Plantavdelning

<p><strong>Amurvin - en riktigt härdig fruktbärande vinranka: nuvarande höjd 60-80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Amurvin, Vindruva, Vinranka<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vitis amurensis</em><br><strong>Familj:</strong> Vitaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Amurvin är en mycket härdig vinart från östra Asien. Arten är döpt efter den flod som rinner genom Sibirien och Manchuriet. Vintrarna i denna region är betydligt mycket kalla än de vi upplever här. Amurvinet uppges klara temperaturer under -40ºC. <meta charset="utf-8">Amurvin är självfertil.</p> <p>Får små, mörka druvor med frisk smak. <meta charset="utf-8">Druvorna används till vin och saft. Druvorna ska  ge ett vin av god kvalitet med inslag av smultron. </p> <p>På bilderna visas riktiga amurvindruvor på en s k <em>farmers market </em>i Champagne, Frankrike.</p> <p>Bladverket får en mycket dekorativ, djupt röd färg på hösten. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol i väldränerad jord. Kräver stöd och beskärning för bästa skörd.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 3–5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3(4)</p>

<p><strong>Orange Kryphallon av sorten 'Emerald Carpet': nuvarande storlek P9 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Orange Kryphallon, Taiwanhallon<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Rubus rolfei </em>(Syn.<em> Rubus pentalobus</em>)<br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Orange Kryphallon är en marktäckande hallonsläkting med ursprung i Taiwan och sydöstra Kina. Sorten 'Emerald Carpet' är särskilt uppskattad för sitt täta växtsätt och sitt dekorativa, vintergröna bladverk som får bronsröda toner på hösten.</p> <p>Den odlas främst som marktäckare i trädgårdar och slänter men bären är ätbara – små, orange och milda i smaken, och kan användas i sylt och desserter.</p> <p>Det Orangea Kryphallonet är inte lika kraftigväxande som det vanligare Kryphallonet (<em>R. tricolor</em>) och kan därför vara ett bättre alternativ om man är mer rädd om platsen man vill plantera på - med tiden bildar dock även den orangea kryphallonet en tät marktäckande matta, men den är något enklare att hålla efter.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. Tål torka när den är etablerad. Passar utmärkt som marktäckare i stenparti, på murar eller i slänter. Lågväxande och lättskött, sprider sig med utlöpare.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2</p>

<p><strong>Korogi: nuvarande höjd 20–40 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Korogi, Kinesisk jordärtskocka<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Stachys affinis</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Korogi är en flerårig rotgrönsak med ursprung i Kina och Japan, där den länge odlats för sina knubbiga, vita jordstammar som är krispiga, milda och mycket användbara i matlagning. Den kallas ibland på engelska för <em>Chinese artichoke</em>, men är inte släkt med varken jordärtskockan eller kronärtskockan.</p> <p>De ätliga jordstammarna skördas sent på hösten eller tidigt på våren och kan ätas råa, kokta, stekta eller t o m <meta charset="utf-8">picklade. Konsistensen påminner om vattenkastanj och smaken är mild, nötaktig och söt. I Japan serveras de ofta picklade som tillbehör, medan de i Kina används i grytor och wok. De är också rika på kolhydrater och anses ha stärkande egenskaper i traditionell kinesisk örtmedicin.</p> <h4>Odling</h4> <p>Korogi trivs i sol till halvskugga i fuktighetshållande men väldränerad jord. Sprider sig under jord via sina jordstammar. Odlas bäst i upphöjda bäddar eller krukor om man vill kontrollera spridningen.</p> <p>Jorden bör hållas jämnt fuktig under växtsäsongen. Torka bör undvikas. Skördas efter första frostnätterna då smaken förbättras. Lämna gärna några knölar kvar i jorden för återväxt nästa säsong.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 30–50 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–4<br></p>

