Vintergrönt

<p>Dessa tebuskar är av en härdigare sort framförädlad i Nederländerna just för deras goda härdighet och förmåga att odlas utomhus året runt i vårt klimat. </p> <p>Tebuskar/-träd 'Tea By Me':</p> <ul> <li><span>Höjd: 30-40 cm</span></li> <li>Höjd: 40-50 cm</li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p>Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.</p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat P<em>u'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> P<strong>u'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span></p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol-halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br>Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Yuzuträd: nuvarande höjd 10-20 cm</strong><span data-mce-fragment="1"></span></p> <p>Yuzu är självfertila = enbart 1 träd behövs för fruktsättning</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Yuzu<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Citrus × junos</em><br><strong>Familj:</strong> Rutaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Yuzu är en citrusfrukt med ursprung i Kina och Japan, känd för sin unika smak och arom som påminner om en blandning av lime, citron och mandarin. Skal och saft används i matlagning, desserter och drycker. Frukten är ett måste i japansk och koreansk gastronomi och är uppskattad både färsk och som ingrediens i såser och marinader.</p> <h4>Odling</h4> <p>Yuzu är en av de mest köldtåliga citrusväxterna och klarar temperaturer ner till cirka –10 till –15 °C. Kan odlas på friland i de mildaste delarna av landet, exempelvis Skåne, om plantan vintertäckes med juteväv eller liknande skydd. I kallare delar odlas den bäst i stor kruka och övervintras frostfritt. Trivs i soligt, varmt läge i väldränerad, näringsrik jord.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter (på sikt)<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (friland i mildaste lägen med vintertäckning) / odlas i kruka och frostfritt vintertid i övriga delar</p>

<p data-mce-fragment="1"><strong>Sötblad, även kallad för sitt sortnamn: 'Sweetleaf®'</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>2 år gamla plantor – nuvarande höjd 5-10 cm</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Ovandelen på 'Sweetleaf' fryser ner på vintrarna, så basen av stammen och rötter är mer utvecklade än på plantan i bild - i bild är ett exempel på ettårig planta</strong><strong>. </strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> 'Sweetleaf®' Hallon, Sötblad, <meta charset="utf-8">'Sweetleaf®' Raspberry, Sugarleaf<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> <meta charset="utf-8"> <span>Rubus chingii var. suavissimus</span><br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Rosaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Sweetleaf® är en hallonart som härstammar från Kina, där den främst växer i de södra provinserna Guizhou, Guang Dong och Guangxi. Busken är hyfast okänd men börjar bli högt eftertraktad på grund av sin sötgivande förmåga och härdiga egenskaper. </p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><span class="s1">Sweetleaf® kan beskrivas som ett mer härdigt alternativ till Stevia: då dess blad innehåller s k 'rubusosider' som ingår i samma glykosidgrupp som steviosider, samt då den är fullt vinterhärdig och t o m har ett kraftigt växtsätt. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span class="s1"><meta charset="utf-8">De två glykosiderna steviosider och rubusosider är mycket jämförbara i deras kemiska struktur och har därför också en nära identisk sötgivande effekt. Den kemiska molekylen 'rubusosid' i sin rena form är cirka 200 gånger sötare än kommersiellt raffinerat socker från sockerbetor i sin rena form.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Även färska blad har enorm sötma. Om du tuggar på ett blad smakar det ganska neutralt "grönt" först, innan en utmärkande, bred, matt sötma tar över smaksinnet.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span class="s1">Sweetleaf<meta charset="utf-8">® har ingen udda bismak, vilket stevia ofta kritiseras för. </span><span class="s1"><meta charset="utf-8"></span></p> <p data-mce-fragment="1"><span class="s1"><meta charset="utf-8">För att använda Sweetleaf®: riv eller skär de färska nyskördade bladen i bitar och skålla dem sedan med uppkokat vatten. I processen frigörs de sötgivande ämnena från bladen och absorberas av vattnet. Mängden blad som används är enbart en smaksak. Vissa gillar det lite sötare (fler blad); andra gillar det inte riktigt så sött (färre blad). Dessutom kan du även gnugga bladen i handflatorna innan du skållar dem, så bladstrukturen bryts ned och sötningsämnena lättare kan fly från cellerna.