Produkter

<p>Reservdel eller komplement till odlingstråg, brätten och miniväxthus.</p>

<p><strong>Luddkörsbär i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li>Höjd: 30-40 cm </li> <li>Höjd: 40-60 cm</li> <li>Höjd: 60-70 cm </li> </ul> <p class="p1"><span class="s1"><b>Trivialnamn</b>: Luddkörsbär, Nanjing / Korean / Manchu / Shanghai / Ando / Mountain Cherry, Chinese Dwarf Cherry<br><b>Vetenskapligt namn</b>: <em>Prunus tomentosa </em><br><b>Familj</b>: Rosaceae </span><strong></strong><br></p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luddkörsbär härstammar från Kina och används både som prydnadsbuske och för sina små, röda, sötsyrliga bär som passar till saft, sylt och vin.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol i väldränerad jord. Tål kyla och vind bra. Självfertil men ger bättre skörd med flera plantor.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 1,5–3 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p> </p> <p>FRÖN (15st/påse)</p> <p style="background: white; margin: 0cm 0cm 15.0pt 0cm;"><strong>Trivialnamn:</strong><span> Luffa, <meta charset="utf-8"> Svampgurka, Tvättsvampgurka, Badsvampranka</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Luffa aegyptiaca</span><br></em><strong>Familj:</strong><span> Cucurbitaceae</span></p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Odlad och använd sedan 300-talet i det romerska riket. Unga frukter åts, mogna frukter användes som badsvampar. Luffa-svamp var fram tills WWII den mest använda svampen i USA. </p> <p>Den unga, gröna frukten äts som en grönsak likt vanlig gurka. Ganska tidigt i fruktens livstid börjar den bilda en distinkt fibrös struktur på insidan. På en fullt mogen frukt skalar enkelt av skalet från den fibrösa insidan vilket resulterar i en nära perfekt svamp som kan användas på samma sätt som våra vanliga hushållssvampar - i disken, i badrummet eller som städsvamp. </p> <p>En fördel med att använda en luffa-svamp är att den håller sig fräsch betydligt längre än en "vanlig" syntetisk svamp. </p> <p>Om man klipper luffa-svampen längs långsidan så att man kan vända svampen ut och in, kan man använda den mer strukturerade insidan som en kraftigare skrubb och den slätare utsidan som en mjukare skrubb. </p> <p>Ätbara yngre skott, blad och blommor - ett vanligt sätt är att "woka" blad och skott i lite sojasås m. fl. asiatiska såser. Fröer som blir över efter skördad mogen luffa kan rostas och ätas likt pumpakärnor. </p> <p>Fibrerna som går längs långsidan av fruktens kanter är slitstarka och kan användas som snören för t ex uppbindning av andra växter.</p> <p><meta charset="utf-8">Blommorna är klart gulfärgade och doftar ljuvligt.</p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p><meta charset="utf-8">Svampgurka vill stå i ett soligt läge med god vattentillförsel. Växer som bäst i lägen med solljus hela dagen. Har du ett växthus är det en perfekt plats för svampgurkan.</p> <p>Trivs bäst i en mullrik, väldränerad och näringsrik jord. Regelbunden näringstillförsel föredras. </p> <p>Ge gott om plats för klättring för optimal tillväxt.</p> <p>Till en början är frukten fast i form och grön till färgen. Det är när frukten är runt 10 cm som frukten är ätbar. Strax efter det <meta charset="utf-8">börjar en fibrös struktur bildas innanför skalet som gör frukten opassande för ätbara syften.</p> <p>När frukten blir lättare samt skalet börjar kännas lösare mot innandömet och färgen blir gul- till brunaktig är frukten redo att skördas. Skörda helst frukterna innan de blir helt bruna och skalet blir snustorrt, det kan vara svårt att skala frukterna utan att skada innandömet annars.</p> <p>Knipsa av frukterna från rankan och låt torka ytterligare en dag innan du blötlägger dem i ett par timmar för att underlätta borttagningen av skalet. Blötlägg ej längre än 1 dygn då bakterietillväxt kan uppstå. Avlägsna fröer genom att öppna botten av frukten och skaka ut dem. Skala. Skölj igenom luffa-svampen med vatten för att avlägsna lösa växtrester. Lägg för att torka igen - ute i solen skyddat från regn funkar utmärkt.</p> <p>Skulle du trots allt låta frukterna sitta kvar på plantan tills dem är helt bruna och torra är det lättast att ta bort skalet med en vanlig matkniv efter blötläggningen.