Produkter

<p>1. frøplantemispel 'Martin': 2 år gammel - nuværende højde 60-80 cm</p> <p><meta charset="utf-8"><span style="text-decoration: underline;"><strong>Billedet er kun et eksempel, denne gruppe frøplanter er lidt stærkere</strong></span >< /p> <p> </em><strong>Familie:</strong> <span>Rosaceae</span></p> <h4><strong>Anlægshistorie &amp; brug:</strong></h4> <p>Fuld beskrivelse kommer snart...</p> <h4> <strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Dyrkning:</ stærk><br><span></span> </h4> <p>Fuld beskrivelse kommer snart...</p> <h4><strong>Egenskaber:</strong></h4> <p>Alder: Flerårig<br>Planteposition: sol/halvskygge<br>Højde: 2-4 m<br>Plantezone: 1-6</p>

<p>1. plante Blackberry Mispel 'Northline': 2 år gammel - nuværende højde 60-80 cm</p> <p><meta charset="utf-8"><span style="text-decoration: underline;"><strong>Billedet er kun et eksempel, denne gruppe frøplanter er lidt stærkere</strong></span >< /p> <p><strong>Trivielt navn:</strong> Saskatoon, Saskatoon bær, bærmispel, sen mispel, servicebær<strong><br>Videnskabeligt navn:</strong><em> Amelanchier alnifolia </em><em> <br> </em><strong>Familie:</strong> <span>Rosaceae</span></p> <h4><strong>Anlægshistorie &amp; brug:</strong></h4> <p>Fuld beskrivelse kommer snart...</p> <h4> <strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Dyrkning:</ stærk><br><span></span> </h4> <p>Fuld beskrivelse kommer snart...</p> <h4><strong>Egenskaber:</strong></h4> <p>Alder: Flerårig<br>Planteposition: sol/halvskygge<br>Højde: 2-4 m<br>Plantezone: 1-6</p>

<p><meta charset="utf-8">1. plante Blackberry Mispel 'Smokey': 2 år gammel - nuværende højde 80-100 cm</p> <p><strong><span style="text-decoration: underline;">Billedet er kun et eksempel, denne gruppe planter er lidt stærkere</span></strong></p> <p><strong>Trivielt navn:</strong> Saskatoon, Saskatoon bær, bærmispel, sen mispel, servicebær<strong><br>Videnskabeligt navn:</strong><em> Amelanchier alnifolia </em><em> <br> </em><strong>Familie:</strong> <span>Rosaceae</span></p> <h4><strong>Anlægshistorie &amp; brug:</strong></h4> <p>Fuld beskrivelse kommer snart...</p> <h4> <strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Dyrkning:</ stærk><br><span></span> </h4> <p>Fuld beskrivelse kommer snart...</p> <h4><strong>Egenskaber:</strong></h4> <p>Alder: Flerårig<br>Planteposition: sol/halvskygge<br>Højde: 2-4 m<br>Plantezone: 1-6</p>

<p data-mce-fragment="1"><em>Levering i april-maj</em></p> <p data-mce-fragment="1">1. plante Sort Goji: 1 år gammel - nuværende højde 10-20 cm</p> <p data-mce-fragment="1">Frøsåede planter, dyrket i svensk klima</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivielt navn:</strong> Black Goji, Russian Buckthorn<strong data-mce-fragment="1"><br data -mce-fragment="1">Videnskabeligt navn:</strong><em data-mce-fragment="1"> </em><em data-mce-fragment="1">Lycium ruthenicum </em > Murr.<em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familie:</strong><span> </span >Solanaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Anlægshistorie &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Black Goji er ligesom den relative<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/gojibar-bocktorne-lycium-chinense" titel = "Goji bær (Lycium barbarum)" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong style="color: #4e991d;">Goji (<em>Lycium) barbarum</em>)</strong></span></a>, en rig kilde til proteiner og vitaminer. Den sorte gojibær er særligt rig på anthocyaniner, med et højere indhold end blåbær. Busken er hjemmehørende i områderne omkring det tibetanske plateau og det sydlige Rusland.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er en plante, der endnu ikke har fået meget opmærksomhed i Vesten, men den har længe været brugt af de oprindelige folk i dets naturlige plantemiljø. Overraskende nok bruger oprindelige folk i små nordindiske samfund bærene til at lave en salve for at forhindre blindhed hos kameler. Dette er muligt takket være bærets høje indhold af<span> </span><em>lutein</em>.