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bladen kan även användas som sötgivande i torkad form, pulveriserade eller genom att koka en sirap på dem.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra till att söta bl a téer och bakverk.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><span><meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">Rubus chingii var. suavissimus</em> är en av fyra arter som används i Guangxi, Kina för att göra etnomedicinen tiancha (sött te).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Sweetleaf® är en kraftigt växande och lövfällande buske. De snabbväxande skotten har enorm vigör med upprätt växtsätt och når en sluthöjd på cirka 250 cm. På grund av den markanta växtkraften är de färska skotten mycket toleranta för beskärning och växer snabbt ut igen.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">De färska, gröna skotten är tungt beväpnade med taggar, men det är inte av största betydelse eftersom endast bladen är av intresse. Bladen har en slående, femflikig form.</span></p> <p class="p1">Odlas bäst i en väldränerad jord i soligt till halvskuggigt <meta charset="utf-8">läge. Generellt tolerant mot många olika jordar. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol - halvskugga<br data-mce-fragment="1">Höjd: 1,5-2,5 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<h5><strong>Rosmarin av den härdiga sorten 'Arp': nuvarande höjd 5–10 cm</strong></h5> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Rosmarin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Rosmarinus officinalis</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Rosmarin är en klassisk kryddväxt från Medelhavsområdet med lång användning i både matlagning och naturmedicin. Sorten 'Arp' är särskilt framtagen för att klara kallare klimat och räknas som en av de mest köldtåliga rosmarinsorterna – den klarar temperaturer ner till omkring –23 °C i skyddat läge. Bladen används färska eller torkade i allt från bröd och marinader till grytor, grillrätter och örtte. Rosmarin sägs också ha stärkande egenskaper för blodcirkulation och minne, och används traditionellt som ört i te eller tinkturer.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i soligt och varmt läge i väldränerad jord – gärna sandblandad och kalkrik. 'Arp' kan i de mildaste delarna av landet övervintra på friland, särskilt i skyddade, torra lägen. I övrigt odlas den bäst i stor kruka som kan flyttas till svalt och ljust utrymme över vintern. Vattnas måttligt – tål inte stående väta.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 60–100 cm (kan hållas lägre)<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (möjligen zon 3 i skyddat läge)<br><strong>Skörd:</strong> Året om<br></p>

<p>Dessa tebuskar är av en icke-sort, men de har visat riktigt god härdighet och fin tillväxt efter deras första övervintring på vår lilla teplantage intill Kävlingeån.</p> <p>Tebuskar/-träd i olika storlekar: </p> <ul> <li><span>Höjd: 30-50 cm</span></li> <li>Höjd: 50-70 cm</li> </ul> <p><a href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" title="Tebuske 'Tea By Me': Härdig sort (Camellia sinensis) 2 &amp; 3 år 30-50 cm" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>Letar du efter den härdigare sorten 'Tea By Me'? - Följ denna länk.</strong></span></a></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p>Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.</p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol-halvskugga<br>Höjd: 1-2 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC<br></p>

<p><meta charset="utf-8"><strong>Ananasguava / Feijoa träd i olika storlekar</strong></p> <p><strong>Höjd:</strong></p> <ul> <li><strong> 30–50 cm</strong></li> <li><strong>125-150 cm [ENDAST UPPHÄMTNING]</strong></li> </ul> <p><span>Ananasguavan har hermafrodita blommor men är inte självfertil, så <span style="text-decoration: underline;">två individer</span> behövs för fruktsättning - <span style="text-decoration: underline;">inte nödvändigtvis två olika sorter,</span> även om det anses kunna förbättra fruktsättning. </span><br><strong></strong></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Ananasguava, Feijoa<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <meta charset="utf-8"><em>Feijoa / </em><em>Acca sellowiana</em><br><strong>Familj:</strong> Myrtaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Ananasguava härstammar från Sydamerika och odlas för sina aromatiska, gröna frukter med söt smak som påminner om ananas och jordgubb. Frukterna äts färska eller används till sylt, chutney och desserter. Även blommorna är ätliga och används till dekoration eller som ingrediens i sallader. Växten är uppskattad både för sina frukter och sitt dekorativa silvriga bladverk.