/te-camellia-sinensis" title="Tea (Camellia sinensis)" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/te-camellia-sinensis"><span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><strong>Te (<em>Camellia sinensis</em>)</strong></span></a>.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Roten kan även malas/krossas för att koka din egen lakrits. Blanda med socker/sirap, mjöl och anis i kastrull och koka upp.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Lakritsrot används även ofta tillsammans med anis vid smaksättning av alkoholhaltiga drycker.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Lakritsroten växer naturligt i södra Europa och delar av Asien.</p> <p data-mce-fragment="1">Lakritsroten är härdig ner till -20 ºC. I större delen av Sverige kan den odlas utomhus året runt. För att skydda växten under vintern, täck basen med kvistar, löv, halm eller liknande. Genom att vintertäcka din planta är det möjligt att skapa en plats där den trivs även om din odlingsregion ligger utanför dess angivna växtzon.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Lakritsrot kan också odlas i en bred kruka, ställas utomhus under de varmare månaderna och inomhus under de kallare månaderna.</p> <p data-mce-fragment="1">I Sverige går den att odla både i kruka och på friland men måste i senare fall vintertäckas med t.ex. kvistar, löv eller halm. </p> <p data-mce-fragment="1">Rötterna, vilket är den del som används för konsumtion, blir meterlånga så en stor kruka rekommenderas vid krukodling. Det tar ca 3 år för lakritsroten att bli skördemogen och under den tiden hinner den bli en rätt stor buske.</p> <p data-mce-fragment="1">Lakritsroten trivs bäst i väldränerad jord och lägen med full sol.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Sådd:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Fröna kan sås utomhus <meta charset="utf-8">direkt på friland när jordtemperaturen ligger över 15 ºC. Du kan även  förkultivera inomhus under hela året. Ställ i ljus fönster.<br></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Blötlägg fröna 1 dygn innan sådd. Täck fröna med ett tunt lager jord och håll sådden fuktig.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1"> Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1"> Höjd: 1-2 m<br data-mce-fragment="1"> Grotid: 1-3 mån<br data-mce-fragment="1"> Växtzon: 1-3<br></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Grosso': nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin 'Grosso' är en av de mest odlade lavandinsorterna i kommersiell produktion – särskilt i Frankrike där den odlas i stor skala för sin höga halt av eterisk olja och tydliga, klassiska lavendeldoft. Det är en robust och kraftigväxande sort som passar lika bra i örtträdgården som i större planteringar. Lavandin är högre än äkta lavandel och lämpar sig därför bättre till syften av en lågväxande häck. </p> <p>Blommorna används till torkning, lavendelpåsar, teblandningar, örtsalt och naturlig kroppsvård. Lavandin har traditionellt använts för att skapa ro, lindra huvudvärk och stötta sömnen – ofta i form av doftpåsar eller avkok.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, väldränerat och gärna kalkrikt läge. 'Grosso' är kraftigare än vanlig lavendel och bildar snabbt stora, täta plantor. Passar utmärkt som låg häck eller som solitär i större örtrabatter. Klipps ner efter blomning för att bevara formen och främja ny tillväxt. Tål värme och torka väl, men kräver dränering för att klara vintern.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (med god dränering)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti<br></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Phenomenal': nuvarande höjd 5–10 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin är en korsning mellan äkta lavendel (<em>Lavandula angustifolia</em>) och spiklavendel (<em>Lavandula latifolia</em>), framtagen för att kombinera den förstnämndas arom med den senares växtkraft och tålighet. Sorten 'Phenomenal' är särskilt känd för sin härdighet, täta form och förmåga att klara både fukt och kyla bättre än många andra lavendelsorter. Lavandin blir även högre än vanlig lavendel - passar därför bra i syfte av en lågväxande häck.</p> <p>Blommorna har hög eterisk oljehalt och används precis som vanlig lavendel till torkning, doftpåsar, teblandningar, örtblandningar och naturlig hudvård. Lavandin används också kommersiellt för utvinning av lavendelolja, tack vare sin rika doft.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i full sol i väldränerad, gärna kalkrik jord. Klarar både värme och torka, men också svensk vinter bättre än de flesta lavendelsorter – förutsatt god dränering. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla växten kompakt. Utmärkt i rabatt, örtträdgård, slänter eller som kantväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 50–70 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (god dränering krävs)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti</p>