</p> <p>Börjar det närma sig frostrisk och dina frukter fortfarande inte ser redo ut rekommenderas en snar skörd ändå, då upprepad exponering för frost skadar bladverk och frukter kan drabbas av röta. Knipsa av frukterna och låt dem hänga inomhus med skalet på för att torka. När du ser att skalet går från fast till löst (smått skrumpet utseende) och färgen skiftar till brunaktig är det dags att öppna upp skalet. </p> <p>Frukter kan bli 75 cm vid gynnsamma förhållanden. </p> <p><strong>Sådd:</strong><br></p> <p>Svampgurkan behöver en del tid på sig för att utveckla mogna (starkt) fibrösa frukter. Så därför gärna redan i februari/mars och driv upp inomhus. När frostrisken är över kan plantorna planteras/ställas ut.</p> <p>Blötlägg fröer 1 dygn i förväg. Så fröer i såjord, täck med ett tunt lager jord. Håll sådden fuktig. För att enklare bibehålla god fuktighet kan sådden täckas med plastfolie försedd med lufthål. </p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Ettårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 2 m<br>Grotid: 5-20 dagar</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Alexander Fleming': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Alexander Fleming’ får stora, tätt fyllda ljusrosa blommor med kraftig doft – klassisk pionkänsla i både uttryck och doft.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från<em> P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Alexander Fleming’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 60–90 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni<br></p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sarah Bernhardt': nuvarande höjd 10–20 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sarah Bernhardt’ är en av de mest välkända och odlingsvärda pionerna, älskad för sina stora, ljusrosa, tätt fyllda blommor med svag doft. Den blommar något senare än många andra sorter och har utmärkt hållbarhet som snittblomma. Det är även en utav de äldsta sorterna - I Sverige finns det många exempel på plantor av ’Sarah Bernhardt’ som vuxit på samma plats i 30–50 år eller mer.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sarah Bernhardt’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 80–100 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Shirley Temple': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Shirley Temple’ får stora, tätt fyllda blommor som slår ut i ljusrosa och bleknar till nästan rent vitt. Blommorna är svagt doftande och eleganta, med ett något lägre och mer kompakt växtsätt än många andra sorter.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Shirley Temple’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sorbet': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sorbet’ har ett unikt färgspel med tätt fyllda blommor i lager av ljusrosa och krämvitt, nästan som en skopa glass – därav namnet. Doften är mild men behaglig, och växtsättet är robust med god blomrikedom.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sorbet’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 70–90 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni</p>

<p><strong>Mandelträd av sorten 'Ferragnes': nuvarande höjd 70–90 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Mandelträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus dulcis</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Mandelträdet har en lång odlingstradition i varma och torra områden runt Medelhavet. Sorten 'Ferragnes' är en fransk högkvalitativ mandelsort som ger stora och välsmakande nötter med mellanhårt skal. <meta charset="utf-8">För god skörd behöver sorten korspollineras med annan mandelsort.</p> <p>Mandlarna används både färska, rostade och i matlagning och bakverk. Alternativt för att göra sin egen mandelolja. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad, kalkrik jord. Tål torka när den är etablerad, men bör vattnas regelbundet vid etablering. Härdig för odling på friland i zon 1–2. <meta charset="utf-8">Det finns även de som framgångsrikt odlar mandelträd i zon 3 och 4 i gynnsamma lägen. </p> <p><meta charset="utf-8">Annars för odling i större kruka som vinterförvaras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 5–10 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3-4)</p>