</p> <h4>Odling</h4> <p>Ananasguava trivs i soligt, skyddat läge i väldränerad, näringsrik jord.</p> <p>I landets mildaste delar, som i zon 1, kan plantan odlas på friland året runt om den vintertäckes med exempelvis juteväv eller fårullsmatta. <meta charset="utf-8">Hos oss i Marieholm, zon 1 har vi övervintrat en liten 40 cm Ananasguava utomhus med hjälp av vintertäckning i form ac jutesäck runt plantan. Den tappade några blad men överlevde och fortsatte växa frodigt till våren med nya blad. </p> <p>Plantan övervintrades dessutom i kruka, lindad med fårullsmatta - bättre resultat bör ges om man planterar den rätt ned i marken och låts övervintra så.</p> <p><meta charset="utf-8">Stora träd klarar sig troligen ännu bättre.</p> <p>I ouppvärmt växthus klarar de sig utan problem och behåller bladen året runt, även när det i perioder har nått insides temperaturer ned till -15<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p>I kallare delar av landet odlas den bäst i kruka och vinterförvaras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (friland med vintertäckning i mildaste delar) / odlas i kruka i övriga landet</p>

<p><strong>Tasmansk Bergspeppar nuvarande h</strong><strong>öjd 20-40 cm</strong></p> <p><strong><span style="color: #4e991d;"><a rel="noopener noreferrer" title="Tasmansk Bergspeppar Hanplanta 20-40 cm (Tasmannia lanceolata)" href="https://tradgardsdags.nu/products/tasmansk-bergspeppar-hanplanta-20-40-cm-tasmannia-lanceolata" style="color: #4e991d;" target="_blank">Följ denna länk för hanplantor</a></span>.</strong></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Tasmansk Peppar, Bergspeppar, Tasmanpeppar, Tasmanian Pepperberry, Mountain Pepper, Pepper Tree</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Tasmannia lanceolata </span></em>(syn. <em><span>Drimys aromatica</span></em>)<em><br></em><strong>Familj:</strong> Winteraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Tasmansk bergspeppar är en kryddväxt hemmahörande i bergsområdena i sydöstra Australien och Tasmanien. Honplantan producerar de dekorativa och smakrika bären – djupt blålila, starkt kryddiga och med en karaktäristisk hetta. Både bär och blad används färska eller torkade i matlagning, exempelvis i grytor, såser eller som pepparsubstitut. För bärskörd behövs en hanplanta i närheten för pollinering. <meta charset="utf-8">En örtmix med en tydligt peppar-underton, brukar beskriva smaken kort och gott.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i halvskugga till skugga i fukthållande, väldränerad och sur jord. Behöver skydd från starka vindar och uttorkande vintersol. Passar i större kruka eller på skyddad plats i trädgården i mildare delar av landet.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Halvskugga till skugga<br><strong>Höjd:</strong> 2–3 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3 (skyddat läge)</p>

<p data-mce-fragment="1"><strong>Hanplanta Tasmansk Bergspeppar: nuvarande höjd 20-40 cm</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><a rel="noopener noreferrer" title="Tasmansk Bergspeppar Honplanta 20-40 cm (Tasmannia lanceolata)" href="https://tradgardsdags.nu/products/tasmansk-peppar-bergspeppar-20-40-cm-tasmannia-lanceolata" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">Följ denna länk för honplantor</span></strong></a>.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnamn:</strong><span> Tasmansk Peppar, Bergspeppar, Tasmanpeppar, Tasmanian Pepperberry, Mountain Pepper, Pepper Tree</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Tasmannia lanceolata </span></em>(syn. <em><span>Drimys aromatica</span></em>)<em><br></em><strong>Familj:</strong> Winteraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Tasmansk Bergspeppar är en buske från de svala bergsområdena i sydöstra Australien och Tasmanien. Den har använts av ursprungsbefolkningen och senare europeiska bosättare för sina aromatiska blad och bär. Hanplantan behövs som pollinatör för att honplantan ska bära bär. Både blad och bär används som krydda – smaken är pepprig, frisk och något sötaktig, med en stickande hetta som påminner om rosépeppar eller en mild chili. En örtmix med en tydligt peppar-underton, brukar beskriva smaken kort och gott.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i halvskugga till skugga i fukthållande, väldränerad och sur jord. Skyddas från starka vindar och vintertorka. Kan odlas i större kruka eller på friland i skyddade lägen i mildare klimat. Hanplanta krävs för att honplantor ska ge bär.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Halvskugga till skugga<br><strong>Höjd:</strong> 2–3 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3 (skyddat läge)</p>

