Andra skiktet - Plantor

<p>Silkesträd i olika storlekar:</p> <ul> <li>Höjd 20-30 cm</li> <li>Höjd 80-100 cm</li> <li>Höjd 140-160 cm <meta charset="utf-8">[ENDAST FÖR UPPHÄMTNING] </li> <li>Höjd 175-200 cm [ENDAST FÖR UPPHÄMTNING] </li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Silkesträd, Persian Silk Tree, Pink Silk Tree, Tree of Happiness, Mimosa<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Albizia julibrissin<br></em><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Silkesträdet är ett iögonfallande träd vars ursprung kan spåras till området runt Iran &amp; Azerbadjan genom Kina, till Korea. Trädet är kännetecknat av sina fluffiga, ljusa rosa blommor som liknar en silkeslen fjäderkrona. Dess skönhet har gjort det till ett uppskattat träd över hela världen.</p> <p>Silkesträdet har även använts för sina ätbara och medicinska egenskaper i århundraden. Unga blad äts som grönsak - kokade eller ångade. De beskrivs ha en aromatisk smak. Även blommor kokas för att konsumeras. En historiskt känd köksväxt i sina hemtrakter.</p> <p><meta charset="utf-8">Växtens bark, blad och blommor &amp; blomknoppar används för att göra te och extrakt med ansedda hälsofördelar. Blommor skördas vid öppning och barken skördas under vår eller sensommar för att torkas för senare konsumtion. </p> <p>Te gjort på blommor sägs ha en delikat, söt smak och lindra stress, spänning och till och med mindre depression. Det är troligen en utav anledningarna till att trädet även benämns som "The Tree of Happiness". Vänligen avgör själv ifall detta stämmer för dig.</p> <p>Man kan även göra gele på nyligen utslagna blommor. </p> <p>Inom traditionell asiatisk medicin har det bland annat använts för att lugna nerver och som ett milt lugnande medel vid sömnbesvär.</p> <p>Blommor har observerats vara effektiva i att locka till sig bin &amp; fjärilar (samt kolibrier i Amerika).<br><meta charset="utf-8"></p> <p>Detta träd har som andra växter i familjen Ärtväxter (Fabaceae) ett samarbete med jordbakterier vilka binder kväve från luften och fixerar det till trädets rötter. På detta sätt tillförses växtplatsen runtomkring med kväve som annars hade varit oåtkomligt för växtligheten - därför kallar vi växter som har ett sådant samarbete för just <em>Markförbättrare</em>. </p> <p>Träet används även för att tillverka möbler. </p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Silkesträdet går att odla utomhus på de förmånligare platserna i Sverige (ungefär från Uppsala och söderut enligt växtzoner). <meta charset="utf-8">Trädet ska dock vara härdigt ner till -25<meta charset="utf-8"><span>°C, så geografisk plats är som ofta tvetydig och framgång beror i största del på den faktiska växtplatsen. </span><span>T</span>rivs bäst på varma och soliga platser - en bra plats är i vindskyddat läge mot en södervägg. </p> <p>Unga skott kan vara känsligt för kyla och frost. Skydda gärna trädet under vintern om du odlar utomhus, t ex med halm runt basen och vindskydd i form av fiberduk fäst på pålar runtom trädet om det står i utsatt läge. Detta behövs rimligtvis enbart göras första vintern efter köp av dessa 2-åriga träd.</p> <p><meta charset="utf-8"><span>Silkesträdet kan annars</span> odlas i kruka som övervintras skyddat.</p> <p><meta charset="utf-8">Silkesträdet är ett snabbväxande träd med ett förhållandevis lågt vattenbehov som klarar av att stå i direkt sol. Trädet föredrar väldränerad jord och måttlig bevattning. Närmare bestämt: vattna mycket och sällan, för att uppmuntra en högre tillväxttakt. Någorlunda torktålig.</p> <p>Tålig mot beskärning. Kan formas för att växa intill en husvägg t ex. Beskärning görs sen vinter eller tidig vår.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 5-7 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p><strong>Yuzuträd: nuvarande höjd 10-20 cm</strong><span data-mce-fragment="1"></span></p> <p>Yuzu är självfertila = enbart 1 träd behövs för fruktsättning</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Yuzu<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Citrus × junos</em><br><strong>Familj:</strong> Rutaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Yuzu är en citrusfrukt med ursprung i Kina och Japan, känd för sin unika smak och arom som påminner om en blandning av lime, citron och mandarin. Skal och saft används i matlagning, desserter och drycker. Frukten är ett måste i japansk och koreansk gastronomi och är uppskattad både färsk och som ingrediens i såser och marinader.</p> <h4>Odling</h4> <p>Yuzu är en av de mest köldtåliga citrusväxterna och klarar temperaturer ner till cirka –10 till –15 °C. Kan odlas på friland i de mildaste delarna av landet, exempelvis Skåne, om plantan vintertäckes med juteväv eller liknande skydd. I kallare delar odlas den bäst i stor kruka och övervintras frostfritt. Trivs i soligt, varmt läge i väldränerad, näringsrik jord.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter (på sikt)<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (friland i mildaste lägen med vintertäckning) / odlas i kruka och frostfritt vintertid i övriga delar</p>