<p><strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Amerikanskt Blåbär av den självfertila sorten 'Northland': nuvarande höjd 40-50 cm</strong></p> <p><br><strong>Trivialnamn:</strong> Amerikanskt Blåbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vaccinium corymbosum</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Northland’ är en härdig och lättodlad sort av amerikanskt blåbär som togs fram i Michigan, USA. Den ger riklig skörd av medelstora, söta bär med god blåbärssmak. Bären passar lika bra att ätas färska som till sylt, paj, bakning eller infrysning. Blåbär är rika på antioxidanter, särskilt antocyaniner, och har använts i både mat och traditionell medicin för att stödja syn, matsmältning och blodcirkulation.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i fuktighetshållande, väldränerad och sur jord (lågt pH). För bästa skörd bör plantan vattnas regelbundet under torra perioder. 'Northland' har ett buskigt växtsätt och klarar kyla bra – den är känd för sin pålitliga skörd även i norra odlingszoner. Ger god skörd som ensam planta men ännu bättre om den planteras tillsammans med andra sorter för korspollinering.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Skörd:</strong> Juli–augusti<br><strong>Självfertil:</strong> Ja, men rikligare skörd med fler sorter</p>

<p>Japanskt Russinträd - nuvarande höjd: 100-130 cm</p> <p>[Bild på träd kommer snart]</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Japanskt Russinträd, Orientaliskt Russinträd, Raisin Tree, Chi-Chao Li<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Hovenia dulcis</em><em><br></em><strong>Familj:</strong> Rhamnaceae</p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Det Japanska Russinträdet ett härdigt träd som finns i Asien, från östra Kina och Korea till Himalaya där det växer på höjder upp till 2 000 m öh.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">De köttiga, söta och väldoftande frukterna äts råa eller tillagade. När frukterna torkas får dem både en smak och ett utseende som påminner om russin.  </span><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"></span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Ett extrakt gjort från frön, grenar och unga blad kan ätas likt honung och används även för att göra vin och godis (Facciola, S.).</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Fröerna innehåller ca 15 % protein och 7,8 % fett (Duke. J. A. &amp; Ayensu. E. S.).</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Russinträdet har sedan länge använts i traditionella kinesiska, koreanska och japanska mediciner för att behandla en rad olika åkommor, däribland bakfylla (Hyun TK et al.). Frukterna från Russinträdet nämns redan i <em>materia medica</em> från Tangdynastin på 600-talet.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Modern forskning bekräftar att flavanonolen ampelopsin / dihydromyricetin (DHM), som återfinns hos växter i släktena <em>Ampelopsis</em> och <em>Cercidiphyllum</em>, kan minska symtomen på alkoholförgiftning och abstinens (Reich L.). </span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Extrakt av <em>Hovenia dulcis</em> finns kommersiellt tillgängliga och marknadsförs som ett botemedel mot efterverkningarna av överdriven alkoholkonsumtion.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Trädet är traditionellt känt för sina hälsofördelar vid konsumtion i teform.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"><span>Träet från Russinträdet är hårt och passar väl för tillverkning av möbler.</span></span></p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Trivs bra i väldränerade, sandiga lerjordar i soligt och varmt läge. Skyddas gärna mot frost de första åren, därefter tål trädet ner mot -15°C. Om trädet däremot låts härdas mot kylan långsamt kan vävnaden låtas mogna (förhårdna) och då kan trädet vara härdig ända ned till -25°C (Huxley. A.).</p> <p>Undvik kompakta och våta jordar.</p> <p>Trädet anses vara snabbväxande och blir oftast inte mer än 5-6 meter högt i vårt klimat. I andra delar av världen når det höjder upp till hela 30 meter.</p> <p>Kan toppas för att hållas som en buske eller låtas växa för att bli mer naturligt trädformad. </p> <p>Russinträdet är torktåligt, men kvaliteten på frukten kan påverkas märkbart om vattentillgången ej är god. Vattning 2-3 gånger i veckan rekommenderas under vår och sommar. </p> <p>Frukterna mognar oftast sent på säsongen, runt oktober månad. Frukterna skördas när de torkat på trädet, så inget behov för manuell torkning av frukterna.</p> <p>Russinträdet är självfertilt och producerar rikligt med frukt i mogen ålder.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / lätt skugga<br>Höjd: 4-30 m<br>Grotid: 1-12 månad/-er<br>Växtzon: 1-4<br></p>

