Vad är det egentligen vi konsumerar?

av Johannes Billsten den 10 sep. 2024
Innehållsförteckning

    Dela

    Att förstå det man konsumerar

    Efter hand som mycket tid lagts tillsammans med olika växter - i samband med läsning och skrivande - som vi dagligen konsumerar kommer man på något sätt närmare vad det egentligen är vi konsumerar. Lite som man gör om man jagar sin egna föda, gissar jag. Det är en annan levande organism som lever sitt liv med egna målsättningar, innan någon kommer och äter den. Vi människor identifierar och testar växten, med tiden blir den så vanlig att vi nästan glömt var det vi konsumerar faktiskt kommer ifrån. Det kan vara viktigt att förstå det man äter, för att som resultat få en förståelse för hur det påverkar en. T ex hur tebusken som innehåller både koffein (även kallat tein) och teanin, där den senare bidrar till den lugnande känslan vilken i mitt tycke ger ett väldigt balanserat fokus i samspel med koffeinet. En ren koffeinkick kan ibland vara överväldigande vid fel tillfälle, särskilt om du sitter med stillasittande och mer mentalt krävande uppgifter. Därav främst te vid stillasittande arbete, och kaffe innan mer fysiska aktiviteter, för min del. 

    När man försöker att se vad man konsumerar mer utifrån naturens perspektiv blir det lättare att se samband mellan växter - vilket kan öppna upp dörrar till en hel rad nya kostalternativ och i samband med det leda till ett ifrågasättande av den livsmedelsmarknad som vi har idag.

    Alternativ till te o kaffe innehållande koffein är bl a flera växter i Ilex släktet, andra arter i släktet Camellia samt Guarana. Om man öppnar ögonen för stimulerande effekt utan innehåll av koffein finns det dessutom helt plötsligt ett helt annat utbud. På denna front tror jag att nya drycker gjorda på olika typer av svampar med olika stimulerande och hälsogivande egenskaper har en stark väg framåt. 

    Även om just te och kaffe inte är det mest självklara att hitta alternativ till, så finns det ett helt ekosystem av andra växter att ersätta våra vanligaste baljväxter, bladgrönsaker, frukter och bär t ex. Vi strävar efter att belysa alternativa växter och deras användbara egenskaper just för att uppmuntra till en varierad kost, valmöjlighet och viss grad av självförsörjande - särskilt om vissa livsmedelskedjor svackar framöver och priser höjs, vilket vi redan upplevt till viss mån de senaste åren. 

    Dominansen utav ett fåtal växter som vi människor fört till global igenkännelse ställer mig nyfiken till frågan:

    Vad finns det fler för växter med liknande användbara egenskaper som vi egentligen hade kunnat använda i vår vardag?

    Jag tycker det är viktigt att vi inte tappar kopplingen till naturen och all dess diversitet i takt med att vi utvecklar allt mer bekväma livsstilar. Jag tycker absolut inte att det är något fel med bekvämlighet, men kunskapen bör finnas kvar till hands.

    Frågan ovan ger liv till en helt ny värld av smaker och upplevelser, samtidigt som den för oss närmre det vi stoppar i vår kropp, som så småningom blir oss själva (det är ju faktiskt så det funkar) och fortsättningsvis ger frågan även ingång till en friskare produktionskedja där ett helt ekosystem kan få plats på ett frukostbord, snarare än enbart 1 eller 2 växter som odlats i ett slags onaturligt monopol: på så vis anser jag att den frågan är en utav de mest spännande och viktiga frågorna vi kan ställa oss i vår tid.

    Tekniker: klassiska och moderna

    Det är nog viktigt att poängtera att jag inte har något emot jordbruk, snarare har jag en respekt för alla som fortfarande jobbar i branscher med en tydlig koppling till naturen. Den modell av jordbruk som vi har idag har lämpat sig väldigt bra för att försörja en globalt snabbt växande population de senaste århundradena, där fokus hos populationen har kunnat ligga på annat än jordbruk. Detta har tillåtit oss att utveckla en ofattbar mängd nya tekniska lösningar som, om än inte alla, gör våra liv bättre idag. Jag tror dock att det nu är dags att vi börjar använda dessa tekniska lösningar till vår fördel, för att utveckla jordbruket till en modell som är bättre lämpad för den tid vi lever i: en tid med en avtagande expanderande population och ett klimat som tar mer och mer skada ju mer mark vi använder på ett onaturligt sätt. Exempel på hur vi kan använda vår moderna teknik är t ex att utveckla jordbruksmaskiner som är anpassade att skörda grödor i odlingsfält med grödor i olika skikt: t ex en kombo av träd, buskar och markgrödor. Våra klassiska jordbruksmaskiner är väl lämpade till hantering av grödor i monokulturella fält. De är inte utvecklade för att ta sig fram bland en mix av olika grödor och identifiera vilken typ av gröda den har framför sig. Oavsett vad man tycker om AI är det här den tekniken kan komma till användning i sin förmåga att lära sig att identifiera ett fält likt en människa kan, och samtidigt skörda med en effektivitet som lämpar sig för en odling större än i självförsörjande syfte. Det finns redan forskning inom detta ämne och tekniker som har börjat implementeras i form av bl a flygande drönare som kan läsa av när frukter är redo att skördas osv. På detta sätt kan man ha en odling som försörjer en större del människor och samtidigt är gynnsam för ekosystemet. En vacker komination av människans kreativitet och naturens värdefulla symbios.

    En viktig målsättning med utvecklingen av denna teknik är att göra den så tillgänglig för allmänheten som möjligt, så att den kan användas av andra odlare än de mest storskaliga. Med detta sagt antyder jag inte att vi skulle avveckla det nuvarande jordbruket - men att sakta men säkert vid sidan om börja att implementera dessa nya* typer av odlingar. (*Egentligen har människan egentligen odlat växter i en naturliknande symbios sedan uråldriga tider, dock inte m h a vår nuvarande teknik.)

    Slutsats

    Jag tror på att en diversifierad odling av växter är bra för klimatet, precis som jag tror att en varierad kost är bra för hälsan. Att det hälsosammaste sättet att åstadkomma detta är att fler börjar prova på att odla både för sig själva och för sin omgivning, även om det är i liten skala, är givet. Med "hälsosammaste" menas: både de hälsosamma vanor som uppstår när man vistas utomhus bland växtlighet och jord, den naturliga konsekvensen vilken är en större förståelse för kost och hälsa, samt klimatets hälsa - som gynnas av det rikare ekosystemet som uppstår när det odlas fler arter på flera platser snarare än en enda art på ett väldigt stort område.

    Alla kan inte vara självförsörjande på allt, men de flesta kan vara självförsörjande på något. Det har man hört ett par gånger. Det ligger något i det.

    Så vad finns det för alternativa växter du hade kunnat odla för konsumtion & användning?

    Det var med denna frågeställning i bakgrunden som Trädgårdsdags grundades, och med samma frågeställning fortsätter att expandera till nya växter, till nya geografiska områden och till ny kunskap om naturens rikedom av egenskaper. 

    Det kommer att fyllas på med fler inlägg här gällande odling och användning av olika växter, intressant fakta och historia om växter samt tankar om eftersträvad samhällsutveckling. Vi ses i ett senare inlägg 👋

    / Johannes Billsten