<p><strong>Mandelträd av den självfertila dvärgsorten 'Nut Me Avijor': nuvarande höjd 50–70 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Mandelträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus dulcis</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Mandelträdet har odlats i tusentals år i Medelhavsområdet och Mellanöstern för sina näringsrika nötter. Sorten 'Nut Me Avijor' är en modern dvärgsort framtagen för lättare skörd och mindre trädgårdar. Sorten är självfertil och ger god skörd på egen hand. Blir inte mer än 1,5-2 meter hög.</p> <p>Mandlar äts färska, rostade eller som ingrediens i bakverk, konfekt och matlagning. Alternativt för att göra sin egen mandelolja. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad, gärna kalkrik jord. Kräver jämn vattning men tål inte stående väta.</p> <p>Odling på friland i gynnsamma lägen zon 1-2, typ i vindskyddat söderläge. I zon 2 rekommenderas att man vintertäcker kronan med någon slags juteväv eller fiberduk. Det finns även de som framgångsrikt odlar Mandelträd i zon 3 och 4 i gynnsamma lägen. </p> <p>Denna sort är härdig ned till ca -15ºC.</p> <p>Annars kan man odla i stor kruka som övervintras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 1,5–2 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3-4)</p>

<p><strong>Marockansk Mynta av sorten 'Moroccan': nuvarande höjd 20–40 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Marockansk Mynta<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Mentha spicata</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Marockansk mynta är känd från Nordafrika där den används i det klassiska myntateet, ofta smaksatt med socker och serverat i små glas. Bladen är aromatiska och används till te, sallader, såser och desserter.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, fukthållande men väldränerad jord. Kan sprida sig kraftigt – odla gärna i kruka eller avgränsat område.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 30–60 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p>Smarta klämmor och tillbehör för uppbindning av tomater och andra växter.</p>

<meta charset="utf-8"> <p data-mce-fragment="1">FRÖN (50st/påse)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivialnamn:</strong> Mexikansk Basilika,<span data-mce-fragment="1"> Kanelbasilika, Mexican Spice Basil, Cinnamon Basil</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Ocimum basilicum</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Mexikansk Basilika, eller Kanelbasilika som den även kallas, är endast svagt påminnande om den italienska basilikan vi vanligen konsumerar i Europa. Dess söta, varma smakbouqet är komplex och påminner särskilt om kanel och anis. Anses vara en utav de mest väldoftande basilikaväxterna av somliga. </p> <p data-mce-fragment="1">Den Mexikanska Basilikan har glansiga, djupgröna blad som blir rödaktiga i spetsarna när de är mogna och får med tiden mörka kanelfärgade stjälkar. Dess varma, söta kanel-anismak är särskilt trevlig i skink- och fläskrätter; äppelpaj, pumpapaj och andra desserter; äppelsås/-mos och även kombucha.</p> <p data-mce-fragment="1">Tillsätts ofta i varma drycker och paras gärna ihop med färsk frukt. </p> <p data-mce-fragment="1">Mexikansk Basilika passar bra till mexikanska, asiatiska och söta rätter. Exempelvis en rätt med ris och kryddig kyckling eller kryddiga grönsaker. Du kan också hacka basilikan och blanda med gurka. Använd gurk-basilikablandningen som topping till t.ex. kikärtsbiffar.</p> <p data-mce-fragment="1">De violetta blomaxen blir en spännande garnering eller ett smakrikt tillägg i sallader. <span data-mce-fragment="1">Tillsätt frysta basilikablad till soppor eller såser.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Den går bra att addera den Mexikanska Basilikan till de flesta recept som inkluderar någon typ av basilika, det är bara att experimentera sig fram!</p> <p data-mce-fragment="1">Placeras även i samodlingar för att stöta bort skadeinsekter.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Denna sort når upp till ca 80 cm i höjd. Föredrar humusrika och luftiga jordar på varma, soliga platser i lä. Ifall föregående krav är uppfyllda är det även viktigt att vattna mycket - då växer basilikan snabbt. Gillar inte blåsiga lägen.</p> <p data-mce-fragment="1">Skörda bladen och stjälkarna från den övre delen av plantan och nyp av ätbara blomknoppar när de dyker upp, då det förhindrar att bladen blir bittra och signalerar till plantan att den ska förgrena sig och växa fler blad, vilket skapar en tät och buskig planta.</p> <p data-mce-fragment="1">Frostkänslig. Flytta in under vinterhalvåret för odling som flerårig basilika. Ställer du den under en växtlampa klarar den sig fint under hela vinterhalvåret, för att sedan flyttas ut när värmen är tillbaka igen.