<p><strong>Minikiwi 'Scarlet September Kiwi' Honplanta: nuvarande höjd 60–80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> <meta charset="utf-8">Minikiwi, <meta charset="utf-8">Krusbärsaktinidia, Hardy Kiwi<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Actinidia arguta</em><br><strong>Familj:</strong> Actinidiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Scarlet September <meta charset="utf-8">Kiwi' är en ovanlig och mycket dekorativ honplanta av den härdiga arten minikiwi. Denna sort utmärker sig med sina rödtonade frukter som mognar tidigt – ofta redan i början till mitten av september – och därmed hinner skördas innan höstfrosten slår till i de flesta delar av landet.</p> <p>Frukterna är små, släta och kan ätas med skalet på. De har ett sött, friskt smakrikt fruktkött med ett subtilt bärigt inslag. De passar perfekt som snacks direkt från plantan, i fruktsallad eller torkade som nyttigt godis.</p> <p>Honplantor som denna kräver pollinering av en hanplanta, exempelvis sorten <meta charset="utf-8"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" title="Minikiwi 'Weiki' Hanplanta 60-80 cm (Actinidia arguta)"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);">'Weiki'</span></strong></a> - eller en hermafrodit sort som <a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Självfertil Sort 60-80 cm (Actinidia arguta x polygama)"><strong><span style="color: rgb(78, 153, 29);">'Issai'</span></strong></a>.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i soligt, varmt och skyddat läge i mullrik, väldränerad jord med lätt sur reaktion. Sorten är snabbväxande och vill gärna klättra – spaljé, pergola eller träd fungerar bra som stöd. Den är mycket köldtålig och klarar temperaturer ner till -30°C, vilket gör den väl lämpad även för odling i inlandsklimat. Skydd mot sen vårfrost rekommenderas då unga skott kan skadas.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–5 meter (med stöd)<br><strong>Växtzon:</strong> 1–4<br><strong>Användning:</strong> Färskkonsumtion, snacks, fruktsallad, torkning</p>

<p><strong>Vindruva av sorten 'Leon Millot': nuvarande höjd 60-80cm</strong></p> <p>Många utav exemplaren bär redan frukt<br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Vindruva<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vitis vinifera x riparia</em><br><strong>Familj:</strong> Vitaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Leon Millot' är en härdig vinsort som ger små, mörka druvor med hög syra och arom. Används främst till rödvin och saft.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt läge i väldränerad jord. Kräver beskärning och stöd. Bra val för kallare klimat.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3</p>

<p><strong>Vindruva av sorten 'Rondo': nuvarande höjd 60-80 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Vindruva<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vitis vinifera × amurensis</em><br><strong>Familj:</strong> Vitaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Rondo' är en mycket köldtålig vindruvsort framtagen för att trivas i norra Europas klimat. Den är resultatet av en korsning mellan europeisk vinranka (<em>Vitis vinifera</em>) och den extremt härdiga östasiatiska arten <em>Vitis amurensis</em>. Sorten togs fram i Tjeckien på 1960-talet och har blivit populär för vinodling i kallare klimat, inte minst i Danmark, Tyskland och Sverige. Druvorna är små till medelstora, blåvioletta och mognar tidigt – ofta redan i augusti–september i södra Sverige. De har en söt och aromatisk smak, perfekt för både färskkonsumtion och framställning av kraftiga röda viner med djup färg och fruktig karaktär. Skalen är tunna och druvan har hög färgintensitet, vilket gör den särskilt uppskattad av vinmakare.</p> <h4>Odling</h4> <p>'Rondo' är en av de mest härdiga sorterna som klarar ner till ca -25°C. Den trivs bäst i soligt och skyddat läge med väldränerad, gärna kalkrik jord. Rankorna växer kraftigt och behöver stöd i form av spaljé eller pergola. Beskärs på vårvintern enligt traditionell spaljé- eller guyotmetod för att främja fruktsättning. För bästa skörd bör man gallra klasarna lätt under sommaren. Motståndskraftig mot många vanliga sjukdomar. Undvik alldeles för fuktiga växtplatser.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Soligt och varmt läge<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter med uppbindning<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3 <br></p>