</p> <p data-mce-fragment="1">Bæren får sin dybe blå-lilla farve fra anthocyaninerne, et stof, der findes i usædvanligt høje niveauer i den sorte gojibær. Anthocyaniner er de samme stoffer, som farver blåbær blå og bidrager til mange af deres gavnlige egenskaber. </p> <p data-mce-fragment="1">Modne bær kan spises rå, tørret eller kogt.</p> <p data-mce-fragment="1">Den mest almindelige måde at indtage sorte gojibær på er at lave en såkaldt infusion på dem. Dette gøres bedst, når de er helt friske, men det kan også gøres med tørrede bær. Den sorte Goji Berry afgiver forskellige farver afhængigt af den anvendte type vand. I mineralrigt vand<span> </span><meta charset="utf-8">(basic: pH &gt;7) bliver farven dyb mørkeblå og i surt vand<span> </span><meta charset ="utf- 8">(pH <7) farven bliver intens lilla.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Sort Goji vokser oprindeligt i meget ekstreme klimaer, hvor den er udsat for tørke, ekstrem kulde, højt saltindhold og næringsfattig jord. Disse faktorer har gjort den sorte gojibær til en meget hårdfør plante. Den kan vokse i temperaturer ned til -20 ºC.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er en busk, der er nem at dyrke, og som ofte giver rig høst. Den vokser gerne i veldrænet jord (ofte sandjord) og etablerer et stærkt rodsystem, som gør den til et godt jordbindemiddel, f.eks. ved strandkanter. Det kan også naturligt danne en tæt væg, der beskytter mod den værste vind. Trives i lyse situationer.</p> <p data-mce-fragment="1">Bussen bliver op til 2 m og kan dyrkes udendørs i åben jord i Sverige. For at beskytte din Sorte Goji-busk mod de hårdeste svenske forhold, kan du i sensommeren dække plantens bund med halm, blade eller lignende. - dette beskytter planten mod den hårdeste kulde og forlænger vækstsæsonen.</p> <p data-mce-fragment="1">De mange bær spænder fra grøn til sort/blålig lilla farve. Det er først da, de er klar til høst. Dette foregår sommer-efterår. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol<br data-mce-fragment="1">Højde: 1-2 m< br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-6</p>

<p data-mce-fragment="1">1 plante Black Raspberry 'Black Jewel': 2 år gammel - klar til at blomstre = bære frugt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nuværende højde 50-80 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong>Black Raspberry 'Black Jewel'<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Rubus occidentalis<br></em><strong>Familie:</strong><em>&nbsp;<span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></em></p> <em> </em> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Plantehistorie &amp; brug:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Den sorte hindbær,<em>Rubus occidentalis,</em>er en sort farvet variant af de mere almindelige røde hindbær, <em>Rubus ideaus.</em>&nbsp;Men som det ses ovenfor, er de to&nbsp;helt&nbsp;forskellige&nbsp;arter. Det sorte hindbær beskrives som meget sygdomsresistent, let at dyrke og tidligt bærende. Den sorte hindbær er også mere modstandsdygtig over for varme og tørke. Bærrene bevarer deres form&nbsp;adskillige dage i køleskabet efter høst.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Det sorte hindbær er også blevet kaldt "Kongen af ​​bær" på grund af dets velrenommerede sundhedsmæssige fordele. Bærene indeholder høje niveauer af antioxidanter og også anthocyaniner (den gruppe af stoffer, der giver frugt og grøntsager deres mørke farve - blå/lilla/sort) som virker antiinflammatorisk og også er knyttet til processer i kroppen i form af bl.a. forbedret hukommelse og øget syn .</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Sorten 'Black Jewel' har bær med en høj sødme og en behagelig eftersmag, der forbliver efter bærrene er spist. Bærene har et blankt udseende og er en iøjnefaldende tilføjelse til dyrkningen.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Bærrene kan både tørres og fryses til senere brug. De er gode i smoothies. Du kan også lave marmelade og juice af sorte hindbær.&nbsp;</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Voks i veldrænet jord på et solrigt sted. De trives bedst i en sandet jord rig på humus. For at give planten en humusrig jord, kan man så nedgrave planterester (f.eks. græsafklip) i det øverste jordlag, alternativt dække jorden med et lag planterester.</p> <p data-mce-fragment="1">Sort hindbær er en hurtigtvoksende art. Det kan også være godt at bemærke, at den sorte hindbær er en højvoksende hindbærart, busken bliver normalt 2-3 meter høj.&nbsp;</p> <p data-mce-fragment="1">Sort hindbær (<em>R.&nbsp;occidentalis</em>) sætter ikke rodskud som de mere almindelige røde hindbær (<em>R. idaeus</em>).&nbsp;</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol<br data-mce-fragment="1">Højde:&nbsp;2-3 m&lt; br data-mce-fragment="1"&gt;Vækstzone: 1-4</p>