<p><strong>Lavendel: nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavendel<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula angustifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavendel är en klassisk flerårig kryddväxt med rötter i Medelhavsområdet och lång tradition i både hushåll, örtagårdar och naturmedicin. Blommorna har en tydlig, aromatisk doft och lockar mängder av pollinatörer. Lavendel används både färsk och torkad – till teblandningar, i bakning, till lavendelsocker, örtblandningar, hemgjorda salvor eller som dekoration. Inom traditionell örtanvändning sägs lavendel främja lugn, matsmältning och sömn.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i soligt, varmt och väldränerat läge – gärna med inslag av sand eller grus i jorden. Lavendel trivs bäst i kalkrik jord och kräver god dränering för att klara vintern. Klipps ner lätt efter blomning för att hålla en tät och fin form. Passar bra i örtagårdar, stenpartier, som kantväxt eller i kruka.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 40–60 cm<br><strong>Växtzon:</strong> <meta charset="utf-8">1–5 (väldränerat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli<br></p>

<p data-mce-fragment="1">1 st planta Lila Hallon 'Brandywine': 2 år gammal</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nuvarande höjd 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnamn: </strong>Lila Hallon 'Brandywine'<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Rubus occidentalis x idaeus (ssp. strigosus) / Rubus neglectus<br></em><strong>Familj:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">'Brandywine' är ett äkta lila hallon - då det är en hybridkorsning mellan det svarta och det röda hallonet - <meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">R. occidentalis </em>och<em data-mce-fragment="1"> R. idaeus</em>. Sorten är framtagen av Cornell University i N.Y. för att vara härdig och framförallt <meta charset="utf-8">anpassningsbar i olika miljöer. Likt det svarta hallonet sätter 'Brandywine' inga rotskott. Bären är stora, genomgående runda till formen och har en fast konsistens. Bären har en lätt syrlig, komplett smak. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">'Brandywine' anses vara en utav de bästa lila hallonsorterna, eller enligt vissa källor t om "den bästa".</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1"><meta charset="utf-8">Sorten ska även vara resistent mot insektsangrepp.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1" mce-data-marked="1">Bra sort att göra vin på, konservera i burk eller frysa in. Går även bra att göra sylt på.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Odla i en väldränerad jord på solig plats. De trivs allra bäst i en sandig jord rik på humus. För att ge plantan en humusrik jord kan du då mylla ner växtrester (t ex gräsklipp) i det översta jordlagret alternativt täcka jorden med ett lager växtrester.</p> <p data-mce-fragment="1">Skotten på 'Brandywine' är kraftiga, ganska upprätta och tunga.</p> <p data-mce-fragment="1">Bär mognar juli till september.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 1,5-2 m<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1"><strong>Lila Hallon 'Glen Coe': n<meta charset="utf-8">uvarande höjd 40-50 cm</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnamn: </strong>Lila Hallon '<meta charset="utf-8">Glen Coe'<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Rubus occidentalis x idaeus (ssp. strigosus) / Rubus neglectus<br></em><strong>Familj:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">'<meta charset="utf-8">Glen Coe' är likt <a href="https://tradgardsdags.nu/products/hallon-brandywine-planta-20-40-cm-rubus-occidentalis-x-idaeus" title="Lila Hallon 'Brandywine' Planta 20-40 cm (Rubus occidentalis x idaeus)" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Brandywine'</strong></span></a> är ett äkta lila hallon - då det är en hybridkorsning mellan det <a href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-hallon-planta-30-60-cm-rubus-occidentalis" title="Svart Hallon 'Black Jewel' Planta 50-80 cm (Rubus occidentalis)" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>svarta</strong></span></a> och det röda hallonet - <meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">R. occidentalis </em>och<em data-mce-fragment="1"> R. idaeus</em>. Sorten kommer från Skottland och är en korsning mellan den tagglösa röda hallonsorten 'Glen Prosen' och det svarta hallonet 'Munger'. Framtagen av D.L. Jennings och R.J. McNicol år <meta charset="utf-8">1989 och värderas för sin sjukdomsresistens och taggfria grenar. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Bären från 'Glen Coe' har en mycket söt och <meta charset="utf-8">aromatisk smak. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Bra sort att göra vin på, konservera i burk eller frysa in. Går även bra att göra sylt på.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Odla i en väldränerad jord på solig plats. De trivs allra bäst i en sandig jord rik på humus. För att ge plantan en humusrik jord kan du då mylla ner växtrester (t ex gräsklipp) i det översta jordlagret alternativt täcka jorden med ett lager växtrester.</p> <p data-mce-fragment="1">Bär mognar juli till september.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 1,5 meter<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4</p>