<p>'Tearoma®' är en tesort förädlad i Schweiz för sin goda härdighet och förmåga att odlas utomshus året runt i vårt klimat. Det är fortfarande ett nytt fenomen att man kan odla te i Sverige, det är inte alla tesorter som klarar sig men de som har bäst härdighet på marknaden idag är denna sort samt ett par sorter från Georgien - <a href="https://tradgardsdags.nu/collections/tesorter" title="Olika sorter härdiga tebuskar | Plantavdelning | Trädgårdsdags" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>se alla tesorter här.</strong></span></a></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol-halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC<br></p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kolkhida': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kolkhida' är en georgisk sort framtagen på 1970-talet i regionen Samegrelo nära Svarta havet – en plats med långa traditioner av teodling i kallare och fuktiga förhållanden. Sorten är framtagen för att vara särskilt tålig mot både kyla och torka. Den har ett brett, horisontellt växtsätt och små, kompakta blad som gör den särskilt lämpad för skörd av unga toppskott för finare sorter av grönt, vitt och svart te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Svartbambu i olika storlekar: <meta charset="utf-8">ätbara skott &amp; härdig.</strong></p> <p>Höjd:<br></p> <ul> <li>30-40 cm i C1 kruka</li> <li>50-80 cm i C2 kruka</li> <li>120-150 cm i C3 kruka</li> <li>125-150 cm i C10 kruka <meta charset="utf-8"> <span style="text-decoration: underline;">&lt;- ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</span> </li> <li>250-300 cm <span style="text-decoration: underline;">&lt;- ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</span> </li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Svartbambu, <meta charset="utf-8"><span>Bambu, Kinabambu, Black Bamboo</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Phyllostachys nigra</em><br><strong>Familj:</strong> Poaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Svartbambu är en elegant bambu med ursprung i Kina, odlad i århundraden för sina mörka, nästan svarta stammar som utvecklas med åldern. Skotten är ätliga och används i asiatisk matlagning – späda skott skördas på våren och tillagas kokta, stekta eller inlagda. Bambuträet används även i hantverk och trädgårdsdesign för sin form och styrka.</p> <p><meta charset="utf-8">De uppkommande yngsta skotten skördas och skalas. Brukar skivas och skållas eller läggas i olika grytor. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, väldränerad men fukthållande jord. Kan sprida sig med rhizomer – plantera med rotspärr om spridning ska kontrolleras. Härdig till cirka –18 °C.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–6 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–4 (skyddat läge)</p>

<p><strong>Brödgran i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li>Höjd: 30-40 cm i C5 kruka</li> <li>Höjd: 70-80 cm i C10 kruka <strong>&lt;- ENDAST UPPHÄMTNING I BUTIK</strong> </li> </ul> <p><strong>Trivialnamn</strong><span>: Brödgran, Apträd</span><br><strong>Vetenskapligt namn</strong><span>: <em>Araucaria araucana</em></span><br><strong>Familj</strong><span>: <meta charset="utf-8"> <span>Araucariaceae</span></span><br><br><strong> </strong></p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning</strong></h4> <p>Brödgranen, även kallad Apträd, är ett härdigt barrträd från Andernas sluttningar i Chile och Argentina och är känd för sina karakteristiska taggiga grenar. Den odlas som oftast prydnadsträd men är också uppskattad för sina stora, ätliga pinjenötter.</p> <p>Pinjenötterna blir så stora som 2-4 cm och har traditionellt rostats eller kokats. De är <meta charset="utf-8">utmärkta till bakning, maträtter och som mättande snacks.</p> <p>Brödgranen når nötproducerande ålder efter 40-50 år och oftast behöver man ha ett han- och ett honträd, vissa exemplar är enbyggare: har både han- och honblommor.