<p><strong>Svartaronia av sorten 'Hugin': nuvarande höjd 60–80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Svartaronia<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Aronia melanocarpa</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Svartaronia är en tålig och lättodlad bärbuske med ursprung i Nordamerika. Sorten 'Hugin' är en svensk sort med kompakt växtsätt och god härdighet, framtagen för att fungera väl både i trädgårdar och offentliga planteringar.</p> <p>De blanka svarta bären mognar i slutet av sommaren och kan användas till saft, sylt, gelé, vin eller torkas. Bären är rika på antioxidanter, framför allt antocyaniner, och har ett högt innehåll av C-vitamin. Smaken är syrlig och kärv rå, men utvecklas fint vid tillagning. I folkmedicin har aroniabär använts som stärkande växt för hjärta och kärl.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga och klarar de flesta jordar, även fuktiga eller något sura marker. Lämplig som bärbuske, friväxande häck eller inslag i ätbara trädgårdar. Sorten 'Hugin' är låg och bredväxande med vackra höstfärger och rik blomning på våren. Behöver sällan beskäras mer än för att föryngra äldre grenar.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br><strong>Blomning:</strong> Maj-juni<br><strong>Frukt:</strong> Ätbara svarta bär, mognar augusti–september<br></p>

<p data-mce-fragment="1">1. hunplante Tasmansk peber: 1 år gammel - nuværende højde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/tasmansk-peppar-bergpeppar-20-40-cm-tasmannia-lanceolata" title="Tasmansk peber Hunplante 20 -40 cm (Tasmannia lanceolata)" rel="noopener" target="_blank"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);">Følg dette link til hunplanter</span></strong></a>.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielle navne:</strong><span> Tasmansk peber, bjergpeber, tasmansk peber, tasmansk peberbær, bjergpeber, pebertræ</span><br>< strong>Videnskabeligt navn:</strong><em><span> Tasmannia lanceolata </span></em>(syn. <em><span>Drimys aromatica</span></em>)<em><br ></ em><strong>Familie:</strong> Winteraceae</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></h4> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</span></p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></h4> <p data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></h4> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: delvis skygge/sol<br data-mce-fragment="1">Højde: 2- 3 meter <br>Vækstzone: 1-2 (hårdfør ned til -15ºC)</p>

<p data-mce-fragment="1">1. hunplante Tasmansk peber: 1 år gammel - nuværende højde 20-40 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a style="color: rgb(78, 153, 29);" href="https://tradgardsdags.nu/products/tasmansk-bergpeppar-hanplanta-20-40-cm-tasmannia-lanceolata" title="Tasmansk Bergpepper Hanplante 20-40 cm (Tasmannia lanceolata)" rel="noopener" target ="_blank">Følg dette link for hanplanter</a></span>.</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielle navne:</strong><span> Tasmansk peber, bjergpeber, tasmansk peber, tasmansk peberbær, bjergpeber, pebertræ</span><br>< strong>Videnskabeligt navn:</strong><em><span> Tasmannia lanceolata </span></em>(syn. <em><span>Drimys aromatica</span></em>)<em><br ></ em><strong>Familie:</strong> Winteraceae</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></h4> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</span></p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></h4> <p data-mce-fragment="1">Beskrivelse kommer snart...</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></h4> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: delvis skygge/sol<br data-mce-fragment="1">Højde: 2- 3 meter <br>Vækstzone: 1-2 (hårdfør ned til -15ºC)</p>