<p>1st Lila Thailändsk Aubergine planta från år 2023<span data-mce-fragment="1"> - nuvarande höjd: 40-60 cm</span><br data-mce-fragment="1"></p> <p>Frösådd planta med kraftigt rotsystem, uppvuxen i svenskt klimat</p> <p>Plantan skickas tryggt och säkert förpackad med stötdämpande emballage.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Lila Thailändsk Aubergine, Purple Thai Aubergine, Thai <meta charset="utf-8">Round Purple Eggplant <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:<i data-mce-fragment="1"> </i></strong><em data-mce-fragment="1">Solanum melongena</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Solanaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">En lilafärgad variant av den typiska thailändska, runda auberginen. Används flitigt i olika typer av curies och grytor. Kan även ätas som rå grönsak vid sidan om huvudrätt. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Lila Thailändsk Aubergine är flerårig men behöver i regel övervintra frostfritt för att klara sig till nästkommande år. Den kan överleva vintern utomhus i de gynnsammaste svenska förhållandena. Vid försök av övervintring utomhus bör basen av plantan vintertäckas med halm eller liknande för att skydda mot kyla. Finns tillgång till växthus är det en utmärkt plats för den thailändska auberginen. </p> <p data-mce-fragment="1">Alternativt odla som annuell i Sverige. Blomning sker ungefär 6 veckor efter groning och skörd kan påbörjas efter 2-3 månader.</p> <p data-mce-fragment="1">Växer bra i de flesta jordar men trivs i en väldränerad och näringsrik jord. Placeras i sol/halvskugga. Gynnas av riklig bevattning. </p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Plantor placeras med ett avstånd på ungefär 60 cm ifrån varandra.</p> <p data-mce-fragment="1">Gödsla gärna regelbundet 1 gång/månad under sommarhalvåret. Första givan ungefär en månad efter groning. </p> <p data-mce-fragment="1">Självpollinerande. </p> <p data-mce-fragment="1">När fruktsättning börjar rekommenderas det hålla antalet frukter per planta runt 4-5 st. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol / halvskugga<br data-mce-fragment="1">Höjd: 50-100 cm<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1 (gynnsamma lägen)</p>

<p><strong>Lingon av sorten 'Fireballs': nuvarande storlek C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lingon, Lingon Berry<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vaccinium vitis-idaea</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Fireballs' är en storfruktig självfertil lingonsort med riklig skörd. Bären används till sylt, gelé, saft och bakning. Lingon är traditionellt en viktig vildbärsresurs i Norden.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i sur, <meta charset="utf-8">mullrik och kalkfattig väldränerad jord. Tålig och lättodlad. Självfertil men högre skörd med korspollinering. <meta charset="utf-8"></p> <p>Mycket tåliga mot kyla, kan tåla temperaturer ned till -40ºC - så länge somrarna är varma. </p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 20–30 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p><strong>Luddkörsbär i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li>Höjd: 30-40 cm </li> <li>Höjd: 40-60 cm</li> <li>Höjd: 60-70 cm </li> </ul> <p class="p1"><span class="s1"><b>Trivialnamn</b>: Luddkörsbär, Nanjing / Korean / Manchu / Shanghai / Ando / Mountain Cherry, Chinese Dwarf Cherry<br><b>Vetenskapligt namn</b>: <em>Prunus tomentosa </em><br><b>Familj</b>: Rosaceae </span><strong></strong><br></p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luddkörsbär härstammar från Kina och används både som prydnadsbuske och för sina små, röda, sötsyrliga bär som passar till saft, sylt och vin.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol i väldränerad jord. Tål kyla och vind bra. Självfertil men ger bättre skörd med flera plantor.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 1,5–3 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Alexander Fleming': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Alexander Fleming’ får stora, tätt fyllda ljusrosa blommor med kraftig doft – klassisk pionkänsla i både uttryck och doft.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från<em> P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Alexander Fleming’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 60–90 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni<br></p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sarah Bernhardt': nuvarande höjd 10–20 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sarah Bernhardt’ är en av de mest välkända och odlingsvärda pionerna, älskad för sina stora, ljusrosa, tätt fyllda blommor med svag doft. Den blommar något senare än många andra sorter och har utmärkt hållbarhet som snittblomma. Det är även en utav de äldsta sorterna - I Sverige finns det många exempel på plantor av ’Sarah Bernhardt’ som vuxit på samma plats i 30–50 år eller mer.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sarah Bernhardt’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 80–100 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Shirley Temple': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Shirley Temple’ får stora, tätt fyllda blommor som slår ut i ljusrosa och bleknar till nästan rent vitt. Blommorna är svagt doftande och eleganta, med ett något lägre och mer kompakt växtsätt än många andra sorter.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Shirley Temple’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sorbet': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sorbet’ har ett unikt färgspel med tätt fyllda blommor i lager av ljusrosa och krämvitt, nästan som en skopa glass – därav namnet. Doften är mild men behaglig, och växtsättet är robust med god blomrikedom.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sorbet’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 70–90 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni</p>