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, skyddat läge med väldränerad jord. Klarar kalla vintrar men är känslig för vårfrost i unga år. Långsamväxande.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong><strong>Årighet:</strong> </strong>Flerårig<strong><br><strong>Växtläge:</strong> </strong>Sol<strong><br><strong>Höjd:</strong> </strong>10–40 meter<strong><br><strong>Växtzon:</strong> </strong>1–2</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Georgian Classic': nuvarande höjd ca 30–40 cm <meta charset="utf-8">- 2 år gamla</strong><meta charset="utf-8"></p> <p>'Georgian Classic' är en traditionell och robust sort från en av de äldsta teplantagerna i Kaukasusbergen i västra Georgien. Regionen har en lång historia av teodling, och den här sorten har odlats och förädlats i generationer för att klara både kyla och torka. <meta charset="utf-8">'Georgian Classic' lämpar sig särskilt bra för att producera grönt, svart och vitt te. Handplockade och varsamt bearbetade ger bladen ett smakrikt och fylligt te med tydlig karaktär.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<div title="Page 2" class="page"> <div class="section"> <div class="layoutArea"> <strong>Smultronträd: nuvarande höjd 40–60 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Smultronträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Arbutus unedo</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</div> <div class="layoutArea"><br></div> <h4 class="layoutArea">Växthistoria &amp; användning:</h4> <div class="layoutArea">Smultronträdet kommer från Medelhavsområdet och västra Europa. Det odlas för sina dekorativa vita blommor och runda, röda frukter som påminner om smultron till utseendet. Frukterna är ätliga och kan användas till sylt, gelé och likörer.</div> <div class="layoutArea"><br></div> <h4 class="layoutArea">Odling:</h4> <div class="layoutArea">Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad jord. Odlas ofta i kruka hos oss och vinterförvaras frostfritt, men kan överleva milda vintrar på friland i skyddade lägen.</div> <div class="layoutArea"><br></div> <div class="layoutArea"> <h4>Egenskaper:</h4> <strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–5 meter <meta charset="utf-8">(i Sverige i kruka 1-2 meter)<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (friland i mycket skyddade lägen, annars sval övervintring i kruka)</div> </div> </div>

<p>Tebär / Tuvvaktelbär av sorten 'Big Berry' i mindre kruka</p> <p>Tebär är självfertila, enbart 1 individ behövs för fruktsättning.</p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Tebär, Tuvvaktelbär, Wintergreen, Checkerberry, Eastern teaberry, Teaberry, Creeping Wintergreen, Canada Tea<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Gaultheria procumbens<br></em><strong>Familj:</strong> <span>Ericaceae</span><span></span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p>Tebär, eller Tuvvaktelbär, är en synnerligen unik växt som härstammar ifrån Nordamerika. Busken har fått sitt namn från dess blad som användes av nordamerikanska indianstammar för att göra ett läkande te på. Än idag utvinns <meta charset="utf-8"><span>metylsalicylat</span><span> ur växten för användning i läkemedel som lindrar smärta och inflammation.</span></p> <p>För vissa är dock bären det mest intressanta med denna buske, de har en smak som är identisk med Jenka-tuggumi. Smaken är frisk och bären lämnar en mild och fräsch, lätt mintig eftersmak i munnen. Smaken från bla Jenka, olika sorters tandkräm och munvatten kommer ifrån just <em>Gaultheria procumbens </em>- Tebäret. Bären blir upp till 15 mm i diameter.</p> <p>Bladen innehåller <meta charset="utf-8"><span>metylsalicylat, ett ämne som än idag används i muskelvärkslindrande salvor både för dess behagliga doft och lindrande effekt. Metylsalicylat är nära relaterat till acetylsalicylsyra som är det verksamma ämnet i de flesta utav våra smärtstillande, febernedsättande och inflammationshämmande läkemedel.</span></p> <p><span>Metylsalicylat används även för att smaksätta tuggummi och godis. Utöver detta används <meta charset="utf-8">metylsalicylat i munvatten tack vare dess antiseptiska effekt, och åter igen: dess behagliga doft. Några av de vanligaste munvatten som finns i butik idag har en smak som kommer från just <em>G. procumbens</em>.</span></p> <p>Man gör även en essentiell olja på blad och bär. Oljan kan användas för smaksättning av desserter och drycker.</p> <p>Används för att göra amerikansk <em>root beer</em>.