<p data-mce-fragment="1">1. plante Taybär 'Buckingham Tayberry': 2 år gammel - klar til at blomstre = bære frugt</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Nuværende højde 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn: </strong>Tayberry, Boysenberry, Björnhollon<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Rubus fruticosus x ideaus<br> < /em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">'Buckingham Tayberry' er en tornfri sort med jævne glatte blade, der giver masser af gode bær. </p> <p data-mce-fragment="1">Tayberry-busken producerer store, velsmagende og saftige bordeauxbær, der er perfekte til at spise med det samme - men også til at lave juice, marmelade og endda vin.</p> <p data-mce-fragment="1">En anden god måde at bruge taybær på er at bage en taybærtærte.</p> <p data-mce-fragment="1">Ligesom andre hybrider viser Tayberry også god resistens over for plantesygdomme. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Voks helst i veldrænet, lerjord på et varmt, solrigt sted. Trives ikke særlig godt i tung lerjord, tør, sandjord eller vandlidende jord.</p> <p data-mce-fragment="1">Tayberry-busken har arvet sine lange og smalle grene fra brombæret og er derfor fremragende til at klatre i en pergola, mod en væg eller lignende. Udviklingen og sundheden af ​​busken er generelt draget fordel af en form for støtte til grenene. </p> <p data-mce-fragment="1">Bærrene modner fra midten af ​​juli til slutningen af ​​august. Bær dannes på grene, der er mindst 2 år gamle.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Alder: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 2 m <br data-mce-fragment="1">Vækstzone: 1-2</p>

<p>1. plante Lingon 'Fireballs': 2 år gammel i C2 potte</p> <p><strong>Trivielt navn: </strong>Lingon, Lingon Berry<br><strong>Videnskabeligt navn:</strong><em> Vaccinium vitis-idaea<br></em><strong>Familie:< / strong> <span>Ericaceae</span></p> <p><strong><span>Anlæggets historie &amp; brug:</span></strong></p> <p><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p><strong>Dyrkning:</strong></p> <p>Trives bedst i en let, leret og kalkfattig jord. </p> <p>Meget modstandsdygtig over for kulde, kan modstå temperaturer ned til -40ºC - så længe somrene er varme. </p> <p><meta charset="utf-8"><em>Fuld beskrivelse på vej...</em></p> <p><strong>Funktioner:</strong></p> <p>Alder: Flerårig<br>Vækstposition: delvis skygge/skygge<br>Højde: 20-40 cm<br>Vækstzone: 1-5</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Georgian Classic': nuvarande höjd ca 30–40 cm <meta charset="utf-8">- 2 år gamla</strong><meta charset="utf-8"></p> <p>'Georgian Classic' är en traditionell och robust sort från en av de äldsta teplantagerna i Kaukasusbergen i västra Georgien. Regionen har en lång historia av teodling, och den här sorten har odlats och förädlats i generationer för att klara både kyla och torka. <meta charset="utf-8">'Georgian Classic' lämpar sig särskilt bra för att producera grönt, svart och vitt te. Handplockade och varsamt bearbetade ger bladen ett smakrikt och fylligt te med tydlig karaktär.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kolkhida': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kolkhida' är en georgisk sort framtagen på 1970-talet i regionen Samegrelo nära Svarta havet – en plats med långa traditioner av teodling i kallare och fuktiga förhållanden. Sorten är framtagen för att vara särskilt tålig mot både kyla och torka. Den har ett brett, horisontellt växtsätt och små, kompakta blad som gör den särskilt lämpad för skörd av unga toppskott för finare sorter av grönt, vitt och svart te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kymin': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kymin' är en georgisk sort framtagen i samarbete med kinesiska teförädlare, med syftet att odla sorter lämpliga för Keemun-liknande teer under kallare förhållanden. Den kombinerar kinesisk smakprofil med den georgiska tebuskens tålighet mot kyla och torka. Växtsättet är upprätt och bladen är medelstora – en mångsidig sort som lämpar sig för svart och vitt te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Longjing 43': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Longjing 43' är en väletablerad sort från Zhejiang-provinsen i Kina, framtagen särskilt för att producera högkvalitativt grönt te. Den odlas på hög höjd och har god köld- och torktålighet, vilket gör den lämplig för odling även i nordligare klimat. Bladen är mellanstora med klassiskt utseende och tydlig aromprofil – perfekt för dig som vill producera eget Longjing-liknande grönt te hemma.