<p><strong>Mandelträd av sorten 'Ferragnes': nuvarande höjd 70–90 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Mandelträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus dulcis</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Mandelträdet har en lång odlingstradition i varma och torra områden runt Medelhavet. Sorten 'Ferragnes' är en fransk högkvalitativ mandelsort som ger stora och välsmakande nötter med mellanhårt skal. <meta charset="utf-8">För god skörd behöver sorten korspollineras med annan mandelsort.</p> <p>Mandlarna används både färska, rostade och i matlagning och bakverk. Alternativt för att göra sin egen mandelolja. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad, kalkrik jord. Tål torka när den är etablerad, men bör vattnas regelbundet vid etablering. Härdig för odling på friland i zon 1–2. <meta charset="utf-8">Det finns även de som framgångsrikt odlar mandelträd i zon 3 och 4 i gynnsamma lägen. </p> <p><meta charset="utf-8">Annars för odling i större kruka som vinterförvaras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 5–10 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3-4)</p>

<p><strong>Mandelträd av den självfertila dvärgsorten 'Nut Me Avijor': nuvarande höjd 50–70 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Mandelträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus dulcis</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Mandelträdet har odlats i tusentals år i Medelhavsområdet och Mellanöstern för sina näringsrika nötter. Sorten 'Nut Me Avijor' är en modern dvärgsort framtagen för lättare skörd och mindre trädgårdar. Sorten är självfertil och ger god skörd på egen hand. Blir inte mer än 1,5-2 meter hög.</p> <p>Mandlar äts färska, rostade eller som ingrediens i bakverk, konfekt och matlagning. Alternativt för att göra sin egen mandelolja. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad, gärna kalkrik jord. Kräver jämn vattning men tål inte stående väta.</p> <p>Odling på friland i gynnsamma lägen zon 1-2, typ i vindskyddat söderläge. I zon 2 rekommenderas att man vintertäcker kronan med någon slags juteväv eller fiberduk. Det finns även de som framgångsrikt odlar Mandelträd i zon 3 och 4 i gynnsamma lägen. </p> <p>Denna sort är härdig ned till ca -15ºC.</p> <p>Annars kan man odla i stor kruka som övervintras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 1,5–2 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3-4)</p>

<p><strong>Marockansk Mynta av sorten 'Moroccan': nuvarande höjd 20–40 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Marockansk Mynta<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Mentha spicata</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Marockansk mynta är känd från Nordafrika där den används i det klassiska myntateet, ofta smaksatt med socker och serverat i små glas. Bladen är aromatiska och används till te, sallader, såser och desserter.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, fukthållande men väldränerad jord. Kan sprida sig kraftigt – odla gärna i kruka eller avgränsat område.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 30–60 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p><strong>Minikiwi 'Geneva': nuvarande höjd 60-80 cm</strong></p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">Icke självfertil honplanta = behöver en hanplanta som <meta charset="utf-8"><a rel="noopener" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> eller en tvåkönad självfertil sort som <span style="color: #4e991d;"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Planta 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>'Issai'</strong></a></span> för att bära frukt. En renodlad <span style="color: rgb(0, 0, 0);">hanplanta r</span>ekommenderas för bästa fruktsättning.<br></p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Actinidia arguta</em><em><br></em><strong>Familj: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. </p> <p>Sorten 'Geneva' är en amerikansk sort som hittades växandes nära Hedrick Hall vid Cornell Experiment Station i Geneva, New York. Sorten är härdig ned till åtminstone -25℃ och producerar släta, väldigt söta frukter med rödaktigt skal.</p> <p>Sorten 'Geneva' är honplantor och behöver antingen en hanplanta eller en hermafrodit planta, så som <a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Planta 50-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>sorten 'Issai'</strong></span></a>, i närheten för att pollineras. </p> <p class="p1"><span class="s1">Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.</span></p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwi 'Geneva'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25<span class="s2">℃</span>. Den har</span> ett slingrande växtsätt och <meta charset="utf-8">kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola.<span class="Apple-converted-space"> <meta charset="utf-8"> <span data-mce-fragment="1">Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök bara se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.</span></span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni-juli blommar 'Geneva' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. <meta charset="utf-8">De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.</span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space"><meta charset="utf-8"> <span class="s1">Sorten 'Geneva' brukar ge frukt redan andra året efter plantering. En etablerad planta kan producera stora mängder </span><span class="s1">frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.</span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone förses med god ljustillgång och vindskydd. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. </span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.</p> <p class="p1">Beskärning vid spaljering:</p> <ul> <li>Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.</li> <li>Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.</li> <li>Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.</li> <li>De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.</li> <li>Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.</li> <li>Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.</li> </ul> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 3-4 m<br>Växtzon: 1-5</p>