</p> <p>För att göra en kopp te på bladen: Häll kokande vatten över bladen och låt dra i 20 minuter. Det rekommenderas att man inte dricker mer än sammanlagt 2 matskedar åt gången, och max en kopp per dag. Måtten för en kopp te är 2-3 dl vatten till 1 tesked blad.</p> <p>Tebär är en vintergrön växt och även dess bär sitter kvar redo att plockas hela vintern.</p> <p>Effektiv marktäckare som lätt täcker önskad yta med tiden. Klassas som en effektiv uppsamlare av näringsämnen i jorden, näringen ackumuleras i bladen varför man även kan använda den som en effektiv flerårig gröngödslingsgröda. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Surjordsväxt. Härdig ned till -35ºC. Producerar mest bär i övervägande soligt läge. Är dock anpassad till att klara sig väldigt bra i skuggigt till halvskuggigt läge då den ofta växer som marktäckare i ek-, bok- och barrskogar. Väldränerad, fukthållande och lätt grusig jord med lågt pH är optimalt. Klarar sig väl i torra jordar när den är etablerad.</p> <p>Sprider sig med underjordiska utlöpare och kan bilda en fin marktäckande matta på rätt plats. Om den önskas odlas som marktäckare, plantera plantor med ca 50 cm mellanrum. </p> <p>Går att föröka med sticklingar från årsskott.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: halvskugga / skugga<br>Höjd: 10-20 cm<br>Växtzon: 1-4</p>

<p><meta charset="utf-8"><strong>Amerikanskt Tranbär av sorten 'Pilgrim': nuvarande storlek C2 kruka</strong></p> <p>Självfertil, endast en individ behövs för fruktsättning.<strong></strong></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Amerikanskt Tranbär, Myrbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vaccinium macrocarpon</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Pilgrim' är en rikbärande tranbärssort från Nordamerika med stora, syrliga bär. Bären används till såser, sylt, gelé och bakning. Tranbär är kända för sitt höga innehåll av antioxidanter och C-vitamin.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sur, fuktig jord i sol till halvskugga. Kräver jämn fukt under säsongen och klarar kalla vintrar bra.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5</p>

<h4><strong>Yerba Mate av den härdigare sorten 'GARDEN 2 CUP®': nuvarande höjd 50-80 cm</strong></h4> <p><meta charset="utf-8">'GARDEN 2 CUP®' ska kunna klara temperaturer ned till -7ºC</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Mate, <meta charset="utf-8">Yerba Mate, Paraguayte, Tereré</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Ilex paraguariensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> Aquifoliaceae</p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8"><strong>Växten Yerba Mate härstammar</strong> från de subtropiska regionerna i Sydamerika. Den konsumerades ursprungligen av Guarani-folket för dess "energigivande och helande egenskaper". </p> <p>Drycken <em>mate</em> är ett populärt alternativ till kaffe då växtens koffeinhaltiga blad torkas och mals ner/krossas för att brygga den stimulerande drycken<em>.</em> Bladen innehåller även vitamin B6 och magnesium vilket bl a hjälper till att minska trötthet och balansera sömnvanor.</p> <p><strong>Mate innehåller runt 80mg koffein</strong> per kopp, medan traditionellt te (<span style="color: #4e991d;"><a style="color: #4e991d;" title="Tebuske Planta 30-50 cm (Camellia sinensis)" href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-planta-camellia-sinensis" target="_blank"><strong>Camellia sinensis</strong></a></span>) innehåller ca 40mg för grönt te, eller 60mg för svart te; kaffe innehåller 100-200+mg koffein per kopp - detta ger en bild av den uppiggande effekten av de olika dryckerna. Dock har respektive drycks övriga verksamma ämnen, utöver koffeinet, även en effekt på nivån av vakenhet eller friskhet, men koffeinet är ett enkelt sätt att jämföra de olika dryckerna. Mate innehåller även teobromin, som är ett välkänt ämne tack vare dess förekomst i kakao.</p> <p><strong>De malda/krossade bladen</strong> låts normalt sjuda i varmt vatten. Om man istället låter drycken kallbryggas kallas den <em>tereré. </em>Den kalla drycken tereré konsumeras till största del i de varmare regionerna i Sydamerika. Ofta tillsätts olika sorters uppfriskande och medicinska örter i drycken för att konsumeras i samband.</p> <p><strong>I Sydamerikanska länder</strong> som Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay är mate så vanligt att det är dricks mer än kaffe - något som kan vara svårt att förstå för oss européer. Även i USA finns drycken allmänt tillgänglig att köpa i butiker. Utanför Amerika har mate spridits i popularitet till Levanten (Syrien &amp; Libanon m fl.).