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a href="https://gretaste.se/" title="Gretas Te ~ unika teer" rel="noopener" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p>Disse tebuske er af en mere hårdfør sort opdrættet i Holland netop for deres gode hårdførhed og evne til at blive dyrket udendørs hele året rundt i vores klima. </p> <p>Tebuske/-træer 'Te af mig':</p> <ul> <li><span data-mce-fragment="1">Højde: 30-40 cm</span></li> <li>Højde: 40-50 cm</li> </ul> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Te, tebusk, tetræ, teplante</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> strong><em ><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p > <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te indtages på verdensplan og er den næstmest almindelige drik efter vand. Tebusken indeholder thein som modvirker træthed og <em>theanin</em> som giver en beroligende effekt i modsætning til kaffe som kun har koffeinens (=thein) opkvikkende egenskaber. En kop te kan derfor være opkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsageligt bladknopper og blade, der plukkes til at brygge te med, men nogle gange bruges blomsterne også.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lave forskellige typer te: hvid, gul, grøn, blå (oolong), sort og "mørk" te. Forskellen mellem dem består af forskellige gærings- og oxidationsprocesser. Hvid te må ikke engang oxidere, mens "mørk" te får lov at både oxidere og gære i lange perioder. Typerne imellem er efterhånden mere eller mindre i den ene eller den anden retning, i den rækkefølge, der er trykt ovenfor. Alle typer har deres sundhedsmæssige fordele, nogle gange forskellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en anden planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"></span><em data-mce-fragment= "1 ">Aspalathus linearis</em><em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Teblade bruges også til madlavning i Asien - for eksempel <em>Tebladssalat</em> (gærede blade) i Burma og (friske blade) i Thailand.</ p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te er for nylig begyndt at blive dyrket i Sverige, og der er en succesrig tefarm på Gotland, som dyrkes til kommercielt brug. Tebusken vokser i sit naturlige miljø i store højder, hvor det bliver koldere om natten, og hvor det også kan være koldt om dagen. Tebusken kan overvintres udendørs i Sverige, afhængigt af placering og omstændigheder skal planterne muligvis vinterdækkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Beskyt venligst mod kold vind med noget vindbeskyttelse, f.eks. fiberdug fastgjort til stolper rundt om planten, og dæk med halm eller lignende om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, brug Rhododendron-jord, når du genplanter planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 1- 2 meter <br>Vækstzone: 1-4</p>

<p>'Tearoma®' er en tesort raffineret i Schweiz for sin gode hårdførhed og evne til at blive dyrket udendørs hele året rundt i vores klima. Det er stadig et nyt fænomen, at man kan dyrke te i Sverige, ikke alle typer te laver det, men dem med den bedste hårdførhed på markedet i dag er denne sort og den hollandsk-forstærkede sort <a href="https:/ /tradgardsdags .nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" title="Tebush 'Tea By Me': Hårdfør sort (Camellia sinensis) 2 &amp; 3 år 30-50 cm" rel="noopener" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Tea by Me '</strong></span></a>.