<p>Koreansk Blomsterkornell i olika storlekar:</p> <ul> <li>Höjd: 20-30 cm (C2 kruka)</li> <li>Höjd: 50-70 cm (C2 kruka)</li> <li>Höjd: 80-125 cm (äldre träd i C5 kruka)</li> <li>Höjd 100-125 cm (C2 kruka som på bild)</li> </ul> <p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Bilden är enbart ett exempel och representerar inte den exakta storleken hos de olika varianterna</strong></span></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Koreansk Blomsterkornell<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Cornus kousa<br></em><strong>Familj:</strong> Cornaceae</p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Blomsterkornell är ett tätvuxet litet buskträd som härstammar ifrån Nordostasien. På våren bildar den mångtaliga klart vita blommor som lyser upp skuggiga partier i trädgården. I slutet av sommaren bildar trädet egendomliga rosaröda ätbara frukter på 2-3 cm i diameter. </p> <p>Dessa frukter kan man göra sylt eller baka paj på. I Asien gör man juice av dem samt fermenterar till vin.</p> <p>Barken på grövre stammar flagnar och skapar ett vackert mönster av varierade färger.</p> <p>Även bladen på trädet får en vacker klarröd/orange färg på hösten. </p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Blomsterkornell är ett lövfällande träd som trivs bra i större delen av Sverige. Trädet är relativt långlivat (50-150 år) och är härdigt mot kyliga klimat.</p> <p>Till skillnad från många växter trivs blomsterkornell bra i skuggiga lägen. Det ska även gärna vara vindskyddat. Står trädet i direkt sol tenderar trädet att producera fler frukter, men av mindre storlek. </p> <p>En optimal växtplats för blomsterkornellen är under ett eller flera högre lövfällande träd - som ger skugga och tillför organiskt material till marken - omgiven av ytterligare växtlighet i olika skikt. Detta bidrar till den fuktiga, vindskyddade och halvt skuggiga miljö som blomsterkornellen växer bäst i. Trädets klarlysande blomning kan dessutom lysa upp en annars skuggig "dunge". Blomsterkornellen har låga skötselkrav och ger stora återkommande skördar varje år. </p> <p>Av ovan nämnda anledningar är blomsterkornellen ett utmärkt träd att ha i en skogsträdgård. Har du ingen sådan plats på din odlingsyta, funkar en växtplats med morgonsol och eftermiddagsskugga även bra. </p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: skugga/halvskugga<br>Höjd: 2-3 m<br>Växtzon: 1-3</p>

<p>Amerikanskt Judasträd: nuvarande höjd 20-40 cm</p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Amerikanskt Judasträd, Kanadensiskt Judasträd, Eastern Redbud<strong><br>Vetenskapligt namn: </strong><em>Cercis canadensis<br></em><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p>Denna variant av Judasträd härstammar från Nordamerika. När det Amerikanska Judasträdet upptäcktes av spanjorerna under andra hälften av 1500-talet jämfördes det med det Judasträd från medelhavsregionen (<em>Cercis siliquastrum</em>) som de redan kände till - det är även det träd vi vanligast refererar till när vi säger Judasträd här i Europa-regionen. De största skillnaderna är att det Amerikanska Judasträdet har spetsiga blad och är något mindre i vuxen storlek samt är mer köldhärdigt - jämför <em>C. canadensis</em><em>' </em>USDA-zon 4-9 med <em>C.</em> <em>siliquastrum</em>'s USDA-zon 6-10.<em> C. canadensis</em><em> </em>ska även vara mer<em> </em>lämpat för fuktiga miljöer/marker än många andra arter i släktet. </p> <p>Blommar i mars-april med klart rosa blommor på bar stam, då även på trädets huvudstam, vilket ofta är väldigt iögonfallande. Blomstringen sägs styras kraftigt av den föregående vinterns omfattning. Efter hårda vintrar blomstrar Judasträdet mer överflödigt, efter mildare vintrar mindre så. </p> <p>Blommorna kan ätas råa eller picklas. De har en uppfriskande syrlig smak och är rika på C-vitamin. Spännande tillskott till en sallad. </p> <p>Oöppnade blomknoppar kan även picklas eller läggas in likt <a rel="noopener noreferrer" href="https://tradgardsdags.nu/products/kapris-capparis-spinosa" title="Kapris (Capparis spinosa)" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Kapris</strong></span></a>.