</p> <p data-mce-fragment="1">Den Mexikanska Basilikan är flerårig i <span data-mce-fragment="1"><a data-mce-fragment="1" rel="noopener" title="Växtzoner - Svenska Zoner &amp; USDA-zoner i Sverige och resten av världen" href="https://tradgardsdags.nu/pages/vaxtzoner-svenska-usda-europa" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/pages/vaxtzoner-svenska-usda-europa"><span data-mce-fragment="1" style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><strong data-mce-fragment="1">USDA-zon</strong></span></a> 9-11, annars ettårig. Efter en ungefärlig översättning till vårt svenska växtzonssystem ser man att de absolut varmaste delarna i vårt land är USDA-zon 7-8, man kan därav ana att den knappast trivs utomhus året runt i vårt klimat. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Sådd:</strong></p> <p><span>Sådd inomhus i kruka från mitten av mars eller direkt utomhus från mitten av maj. Basilika är en lättgrodd växt. Strö därför bara ut fröna på den fuktiga jorden och tryck försiktigt ned dem så att de får god kontakt med jordytan. Täck ej med jord.</span></p> <p>För att bevara fuktigheten, täck sådden med plastfolie eller en plastpåse med lufthål. Sätt sedan sådden på en varm plats med god dränering och låt den stå tills fröerna har grott. Det brukar ta mellan 5-15 dagar för fröerna att gro.</p> <p><meta charset="utf-8"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper</strong><span data-mce-fragment="1">:</span><br data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig i varmare klimat, annars ettårig</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Växtläge: sol</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Höjd: 30-80 cm</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Grotid: 5-15 dagar</span></p>

<p data-mce-fragment="1">FRÖN (50st/påse)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Mexikansk Koriander, Sallatsmartorn<br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong> <em data-mce-fragment="1">Eryngium foetidum</em><br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Apiaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Mexikansk koriander, eller sallatsmartorn, är en flerårig tropisk ört som i Sverige antingen odlas på friland som ettårig, eller i kruka och övervintras frostfritt för återkommande årliga skördar. Den är släkt med ”vanlig” koriander, <em data-mce-fragment="1">Coriandrum sativum.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Smaken påminner om koriander, men den är mycket starkare. Mexikansk koriander behåller dessutom smaken och färgen betydligt bättre vid torkning, vilket gör den populär inom industrin för torkade kryddor.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra i bl.a. soppor, ris- och fiskrätter. Ett exempel är den thailändska grytan Tom Yum, där den passar suveränt.</p> <p data-mce-fragment="1">Växtens blad och rötter anses även kunna användas i te för att stimulera aptiten och lindra feber &amp; magsmärtor. Fler användningsområden finns.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling</strong>:</p> <p data-mce-fragment="1">Mexikansk koriander är lättodlad och trivs bäst i väldränerade jordar i sol/halvskugga. Jorden bör hållas åt det torrare hållet, utan att torka ut fullkomligt.  </p> <p data-mce-fragment="1">Det tar ca 60 dagar för plantan att bli redo för första skörden.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Sådd</strong>:</p> <p data-mce-fragment="1">Sådd direkt på växtplatsen när marken är uppvärmd eller förkultivering inomhus. 1 cm djupt. Håll sådden fuktig vid inomhusodling.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper</strong>:</p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig <br data-mce-fragment="1"> Växtläge: sol/halvskugga<br data-mce-fragment="1"> Höjd: 30-60 cm<br data-mce-fragment="1"> Grotid: 10-30 dagar<br data-mce-fragment="1"> Växtzon: 1-2</p>

<p><meta charset="utf-8">Minidrivhus för förodling eller drivning av sticklingar. 4 djupa krukinsatser med 6 celler i varje ingår.</p> <p>Mått: 30 x 24 cm</p>