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Te, tebusk, tetræ, teplante</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> strong><em ><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p > <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te indtages på verdensplan og er den næstmest almindelige drik efter vand. Tebusken indeholder thein som modvirker træthed og <em>theanin</em> som giver en beroligende effekt i modsætning til kaffe som kun har koffeinens (=thein) opkvikkende egenskaber. En kop te kan derfor være opkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsageligt bladknopper og blade, der plukkes til at brygge te med, men nogle gange bruges blomsterne også.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lave forskellige typer te: hvid, gul, grøn, blå (oolong), sort og "mørk" te. Forskellen mellem dem består af forskellige gærings- og oxidationsprocesser. Hvid te må ikke engang oxidere, mens "mørk" te får lov at både oxidere og gære i lange perioder. Typerne imellem er efterhånden mere eller mindre i den ene eller den anden retning, i den rækkefølge, der er trykt ovenfor. Alle typer har deres sundhedsmæssige fordele, nogle gange forskellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en anden planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"></span><em data-mce-fragment= "1 ">Aspalathus linearis</em><em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Teblade bruges også til madlavning i Asien - for eksempel <em>Tebladssalat</em> (gærede blade) i Burma og (friske blade) i Thailand.</ p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te er for nylig begyndt at blive dyrket i Sverige, og der er en succesrig tefarm på Gotland, som dyrkes til kommercielt brug. Tebusken vokser i sit naturlige miljø i store højder, hvor det bliver koldere om natten, og hvor det også kan være koldt om dagen. Tebusken kan overvintres udendørs i Sverige, afhængigt af placering og omstændigheder skal planterne muligvis vinterdækkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Beskyt venligst mod kold vind med noget vindbeskyttelse, f.eks. fiberdug fastgjort til stolper rundt om planten, og dæk med halm eller lignende om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, brug Rhododendron-jord, når du genplanter planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 1- 2 meter <br>Vækstzone: 1-4</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Tieguanyin': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Tieguanyin' är en berömd sort från Anxi i Fujianprovinsen i Kina, traditionellt använd för att tillverka det klassiska oolong-teet med samma namn. Sorten har ett brett, horisontellt växtsätt och mellanstora blad som lämpar sig väl för produktion av både oolong och svart te. Den är anmärkningsvärt köldtålig för sitt ursprung och passar därför fint för försök till oolongproduktion även i nordligare odlingszoner.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p>Tebuske/-træer: </p> <ul> <li><span data-mce-fragment="1">Højde: 30-50 cm</span></li> <li>Højde: 50-70 cm</li> </ul> <p><a href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" target="_blank" title ="Tebush 'Tea By Me': Hårdfør sort (Camellia sinensis) 2 & 3 år 30-50 cm" rel="noopener"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>Leder du efter den mere hårdføre variant 'Tea By Me'? - Følg dette link.</strong></span></a></p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Te, tebusk, tetræ, teplante</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> strong><em ><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p > <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te indtages på verdensplan og er den næstmest almindelige drik efter vand. Tebusken indeholder thein som modvirker træthed og <em>theanin</em> som giver en beroligende effekt i modsætning til kaffe som kun har koffeinens (=thein) opkvikkende egenskaber. En kop te kan derfor være opkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsageligt bladknopper og blade, der plukkes til at brygge te med, men nogle gange bruges blomsterne også.