<p><strong>Frilandsfuchsia: nuvarande höjd 10–20 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Frilandsfuchsia<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Fuchsia magellanica</em><br><strong>Familj:</strong> Onagraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Frilandsfuchsia 'Gracilis' är en gammaldags och beprövad sort som odlats länge i svenska trädgårdar – ofta i skyddade lägen där den återkommer år efter år. Den blommar rikligt från försommar till sen höst med tunna, rödrosa blommor som hänger som små lyktor längs grenarna.</p> <p>De små bären som ibland följer efter blomningen är ätliga och har en mild, syrlig smak. Fuchsior har även använts traditionellt i sina ursprungsländer, bland annat i enkla örtberedningar för matsmältning. Men framför allt odlas den för sin skönhet.</p> <p>Mycket tålig mot vind och salt varför den lämpar sig väl som skyddande häck i kustnära miljöer. </p> <p>Ett naturligt svart färgämne kan utvinnas ur veden. </p> <h4>Odling</h4> <p>’Gracilis’ trivs i sol till halvskugga i näringsrik, fuktig men väldränerad jord. Den kan övervintra utomhus i <meta charset="utf-8">i zon 1–2, t o m zon 3 i skyddat läge om rötterna täcks med löv, halm eller annat täckmaterial. Skotten fryser ofta tillbaka på vintern, men skjuter på nytt från basen på våren. Klipps ner efter vintern för att stimulera ny tillväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 0,6–1 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3 i skyddat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–oktober<br></p>

<p>Cembratall - nuvarande höjd: 10-20 cm<br></p> <p><meta charset="utf-8">Cembratallen är en s k enbyggare<em>, </em>den har han- och honblommor på samma individ. Däremot är den inte <em>självfertil, </em>utan den behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Cembratall, Brödtall<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pinus cembra</em><br><strong>Familj:</strong> Pinaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Cembratallen härstammar från Alperna och Karpaterna och har använts i generationer för både landskapsplantering och nötskörd.</p> <p>Trädet är långsamtväxande, mycket härdigt och uppskattat för sin eleganta, smala siluett samt de dekorativa kottarna som producerar ätliga frön – så kallade pinjenötter. Nötterna kan ätas råa eller rostade och har en mild, nötig smak. I ursprungsområdena används de traditionellt i bakverk och matlagning, precis som pinjenötter från andra tallarter.</p> <p><meta charset="utf-8">Cembratallen är känd för att ge nötter i ung ålder - och låg höjd. Plantor på bara 30-35 cm kan bära kottar. </p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sol till lätt halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. Trivs bra i vindskyddade lägen men är även tålig mot kyla och snö. Kräver tålamod – tillväxten är långsam men stabil. Kan användas som prydnads- eller skogsträd, och är särskilt vacker som solitär i större trädgårdar.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–25 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br></p>

<p><strong>Fikon av sorten 'Little Miss Figgy': nuvarande höjd 20–30 cm</strong></p> <p><strong></strong>Självfertil sort = behöver endast 1 individ för fruktsättning.<br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Fikon<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Ficus carica</em><br><strong>Familj:</strong> Moraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Little Miss Figgy' är en modern, dvärgväxande fikonbuske med kompakta blad och rik fruktsättning. Sorten har sitt ursprung i förädling av frilandshärdiga fikon och är framtagen för att passa i små trädgårdar, krukor och orangerier. Frukterna är medelstora till stora, djupt purpurröda med söt och aromatisk smak, perfekt att äta färska, torka eller använda i sylt, desserter och bakverk.</p> <h4>Odling</h4> <p>Plantera i soligt och varmt läge i väldränerad, mullrik jord. 'Little Miss Figgy' är naturligt kompakt, cirka 80–120 cm hög och 60–90 cm bred, vilket gör den lätt att placera på uteplats, balkong eller i växthus. Vattna regelbundet under torra perioder och gödsla under vår och försommar för bästa fruktsättning. Sorten är självfertil och behöver ingen annan fikonplanta för att sätta frukt.</p> <p>Härdig ned till cirka –15 °C (USDA-zon 7). I Skåne och andra milda zon 1–2-lägen kan den övervintra på friland med bra dränering och vintertäckning. På kallare platser rekommenderas odling i kruka som tas in för frostfri vinterförvaring.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 80–120 cm (kompakt växtsätt)<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2<br></p>