<p><strong>Minikiwi 'Geneva': nuvarande höjd 60-80 cm</strong></p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">Icke självfertil honplanta = behöver en hanplanta som <meta charset="utf-8"><a rel="noopener" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> eller en tvåkönad självfertil sort som <span style="color: #4e991d;"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Planta 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>'Issai'</strong></a></span> för att bära frukt. En renodlad <span style="color: rgb(0, 0, 0);">hanplanta r</span>ekommenderas för bästa fruktsättning.<br></p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Actinidia arguta</em><em><br></em><strong>Familj: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. </p> <p>Sorten 'Geneva' är en amerikansk sort som hittades växandes nära Hedrick Hall vid Cornell Experiment Station i Geneva, New York. Sorten är härdig ned till åtminstone -25℃ och producerar släta, väldigt söta frukter med rödaktigt skal.</p> <p>Sorten 'Geneva' är honplantor och behöver antingen en hanplanta eller en hermafrodit planta, så som <a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Planta 50-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>sorten 'Issai'</strong></span></a>, i närheten för att pollineras. </p> <p class="p1"><span class="s1">Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.</span></p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwi 'Geneva'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25<span class="s2">℃</span>. Den har</span> ett slingrande växtsätt och <meta charset="utf-8">kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola.<span class="Apple-converted-space"> <meta charset="utf-8"> <span data-mce-fragment="1">Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök bara se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.</span></span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni-juli blommar 'Geneva' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. <meta charset="utf-8">De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.</span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space"><meta charset="utf-8"> <span class="s1">Sorten 'Geneva' brukar ge frukt redan andra året efter plantering. En etablerad planta kan producera stora mängder </span><span class="s1">frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.</span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone förses med god ljustillgång och vindskydd. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. </span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.</p> <p class="p1">Beskärning vid spaljering:</p> <ul> <li>Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.</li> <li>Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.</li> <li>Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.</li> <li>De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.</li> <li>Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.</li> <li>Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.</li> </ul> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 3-4 m<br>Växtzon: 1-5</p>

<p><strong>Minikiwi av den självfertila sorten 'Issai': nuvarande höjd 60-80 cm</strong></p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Actinidia arguta x <span>polygama</span></em><em><br></em><strong>Familj: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. </p> <p>Sorten 'Issai' är en japansk hybrid mellan en Minikiwi från Ryssland/Kina (Actinida arguta) och Klätteraktinidian (Actinidia polygama). Kombinationen gav en smakrik, mycket härdig och växtkraftig Kiwi-sort som passar utmärkt att odla i vårt nordiska klimat.</p> <p>'Issai' är självfertil och får små gröna, släta frukter som blir cirka 3 cm i diameter. </p> <p>Frukterna mognar i september och har ett grönt fruktkött med en frisk och sötsyrlig smak, som är lik den "vanliga" Kiwin. </p> <p class="p1"><span class="s1">Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.</span></p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwi 'Issai'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -30<span class="s2">℃</span>. </span>Den har ett slingrande växtsätt och <meta charset="utf-8">kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola.<span class="Apple-converted-space"> <meta charset="utf-8"> <span>Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - <meta charset="utf-8">försök bara se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.</span></span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni blommar 'Issai' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. <meta charset="utf-8">De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone tillförses med god ljustillgång och vindskydd. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Även om 'Issai' är självfertil är det fördelaktigt att samplantera den med en hanplanta (inom samma släkte: <em>Actinidia spp.</em>) för att främja fruktproduktion. Det kan ta ett par år innan plantan börjar producera frukt. En etablerad planta kan producera stora mängder </span><span class="s1">frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.</span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.</p> <p class="p1">Beskärning vid spaljering:</p> <ul> <li>Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.</li> <li>Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.</li> <li>Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.</li> <li>De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.</li> <li>Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.</li> <li>Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.</li> </ul> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 3-4 m<br>Växtzon: 1-5</p>