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lave forskellige typer te: hvid, gul, grøn, blå (oolong), sort og "mørk" te. Forskellen mellem dem består af forskellige gærings- og oxidationsprocesser. Hvid te må ikke engang oxidere, mens "mørk" te får lov at både oxidere og gære i lange perioder. Typerne imellem er efterhånden mere eller mindre i den ene eller den anden retning, i den rækkefølge, der er trykt ovenfor. Alle typer har deres sundhedsmæssige fordele, nogle gange forskellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en anden planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"></span><em data-mce-fragment= "1 ">Aspalathus linearis</em><em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Teblade bruges også til madlavning i Asien <meta charset="utf-8">- for eksempel <em>Tebladssalat</em> (gærede blade) i Burma og (friske blade) i Thailand.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te er for nylig begyndt at blive dyrket i Sverige, og der er en succesrig tefarm på Gotland, som dyrkes til kommercielt brug. Tebusken vokser i sit naturlige miljø i store højder, hvor det bliver koldere om natten, og hvor det også kan være koldt om dagen. Tebusken kan overvintres udendørs i Sverige, afhængigt af placering og omstændigheder skal planterne muligvis vinterdækkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Beskyt venligst mod kold vind med noget vindbeskyttelse, f.eks. fiberdug fastgjort til stolper rundt om planten, og dæk med halm eller lignende om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, brug Rhododendron-jord, når du genplanter planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 1- 2 meter <br>Vækstzone: 1-4</p>

<p>'Tearoma®' er en tesort raffineret i Schweiz for sin gode hårdførhed og evne til at blive dyrket udendørs hele året rundt i vores klima. Det er stadig et nyt fænomen, at man kan dyrke te i Sverige, ikke alle varianter af te gør det, men dem med den bedste hårdførhed på markedet i dag er denne sort og den hollandsk-raffinerede variant <a rel="noopener" title =" Tebusk 'Tea By Me': Hårdfør sort (Camellia sinensis) 2 & 3 år 30-50 cm" href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" target="_blank"><span style=" color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Te by Me'</strong></span></a>.</p> <p>Tebuske/-træer 'Te af mig':</p> <ul> <li><span data-mce-fragment="1">Højde: 30-40 cm</span></li> <li>Højde: 40-50 cm</li> </ul> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Te, tebusk, tetræ, teplante</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> strong><em ><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p > <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te indtages på verdensplan og er den næstmest almindelige drik efter vand. Tebusken indeholder thein som modvirker træthed og <em>theanin</em> som giver en beroligende effekt i modsætning til kaffe som kun har koffeinens (=thein) opkvikkende egenskaber. En kop te kan derfor være opkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsageligt bladknopper og blade, der plukkes til at brygge te med, men nogle gange bruges blomsterne også.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lave forskellige typer te: hvid, gul, grøn, blå (oolong), sort og "mørk" te. Forskellen mellem dem består af forskellige gærings- og oxidationsprocesser. Hvid te må ikke engang oxidere, mens "mørk" te får lov at både oxidere og gære i lange perioder. Typerne imellem er efterhånden mere eller mindre i den ene eller den anden retning, i den rækkefølge, der er trykt ovenfor. Alle typer har deres sundhedsmæssige fordele, nogle gange forskellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en anden planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"></span><em data-mce-fragment= "1 ">Aspalathus linearis</em><em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Teblade bruges også til madlavning i Asien - for eksempel <em>Tebladssalat</em> (gærede blade) i Burma og (friske blade) i Thailand.</ p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te er for nylig begyndt at blive dyrket i Sverige, og der er en succesrig tefarm på Gotland, som dyrkes til kommercielt brug. Tebusken vokser i sit naturlige miljø i store højder, hvor det bliver koldere om natten, og hvor det også kan være koldt om dagen. Tebusken kan overvintres udendørs i Sverige, afhængigt af placering og omstændigheder skal planterne muligvis vinterdækkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Beskyt venligst mod kold vind med noget vindbeskyttelse, f.eks. fiberdug fastgjort til stolper rundt om planten, og dæk med halm eller lignende om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, brug Rhododendron-jord, når du genplanter planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 1- 2 meter <br>Vækstzone: 1-4</p>