</p> <p><strong>Bladen är även rika på vitaminer</strong> A, B1, B2, B3, C och E; mineralerna kalium, kalcium, mangan, järn, selen, fosfor och zink; samt en rad flavonoider vilka hjälper till att bl a skydda kroppen mot oxidativ stress.</p> <p><strong>Det finns olika sätt att göra mate.</strong> Vissa mate-blandningar har låtits fermenteras medan blandningar som gjorts enligt andra metoder hoppar över detta steget och genomför <meta charset="utf-8">enbart en kort torkning innan malning av bladen sker - den senare varianten innehåller ofta enbart blad, är väldigt finmalen och ger en neongrön färgad dryck. Andra blandningar innehåller både kvistar och blad - och vissa har dessutom genomgått en rökningsprocess över eld. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p><strong>Yerba Mate trivs bäst</strong> i ett regelbundet varmt klimat med en något högre fuktighet. Växten klarar dock kortvariga temperaturer ner till -7ºC. <span>I ett mycket skyddat och varmt läge samt med täckning av jutesäck finns det chans till lyckad övervintring utomhus i landets mest gynnsamma delar. I frostfritt garage/lada klarar den sig finfint. </span></p> <p><span>Annars kan man även övervintra Yerba Mate inomhus. Yerba Mate har tjocka vintergröna blad vilka gör sig fina inomhus på vintern.</span></p> <p><strong>Plantera din Mate-planta</strong> i en kruka med väldränerad jord, ställ utomhus i full sol och vindskyddat läge från och med mars/april (inga minusgrader under längre perioder) - har du växthus är det en utmärkt plats för Yerba Maten. Flytta eller förbered för övervintring när minusgrader nalkas.</p> <p><strong>Blad börjar <meta charset="utf-8">normalt skördas</strong> under våren från och med plantans 4:e år.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 4-6 meter<br>Växtzon: härdig ner till -7<span>ºC </span></p> <div style="position: absolute; left: 168px; top: 28.7246px;" id="gtx-trans"> <div class="gtx-trans-icon"><br></div> </div>

<p><strong>Druvlilja i P9 kruka</strong></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Druvlilja, Mörk Druvlilja, Blå Druvlilja, Lily Turf, Monkey Grass<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Liriope muscari</em><br><strong>Familj:</strong> Asparagaceae</p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Vacker och effektiv marktäckare som bildar ätbara noduler på rötterna. Dessa noduler är en högt värderad medicinsk delikatess i Kina. Druvliljan blommar vackert i upprätta ax <meta charset="utf-8">från sommaren ända inpå hösten. Det gräsliknande bladverket är dessutom vintergrönt.</p> <p>Härstammar från Kina, Japan &amp; Korea i skuggiga skogar på högre altituder. </p> <p>De ätliga nodulerna kanderas oftast och äts som ett slags medicinskt snack. De används även i en koreansk dryck i syfte att öka fysisk uthållighet samt i slemlösande syften.</p> <p>Under blomningstid <meta charset="utf-8">skapar Druvliljan en iögonfallande färgkontrast i trädgården. </p> <p>Väl lämpad för plantering i branta backar i syfte av erosionskontroll.</p> <h4> <strong>Odling</strong>:</h4> <p>Trivs bäst i sol-halvskugga. Växer dock även bra i djup skugga. Fuktiga näringsrika jordar favoriseras. Druvliljan är dock tålig mot många olika miljöförutsättningar, så torrare jordar och hetta tolereras också.</p> <p>Härdig ned till ca -15ºC.</p> <p>Lättskött. Sprider sig horisontellt med korta stolon, dock inte aggressivt.</p> <h4> <strong>Egenskaper</strong>:</h4> <p>Årighet: Flerårig <br>Växtläge: sol-halvskugga-skugga<br>Höjd: ca 30 cm<br>Växtzon: 1-3</p>

<p>Tedoftbuske i olika storlekar:</p> <ul> <li><span>Höjd: 20-30 cm</span></li> <li>Höjd: 50-70 cm</li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Tedoftbuske, Fragrant Tea Olive, Sweet Olive, Sweet Osmanthus</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Osmanthus fragrans</span><br></em><strong>Familj:</strong> Oleaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Tedoftbuske, eller helt enkelt kallad Osmanthus, är en väldigt attraktiv buske med asiatisk härkomst som är släkt med syren och har många olika användningsområden. Dels doftar blommorna ljuvligt aprikosliknande och har en omfattande användning som smaksättare av teer i Kina. Sedan får busken även ätbara frukter vilka liknar oliver både i form och dess tillredningsmetod. Busken är även vintergrön med ett kraftig fint bladverk och passar väl som insynsskyddande häck i skyddade lägen.