<p><strong>Minikiwi av den självfertila sorten 'Issai': nuvarande höjd 60-80 cm</strong></p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Actinidia arguta x <span>polygama</span></em><em><br></em><strong>Familj: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. </p> <p>Sorten 'Issai' är en japansk hybrid mellan en Minikiwi från Ryssland/Kina (Actinida arguta) och Klätteraktinidian (Actinidia polygama). Kombinationen gav en smakrik, mycket härdig och växtkraftig Kiwi-sort som passar utmärkt att odla i vårt nordiska klimat.</p> <p>'Issai' är självfertil och får små gröna, släta frukter som blir cirka 3 cm i diameter. </p> <p>Frukterna mognar i september och har ett grönt fruktkött med en frisk och sötsyrlig smak, som är lik den "vanliga" Kiwin. </p> <p class="p1"><span class="s1">Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.</span></p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwi 'Issai'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -30<span class="s2">℃</span>. </span>Den har ett slingrande växtsätt och <meta charset="utf-8">kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola.<span class="Apple-converted-space"> <meta charset="utf-8"> <span>Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - <meta charset="utf-8">försök bara se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.</span></span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni blommar 'Issai' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. <meta charset="utf-8">De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone tillförses med god ljustillgång och vindskydd. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Även om 'Issai' är självfertil är det fördelaktigt att samplantera den med en hanplanta (inom samma släkte: <em>Actinidia spp.</em>) för att främja fruktproduktion. Det kan ta ett par år innan plantan börjar producera frukt. En etablerad planta kan producera stora mängder </span><span class="s1">frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.</span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.</p> <p class="p1">Beskärning vid spaljering:</p> <ul> <li>Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.</li> <li>Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.</li> <li>Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.</li> <li>De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.</li> <li>Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.</li> <li>Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.</li> </ul> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 3-4 m<br>Växtzon: 1-5</p>

<p><strong>Minikiwi 'Jumbo': nuvarande höjd 60-80 cm</strong></p> <p>Icke självfertil honplanta = behöver en hanplanta som <meta charset="utf-8"><a rel="noopener" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> eller en tvåkönad självfertil sort som <span style="color: #4e991d;"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Planta 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>'Issai'</strong></a></span> för att bära frukt. En renodlad <span style="color: rgb(0, 0, 0);">hanplanta r</span>ekommenderas för bästa fruktsättning.</p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Actinidia arguta</em><em><br></em><strong>Familj: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. </p> <p>Sorten 'Jumbo' är en italiensk sort som är känd för sina stora frukter. Frukterna är söta och smakrika och påminner om den vanliga kiwin till smaken. Sorten är mycket härdig i vårt nordiska klimat och har ett kompakt växtsätt vilket lämpar den för att täcka en yta - t ex en vägg eller spalje.</p> <p>'Jumbo' får gulgröna frukter med ett fast fruktkött som har en god hållbarhet efter skörd.</p> <p>Frukterna mognar i september-oktober.</p> <p class="p1"><span class="s1">Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.</span></p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwi 'Jumbo'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25<span class="s2">℃</span>. </span>Den har ett slingrande växtsätt och <meta charset="utf-8">kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola.<span class="Apple-converted-space"> Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.</span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni blommar 'Jumbo' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. <meta charset="utf-8">De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone tillförses med god ljustillgång och vindskydd. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">'Jumbo' behöver samplanteras med en hanplanta (inom samma släkte: <em>Actinidia spp.</em>) för att bära frukt. Det kan ta ett par år innan plantan börjar producera frukt. En etablerad planta kan producera stora mängder </span><span class="s1">frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.</span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.</p> <p class="p1">Beskärning:</p> <ul> <li>Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.</li> <li>Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.</li> <li>Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.</li> <li>De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.</li> <li>Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.</li> <li>Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.</li> </ul> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 3-4 m<br>Växtzon: 1-5</p>