<p><strong>Minikiwi 'Jumbo': nuvarande höjd 60-80 cm</strong></p> <p>Icke självfertil honplanta = behöver en hanplanta som <meta charset="utf-8"><a rel="noopener" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> eller en tvåkönad självfertil sort som <span style="color: #4e991d;"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Planta 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>'Issai'</strong></a></span> för att bära frukt. En renodlad <span style="color: rgb(0, 0, 0);">hanplanta r</span>ekommenderas för bästa fruktsättning.</p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Actinidia arguta</em><em><br></em><strong>Familj: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. </p> <p>Sorten 'Jumbo' är en italiensk sort som är känd för sina stora frukter. Frukterna är söta och smakrika och påminner om den vanliga kiwin till smaken. Sorten är mycket härdig i vårt nordiska klimat och har ett kompakt växtsätt vilket lämpar den för att täcka en yta - t ex en vägg eller spalje.</p> <p>'Jumbo' får gulgröna frukter med ett fast fruktkött som har en god hållbarhet efter skörd.</p> <p>Frukterna mognar i september-oktober.</p> <p class="p1"><span class="s1">Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.</span></p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwi 'Jumbo'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25<span class="s2">℃</span>. </span>Den har ett slingrande växtsätt och <meta charset="utf-8">kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola.<span class="Apple-converted-space"> Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.</span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni blommar 'Jumbo' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. <meta charset="utf-8">De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone tillförses med god ljustillgång och vindskydd. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">'Jumbo' behöver samplanteras med en hanplanta (inom samma släkte: <em>Actinidia spp.</em>) för att bära frukt. Det kan ta ett par år innan plantan börjar producera frukt. En etablerad planta kan producera stora mängder </span><span class="s1">frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.</span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.</p> <p class="p1">Beskärning:</p> <ul> <li>Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.</li> <li>Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.</li> <li>Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.</li> <li>De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.</li> <li>Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.</li> <li>Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.</li> </ul> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 3-4 m<br>Växtzon: 1-5</p>

<p><strong>Minikiwi 'Ken's Red': nuvarande höjd 60-80 cm</strong></p> <p><meta charset="utf-8">Icke självfertil honplanta = behöver en hanplanta som <meta charset="utf-8"><a rel="noopener" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 50-60 cm (Actinidia arguta)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> eller en tvåkönad självfertil sort som <span style="color: #4e991d;"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Planta 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>'Issai'</strong></a></span> för att bära frukt. En renodlad <span style="color: rgb(0, 0, 0);">hanplanta r</span>ekommenderas för bästa fruktsättning.