<p><strong>Plattpersika av sorten 'Ornella': nuvarande höjd 80–100 cm</strong></p> <p>Självfertil men fruktsättning gynnas av närhet till andra sorters persika/nektarin.<br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Plattpersika, Paraguayo, Donutpersika, Saturnopersika<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus persica var. platycarpa</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Plattpersika, även känd som paraguayo, är en gammal form av persika med platta, söta och aromatiska frukter. Sorten 'Ornella' ger riklig skörd av saftiga frukter med fin balans mellan sötma och syra. Frukterna äts färska eller används i desserter, sylt och bakning.</p> <p>Arten har odlats i Medelhavsområdet i århundraden och har på senare tid blivit populär i nordligare trädgårdar tack vare sina goda frukter och dekorativa blomning.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i varmt, soligt och skyddat läge i väldränerad, gärna kalkrik jord. Kan odlas på friland i de mildaste delarna av landet (zon 1-2) på plats skyddad från kalla vintervindar eller i större kruka som vinterförvaras frostfritt.</p> <p>Vattnas jämnt, särskilt under blomning och fruktsättning. Beskärs försiktigt efter skörd för att stimulera ny fruktsättning.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1-2</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Tieguanyin': nuvarande höjd ca 40–50 cm - 4 år gamla</strong><br><br>'Tieguanyin' är en berömd sort från Anxi i Fujianprovinsen i Kina, traditionellt använd för att tillverka det klassiska oolong-teet med samma namn. Sorten har ett brett, horisontellt växtsätt och mellanstora blad som lämpar sig väl för produktion av både oolong och svart te. Den är anmärkningsvärt köldtålig för sitt ursprung och passar därför fint för försök till oolongproduktion även i nordligare odlingszoner.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p>Cembratall av sorten 'Glauca'</p> <p>Cembratallen är en s k enbyggare<em>, </em>den har han- och honblommor på samma individ. Däremot är den inte <em>självfertil, </em>utan den behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Cembratall, Brödtall<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pinus cembra</em><br><strong>Familj:</strong> Pinaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Glauca' är en blågrön form av cembratall som delar alla de ätbara och användbara egenskaperna med arten, men med ett ännu mer dekorativt, silverblått bladverk.</p> <p>Precis som grundformen producerar den stora kottar med ätliga frön – så kallade pinjenötter – som kan ätas råa eller rostade. Nötterna är rika på fett och protein och har använts som livsmedel i Alperna i århundraden.</p> <p>Cembratallen är känd för att producera kottar i ung ålder - och låg höjd. Av dessa plantor på 30-35 cm är det några som redan har kottar på sig. </p> <p>Sorten kombinerar nytta och skönhet och lämpar sig både för självförsörjning och som långsamtväxande solitär i trädgården.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sol till halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. 'Glauca' växer långsamt men stabilt och utvecklar på sikt en vacker, kompakt pyramidform. Mycket härdig mot kyla och snö. Lämplig för odling i stora trädgårdar, skogsträdgårdar eller som inslag i naturlika planteringar. För god nötproduktion rekommenderas plantering av flera träd.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br></p>

<p>Kinesisk Blomsterkornell av sorten 'Milky Way'</p> <ul> <li>Höjd: 30-40 cm (C2 kruka)</li> <li>Höjd: 60-80 cm (C5 kruka)</li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Kinesisk Blomsterkornell<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Cornus kousa<br></em><strong>Familj:</strong> Cornaceae</p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Blomsterkornell är ett tätvuxet litet buskträd som härstammar ifrån Nordostasien. På våren bildar den mångtaliga klart vita blommor som lyser upp skuggiga partier i trädgården. I slutet av sommaren bildar trädet egendomliga rosaröda ätbara frukter på 2-3 cm i diameter. </p> <p>Dessa frukter kan man göra sylt eller baka paj på. I Asien gör man juice av dem samt fermenterar till vin.</p> <p>Barken på grövre stammar flagnar och skapar ett vackert mönster av varierade färger.</p> <p>Även bladen på trädet får en vacker klarröd/orange färg på hösten. </p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Blomsterkornell är ett lövfällande träd som trivs bra i större delen av Sverige. Trädet är relativt långlivat (50-150 år) och är härdigt mot kyliga klimat.</p> <p>Till skillnad från många växter trivs blomsterkornell bra i skuggiga lägen. Det ska även gärna vara vindskyddat. Står trädet i direkt sol tenderar trädet att producera fler frukter, men av mindre storlek. </p> <p>En optimal växtplats för blomsterkornellen är under ett eller flera högre lövfällande träd - som ger skugga och tillför organiskt material till marken - omgiven av ytterligare växtlighet i olika skikt. Detta bidrar till den fuktiga, vindskyddade och halvt skuggiga miljö som blomsterkornellen växer bäst i. Trädets klarlysande blomning kan dessutom lysa upp en annars skuggig "dunge". Blomsterkornellen har låga skötselkrav och ger stora återkommande skördar varje år. </p> <p>Av ovan nämnda anledningar är blomsterkornellen ett utmärkt träd att ha i en skogsträdgård. Har du ingen sådan plats på din odlingsyta, funkar en växtplats med morgonsol och eftermiddagsskugga även bra.  </p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: skugga/halvskugga<br>Höjd: 2-3 m<br>Växtzon: 1-3</p>