</p> <p>Doften av aprikoser sprids ofta långväga i trädgården när busken är i blom. Dessa blommor används inte bara vid smaksättning av s k <em>Osmanthus teer</em>, utan även för smaksättning av bl a desserter, bakverk, viner, andra alkoholhaltiga drycker och t o m maträtter. En eterisk olja kan även erhållas från blommorna. </p> <p>Frukterna liknar oliver och precis som oliver tillreds dem genom att läggas i saltlag. Förvånansvärt lika inlagda oliver.</p> <p>Blommor tillsätts även i olika moderna mediciner för att dölja motbjudande smaker. I traditionell medicin används blommorna  som bl a hostdämpande. Övriga delar av växten innehar en rad olika hälsogivande egenskaper som den intresserade kan läsa vidare om. </p> <p>En buske med ett brett härkomstområde som sträcker sig från Himalaya genom de kinesiska provinserna Guizho, Sichuan och Yunnan, till Taiwan, Japan och t o m delar av Sydostasien. </p> <p>Kort sagt, en aprikosdoftande kinesisk syren med ätbara olivliknande frukter. </p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Härdig ned till USDA-zon 7, en ungefärlig översättning till svenska zoner är zon 1-2 i skyddade lägen. Passar väl som insynskyddande häck i skyddade lägen tack vare</p> <p> </p> <p>dess täta växtsätt och vintergröna bladverk. Bör dock inte placeras som häck i lägen där den är direkt utsatt mot kraftiga kalla vintervindar. </p> <p>Tålig mot många olika typer av jordar. </p> <p> </p> <p>Växer helst i övervägande soliga lägen med lite lätt skugga här i vårt klimat. Halvskugga funkar även. </p> <p> </p> <p>Trivs riktigt bra mot en varm vägg i söderläge.</p> <p> </p> <p>Väldigt torktålig. Blommorna blir mer färgglada i soliga lägen.</p> <p>Växer något långsammare i början. När den väl etablerat sig kan den växa så mycket som 50 cm under en säsong dock. Blommar under de kallare månaderna av året, alltså från höst till vår.</p> <p>Kan nå upp till 6 meter. Kan formas till ett väldigt fint uppvuxet litet träd.</p> <p>Tålig mot beskärning, beskärs helst i april. Blomning sker på fjolårsskott.</p> <p>Kan gödas med naturgödsel tidig vår.</p> <p>Värderad för sin starka sjukdomsresistens. </p> <p>Blommor kan variera från gyllene till orange till rödaktiga.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol/halvskugga<br>Höjd: 2-6 meter<br>USDA-zon: 7-11<br>Växtzon: ungefärlig översättning 1-2</p>

<p><meta charset="utf-8">Kryphallon i C2 kruka<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Kryphallon, Creeping Bramble, Chinese Bramble, Groundcover Bramble<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Rubus tricolor<br></em><strong>Familj:</strong> <span>Rosaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p>Vintergrön marktäckande hallonart med ätbara bär. Används ofta i odlingar för sin effektiva förmåga att hålla undan ogräs. Bär på ca 2 cm i diameter mognar från <meta charset="utf-8">sommar till tidig höst då de övergår till en djupt röd färg. Härstammar från sydvästra Kina.</p> <p>Kryphallon är en väldigt attraktiv marktäckare just eftersom att den är lågväxande, effektiv i sin förmåga att konkurrera ut ogräs samt är vintergrön. Detta är huvudsyftet med växten, men till råga på det så erbjuder den dessutom ätbara bär. Denna växt kan bli en favorit hos de som är på jakt efter effektiva och användbara marktäckare med ambitionen att underlätta ogräshantering, t ex i en skogsträdgård. </p> <p>Ett tätt och <meta charset="utf-8">vackert mörkgrönt bladverk som täcker de krypande horisontella stammarna. Blommar i vitt på sen vår-sommar. Stammarna är klädda med mjuka körtelhår, det är inte taggar.</p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Trivs i halvskuggiga-skuggiga lägen, men klarar sig även bra i direkt sol. Trivs allra bäst i väldränerade lerjordar. Däremot den tålig mot nästan alla typer av jordar: kalkrika, sandiga och sura jordar t ex. Härdig till ca -15ºC. </p> <p><meta charset="utf-8">Mogna bär övergår till en djupt röd färg sen sommar-tidig höst. Det är bra att skörda regelbundet för att låta plantan producera nya bär. </p> <p>Sprider sig via horisontella skott som sedan slår rot. När Kryphallonet väl är etablerat kan den sprida sig 2 m per år. Kan beskäras för att hållas inom bestämda gränser. Det rekommenderas att man planterar med träd som redan är någorlunda etablerade, då Kryphallonet är väldigt flitig på att ta för sig av vatten och näring för sin egen tillväxt.</p> <p>Mycket torktålig när den väl är etablerad. </p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: skugga-halvskugga-sol<br>Höjd: 10-30 cm (1,5-2,5 m bred)<br>Växtzon: 1-4</p>