</p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Minikiwi, Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Actinidia arguta x melanandra</em><em><br></em><strong>Familj: </strong>Actinidiaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Minikiwin är en flerårig klätterväxt som har sitt ursprung i Japan, Korea och norra Kina. Det är en härdig Kiwi-variant som klarar av att växa och producera bra med frukt utomhus i vårt klimat. Frukterna blir små och hårlösa, och äts med skalet på, till skillnad från de håriga kiwifrukter vi är vana vid att köpa i butik. </p> <p>Sorten 'Ken's Red' är en nyzeeländsk korsning mellan Actinida arguta och Actinidia melanandra. Ken's Red är möjligen den Minikiwi som har störst frukter - frukterna är söta och smakrika och påminner om den vanliga kiwin till smaken. Sorten är mycket härdig i vårt nordiska klimat och har ett kompakt växtsätt vilket lämpar den för att täcka en yta - t ex en vägg eller spalje.</p> <p>'Ken's Red' får vinröda frukter med ett fast fruktkött som har en god hållbarhet efter skörd.</p> <p>Frukterna mognar i september-oktober.</p> <p class="p1"><span class="s1">Frukterna är en rik källa till C-vitaminer (upp till 5 gånger mer än t ex svarta vinbär) och går att äta direkt från plantan utan att skalas. Frukterna går även att göra sylt på. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">I Korea används unga blad i en grönsaksrätt som kallas för namul.</span></p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwi 'Ken's Red'  är en härdig sort som klarar temperaturer ned till -25<span class="s2">℃</span>. </span>Den har ett slingrande växtsätt och <meta charset="utf-8">kan bli upp till 3-4 meter hög. Någon typ av klätterstöd är nödvändigt, exempelvis en spaljé, vägg eller en pergola.<span class="Apple-converted-space"> Ifall du vill odla i en skogsträdgård fungerar det utmärkt att låta Minikiwn växa mot en trädstam - försök bara se till att det är någorlunda bra ljusinsläpp ned mot plantan.</span></p> <p class="p1"><span class="Apple-converted-space">I juni blommar 'Ken's Red' med små, väldoftande vita blommor som sedan övergår till smakrika, släta små frukter. <meta charset="utf-8">De sommargröna bladen övergår på hösten till en vacker gul höstfärg.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Minikiwin trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge. Optimal växtplats är i växthus, emot en vägg eller en spaljé. Den klarar sig dock även bra utanför växthus och i skuggigare miljöer - men för bästa fruktproduktion bör plantan åtminstone förses med god ljustillgång och vindskydd. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">Plantera Minikiwin i en näringsrik, väldränerad och fukthållande jord. Om du vill gödsla bör det göras med t ex blåbärsgödsel, då Minikiwin trivs bäst i ett svagt surt pH. Naturgödsel och kompost fungerar även bra. </span></p> <p class="p1"><span class="s1">'Ken's Red' behöver samplanteras med en hanplanta (inom samma släkte: <em>Actinidia spp.</em>) för att bära frukt. Det kan ta ett par år innan plantan börjar producera frukt. En etablerad planta kan producera stora mängder </span><span class="s1">frukt per år, cirka 25kg per planta och i vissa fall mer.</span></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">Det är fördelaktigt att odla emot spalje för att få god luftcirkulation och mer solljus till frukterna.</p> <p class="p1">Beskärning:</p> <ul> <li>Första planteringsåret är det bra att låta plantan börja ta form i 1-3 huvudstammar. Toppa din/dina huvudstammar i slutet av säsongen för att låta bli kraftigare nästa år.</li> <li>Andra året toppar du huvudskotten som utgår ifrån huvudstammarna igen. Sidogrenarna, eller långskotten, börjar då utvecklas. Man bör hålla sig till max 4 långskott per huvudstam.</li> <li>Tredje året bör även långskotten kortas ner till 1-1,5 meter. Vid denna tidpunkt börjar det ofta bildas blommor runt de första centimetrarna av sidogrenarna som sedan övergår till fina frukter.</li> <li>De efterföljande åren väljer du år för år ut de bästa sidogrenarna/långskotten på din planta. Klipp bort övriga uppkommande grenar. På detta vis har du bildat ett stjärnformat grenfäste, en krage, som bär upp resten av plantan med frukter.</li> <li>Låt inte för många sidogrenar sitta kvar då det ger en tät planta med färre frukter. Genom att toppa uppkommande örtartade grenar under sommaren släpper du in mer solljus och luft till frukterna vilket gynnar deras tillväxt.</li> <li>Eventuell beskärning av vedartade växtdelar görs på senhöst/tidig vinter för att undvika blödning.</li> </ul> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 3-4 m<br>Växtzon: 1-5</p>