<p>Sibirisk Ginseng planta - nuvarande höjd: 15-20 cm</p> <p><meta charset="utf-8">[Bild på planta kommer snart]</p> <p>Nu har äntligen denna efterlängtade planta kommit in i lagret! Efter många förfrågningar har vi äntligen lyckats få tag på ett par plantor, de är varken billiga eller lätta att få tag på - därav priset.</p> <p>Har som mål att ta in större plantor under säsongen med, de kommer att vara runt 2-3m och kosta ca 2000kr i butik - alltså mer värde för pengarna. Ni som är intresserade av dessa plantor får gärna höra av er så vet vi hur många vi ska beställa.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Rysk Rot, Sibirisk Ginseng, Eleuthero, Kan Jang, Tajgarot<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Eleutherococcus senticosus</em><br><strong>Familj:</strong> Araliaceae</p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p>Sibirisk Ginseng, eller Rysk rot som den också kallas, är en frosttålig ”Ginseng-art” som ingår i samma familj som Koreansk Ginseng <meta charset="utf-8">(<em>Panax ginseng) </em>och Amerikansk Ginseng <meta charset="utf-8">(<em>Panax quinquefolius</em>). Den är inte besläktad med <span style="color: #4e991d;"><strong><a style="color: #4e991d;" title="Indisk Ginseng / Ashwagandha (Withania somnifera)" href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/ashwagandha-indisk-ginseng-withania-somnifera" target="_blank">Indisk Ginseng</a></strong></span>.</p> <p>Från denna Ginseng är det rotbarken som används för sina adaptogena egenskaper. Adaptogener kallas ämnen som hjälper kroppen att hantera olika typer av stress. Sibirisk Ginseng är välkänd bland atleter och används även för att behandla insomningsbesvär. Traditionellt använd inom Rysk/Kinesisk folkmedicin.</p> <p>Stor del av den Sibirisk Ginseng som finns på marknaden är hela nermalda rötter, när det i själva verket enbart är barken från rötterna som innehåller de verksamma ämnena. Här ger det såklart fördel att odla själv då du styr hela processen på egen hand.</p> <h4> <strong>Odling</strong>:</h4> <p>Sibirisk Ginseng är en buske med ursprung från Nordostasien som ofta växer i skogar som undervegetation eller bildar täta snår. Busken är tornig och kan bli upp till 4 meter beroende på växtplats.</p> <p>Den trivs bra utomhus i Sverige och har inte särskilt stora krav. I markväg klarar den allt från sand- till tunga lerjordar. Bäst trivs den dock i löv- och kompostblandad jord. Står gärna ljust till halvskugga. Kan även odlas i kruka.</p> <p>För att skörda skär du alltså av en/flera av plantans underjordiska utlöpare och låter plantan växa kvar. Skala av barken från roten och kompostera/kasta bort veden innanför barken.<br></p> <p>Det är en robust art med få kända skadegörare.</p> <p>Blommorna blir gulvita/lila som sedan bildar svarta runda frukter i flock.</p> <h4> <strong>Egenskaper</strong>:</h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: halvskugga/sol<br>Höjd: 2-4 m<br>Grotid: 2-4 mån<br>Växtzon: 1-7</p>