<p>'Tearoma®' er en tesort raffineret i Schweiz for sin gode hårdførhed og evne til at blive dyrket udendørs hele året rundt i vores klima. Det er stadig et nyt fænomen, at man kan dyrke te i Sverige, ikke alle varianter af te gør det, men dem med den bedste hårdførhed på markedet i dag er denne sort og den hollandsk-raffinerede variant <a rel="noopener" title =" Tebusk 'Tea By Me': Hårdfør sort (Camellia sinensis) 2 & 3 år 30-50 cm" href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-tetrad-tea-by-me-camellia-sinensis-2-3-ar-30-50-cm" target="_blank"><span style=" color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Te by Me'</strong></span></a>.</p> <p>Tebuske/-træer 'Te af mig':</p> <ul> <li><span data-mce-fragment="1">Højde: 30-40 cm</span></li> <li>Højde: 40-50 cm</li> </ul> <p data-mce-fragment="1"><strong>Trivielt navn:</strong><span> Te, tebusk, tetræ, teplante</span><br><strong>Videnskabeligt navn:</span> strong><em ><span> Camellia sinensis</span><br></em><strong>Familie:</strong> <span data-mce-fragment="1">Theaceae</span></p > <p data-mce-fragment="1"><strong><span data-mce-fragment="1">Anlægshistorik &amp; brug:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te indtages på verdensplan og er den næstmest almindelige drik efter vand. Tebusken indeholder thein som modvirker træthed og <em>theanin</em> som giver en beroligende effekt i modsætning til kaffe som kun har koffeinens (=thein) opkvikkende egenskaber. En kop te kan derfor være opkvikkende og beroligende på samme tid.</p> <p data-mce-fragment="1">Det er hovedsageligt bladknopper og blade, der plukkes til at brygge te med, men nogle gange bruges blomsterne også.</p> <p data-mce-fragment="1">Fra tebusken Camellia sinensis kan du lave forskellige typer te: hvid, gul, grøn, blå (oolong), sort og "mørk" te. Forskellen mellem dem består af forskellige gærings- og oxidationsprocesser. Hvid te må ikke engang oxidere, mens "mørk" te får lov at både oxidere og gære i lange perioder. Typerne imellem er efterhånden mere eller mindre i den ene eller den anden retning, i den rækkefølge, der er trykt ovenfor. Alle typer har deres sundhedsmæssige fordele, nogle gange forskellige.</p> <p data-mce-fragment="1">Rød te (rooibos) kommer fra en anden planteart, Rooibos-busken<span data-mce-fragment="1"></span><em data-mce-fragment= "1 ">Aspalathus linearis</em><em data-mce-fragment="1">.</em></p> <p data-mce-fragment="1">Teblade bruges også til madlavning i Asien - for eksempel <em>Tebladssalat</em> (gærede blade) i Burma og (friske blade) i Thailand.</ p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Dyrkning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Te er for nylig begyndt at blive dyrket i Sverige, og der er en succesrig tefarm på Gotland, som dyrkes til kommercielt brug. Tebusken vokser i sit naturlige miljø i store højder, hvor det bliver koldere om natten, og hvor det også kan være koldt om dagen. Tebusken kan overvintres udendørs i Sverige, afhængigt af placering og omstændigheder skal planterne muligvis vinterdækkes (f.eks. med halm).</p> <p data-mce-fragment="1">Beskyt venligst mod kold vind med noget vindbeskyttelse, f.eks. fiberdug fastgjort til stolper rundt om planten, og dæk med halm eller lignende om vinteren.</p> <p data-mce-fragment="1">Te trives i sur jord, brug Rhododendron-jord, når du genplanter planten første gang.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong>Egenskaber:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">År: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Planteposition: sol/delskygge<br data-mce-fragment="1">Højde: 1- 2 meter <br>Vækstzone: 1-4</p>