<p><strong>Minikiwi av den till övervägande del honkönade men lätt självfertila sorten 'Lucy': n</strong><strong>uvarande höjd 60–80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Minikiwi, <meta charset="utf-8">Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Actinidia arguta x purpurea</em><br><strong>Familj:</strong> Actinidiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Lucy' är en sort av minikiwi som ger små, släta, gröna frukter med söt smak. Frukterna kan ätas direkt utan att skalas och är rika på C-vitamin.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, väldränerad jord. Planteras vid spaljé eller stöd. Behöver han- och honplantor för skörd.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3 (skyddat läge)</p> <p><strong>Minikiwi 'Lucy' Honplanta: nuvarande höjd 60–80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Minikiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Actinidia arguta</em><br><strong>Familj:</strong> Actinidiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>En ny favorit bland minikiwin's olika honsorter! <meta charset="utf-8">'Lucy' är till övervägande del honkönad men visar även till mindre del hermafrodita egenskaper och är dessutom självfertil. Detta innebär att 'Lucy' kan producera frukt på egen hand, men fruktsättning gynnas av närhet till andra pollinatörer såsom renodlade hanplantor - <a title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 60-80 cm (Actinidia arguta)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);">'Weiki'</span></strong></a> - eller andra hermafrodita sorter - <a title="Minikiwi 'Issai' Självfertil Sort 60-80 cm (Actinidia arguta x polygama)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);">'Issai'</span></strong></a>.</p> <p>'Lucy' ger rikligt med söta och släta minikiwibär med grönt skal och lätt rött fruktkött. Frukterna är åt det större hållet jämfört med andra sorters minikiwi. Även bladen på denna sort är större än normalt. </p> <p>Frukterna är fulla av vitamin C, antioxidanter och smak. De mognar i september–oktober och är utmärkta som snacks, till efterrätter, i smoothies eller för att torkas.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i soligt, vindskyddat läge med väldränerad och mullrik jord, gärna med lätt sur reaktion. Minikiwi trivs bäst med spaljé, pergola eller annat stöd och växer snabbt under gynnsamma förhållanden. Sorten är härdig ner till ca -30°C och går att odla i stora delar av landet. Viktigt med regelbunden vattning – särskilt under etablering och torra perioder. Beskärs lätt under sensommar för att forma plantan.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–5 meter (med stöd)<br><strong>Växtzon:</strong> 1–4<br></p>

<p><strong>Minikiwi 'Scarlet September Kiwi' Honplanta: nuvarande höjd 60–80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> <meta charset="utf-8">Minikiwi, <meta charset="utf-8">Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Actinidia arguta</em><br><strong>Familj:</strong> Actinidiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Scarlet September <meta charset="utf-8">Kiwi' är en ovanlig och mycket dekorativ honplanta av den härdiga arten minikiwi. Denna sort utmärker sig med sina rödtonade frukter som mognar tidigt – ofta redan i början till mitten av september – och därmed hinner skördas innan höstfrosten slår till i de flesta delar av landet.</p> <p>Frukterna är små, släta och kan ätas med skalet på. De har ett sött, friskt smakrikt fruktkött med ett subtilt bärigt inslag. De passar perfekt som snacks direkt från plantan, i fruktsallad eller torkade som nyttigt godis.</p> <p>Honplantor som denna kräver pollinering av en hanplanta, exempelvis sorten <meta charset="utf-8"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 60-80 cm (Actinidia arguta)"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);">'Weiki'</span></strong></a> - eller en hermafrodit sort som <a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Självfertil Sort 60-80 cm (Actinidia arguta x polygama)"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);">'Issai'</span></strong></a>.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge i mullrik, väldränerad jord med lätt sur reaktion. Sorten är snabbväxande och vill gärna klättra – spaljé, pergola eller träd fungerar bra som stöd. Den är mycket köldtålig och klarar temperaturer ner till -30°C, vilket gör den väl lämpad även för odling i inlandsklimat. Skydd mot sen vårfrost rekommenderas då unga skott kan skadas.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–5 meter (med stöd)<br><strong>Växtzon:</strong> 1–4<br><strong>Användning:</strong> Färskkonsumtion, snacks, fruktsallad, torkning</p>