<p><strong>Blåbärstry av sorten 'Docz' Velikana': nuvarande storlek C2</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Blåbärstry, Honungsbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><br><strong>Familj:</strong> Caprifoliaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Docz' Velikana' ger stora, blå frukter med söt-syrlig smak. Bären används färska, till sylt, saft och bakning.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad jord. Plantera flera sorter för god skörd.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–7</p>

<p data-mce-fragment="1"><strong>Vitt Mullbärsträd av sorten 'Pendula'</strong></p> <p data-mce-fragment="1">C20 kruka - Höjd 180-200 cm </p> <p data-mce-fragment="1"><span style="text-decoration: underline;">ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Vitt Mullbär, Vitt Mullbärsträd<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Morus alba<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Moraceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">'Pendula' är en sort med ett brett, hängande växtsätt. Sorten producerar rikligt med röd-svarta frukter och ger ett vackert intryck i trädgården. </p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Info Mullbär allmänt:</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbärsträd är en av världens äldsta kulturväxter - troligen mest känd för att vara värd åt silkesmaskar vars trådar fabriceras till silkestyg, eftersom mullbärsblad är silkesmaskens i princip enda källa till föda. Särskilt bladen från det vita mullbärsträdet är omtyckt bland silkesmaskarna. Det vita mullbäret härstammar från Västasien. </p> <p data-mce-fragment="1">Bären på det vita mullbärsträdet varierar i färg - från vita, till rosa, till röda, till nästan svarta. De vita mullbären har en sötare smak än sin svartfruktade släkting<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-mullbar-morus-nigra" title="Svart mullbär (Morus nigra)" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Morus nigra</strong></span></a>. Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Tack vare sitt ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär vara en så kallad "superfood", likt<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">gojibäret</span></strong></a>.</p> <p data-mce-fragment="1">Torkade bär har en gräddkolsliknande smak. Dessutom innehåller mullbär ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </p> <p data-mce-fragment="1">Man kan även göra saft och sylt på bären.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><span>På bladen kan man </span><span>brygga</span><span> hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Det vita mullbärsträdet är något härdigare än släktingen<span> </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/svart-mullbar-morus-nigra" title="Svart mullbär (Morus nigra)" data-mce-fragment="1" target="_blank"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Morus nigra</strong></span></a> och klarar temperaturer ner till -30<span data-mce-fragment="1">°</span><span data-mce-fragment="1">C</span>. Det klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra som spaljéträd då grenarna är lättböjliga.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos mullbärsväxter. </p> <p data-mce-fragment="1">Bären mognar kontinuerligt från mitten av sommaren till tidig höst.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong></strong>När det är dags för skörd är ett tips att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 5-10 m<br data-mce-fragment="1">Grotid: 1-12 månader<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4</p>

<strong>Fjärilsbuske av sorten 'Black Knight': nuvarande storlek C2</strong><br><br> <strong>Trivialnamn:</strong> Fjärilsbuske<br> <strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Buddleja davidii</em><br> <strong>Familj:</strong> Scrophulariaceae <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> 'Black Knight' har mörklila blomställningar och lockar fjärilar och bin. En populär prydnadsbuske. <h4>Odling</h4> Trivs i sol och väldränerad jord. Beskärs för kompakt form. Täcks vid hård kyla. <h4>Egenskaper</h4> <strong>Årighet:</strong> Flerårig<br> <strong>Växtläge:</strong> Sol<br> <strong>Höjd:</strong> 2–3 meter<br> <strong>Växtzon:</strong> 1–2

<strong>Fjärilsbuske av sorten 'Pink Delight': nuvarande storlek C2</strong><br><br> <strong>Trivialnamn:</strong> Fjärilsbuske<br> <strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Buddleja davidii</em><br> <strong>Familj:</strong> Scrophulariaceae <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> 'Pink Delight' har stora rosa blomställningar och lockar pollinerare. Odlas som prydnad. <h4>Odling</h4> Soligt läge i väldränerad jord. Beskärs årligen. Vintertäckning i kalla lägen. <h4>Egenskaper</h4> <strong>Årighet:</strong> Flerårig<br> <strong>Växtläge:</strong> Sol<br> <strong>Höjd:</strong> 2–3 meter<br> <strong>Växtzon:</strong> 1–2