</p> <p>Indianstammar i Nordamerika täckte de mogna fröbaljorna med glödande kol för att sedan skala och äta de rostade fröerna. Jag förutsätter att ett modernt sätt att göra detta på är att helt enkelt separera fröerna från fröbaljan och rosta fröerna över spis eller i ugn för att göras redo att ätas. Vissa källor uppger sig ha blötlagt och kokat fröna likt linser, som också är en ärtväxt.</p> <p>Frukterna är proteinrika likt andra växter i familjen Ärtväxter (Fabaceae). Torra frön innehåller ca 25% protein, 8% fett och 3% mineraler av olika slag. För att vara en oförädlad</p> <p> </p> <p>(och vild i Nordamerika) källa på näring är detta rätt bra, näringsmässigt konkurrerar den med både Pekan och Valnöt. Fröbaljorna sitter kvar på trädet en lång tid - de är tillgängliga från sensommaren ända in till vintern - och anses vara acceptabla för konsumtion under denna period. Fröbaljorna kan dock ibland hittas </p> <p> </p> <p>kvarhängande ända fram till våren efterföljande år, om de är lämpliga för konsumtion då eller ej anges inte. Av förut nämnda anledningar anses fröna från C. canadensis vara en användbar källa av överlevnadskost.</p> <p>De unga, gröna och spröda fröbaljorna kan ätas likt sockerärter - ånga dem, koka dem eller woka dem. De passar bra i en wok med t ex lök, vitlök, paprika och bladgrönsaker. Bladen kan ätas likaså - yngre, spröda blad rekommenderas.</p> <p>Te gjort på innerbarken har använts för nedsättning av feber mm. Kallbryggning av rötter och inre bark har i gammal folkmedicin använts för att behandla b la kikhosta.</p> <p>Flitig på att attrahera pollinatörer med sin överflödiga blomstring. Anses vara ett bra träd för honungsbin.</p> <p>Trädet har även många andra tillämpningar inom den Nordamerikanska indiankulturen. En historia om Judas och hur han gav trädet sitt internationella namn är enkelt att hitta för den läsintresserade.</p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Även om det Amerikanska Judasträdet anses vara bättre lämpat för fuktiga marker än andra arter i släktet, så växer den helst inte i överdrivet blöta jordar med hög lerhalt. Den trivs bäst i något sandigare lerjordar.</p> <p>Växer gärna i soligt läge, klarar sig även bra i lätt skugga.</p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är ett snabbväxande träd som ofta blir upp till 80 år gammalt. </p> <p>Blommor uppkommer i mars-april på föregående års tillväxt. </p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är en utav de få arter i famlijen Ärtväxter som <span style="text-decoration: underline;"><em>inte</em></span> fixerar kväve via sina rötter från luftporer i marken. </p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / lätt skugga<br>Höjd: 6-10 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p><meta charset="utf-8"><strong>Ananasguava / Feijoa träd i olika storlekar</strong></p> <p><strong>Höjd:</strong></p> <ul> <li><strong> 30–50 cm</strong></li> <li><strong>125-150 cm [ENDAST UPPHÄMTNING]</strong></li> </ul> <p><span>Ananasguavan har hermafrodita blommor men är inte självfertil, så <span style="text-decoration: underline;">två individer</span> behövs för fruktsättning - <span style="text-decoration: underline;">inte nödvändigtvis två olika sorter,</span> även om det anses kunna förbättra fruktsättning. </span><br><strong></strong></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Ananasguava, Feijoa<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <meta charset="utf-8"><em>Feijoa / </em><em>Acca sellowiana</em><br><strong>Familj:</strong> Myrtaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Ananasguava härstammar från Sydamerika och odlas för sina aromatiska, gröna frukter med söt smak som påminner om ananas och jordgubb. Frukterna äts färska eller används till sylt, chutney och desserter. Även blommorna är ätliga och används till dekoration eller som ingrediens i sallader. Växten är uppskattad både för sina frukter och sitt dekorativa silvriga bladverk.</p> <h4>Odling</h4> <p>Ananasguava trivs i soligt, skyddat läge i väldränerad, näringsrik jord.</p> <p>I landets mildaste delar, som i zon 1, kan plantan odlas på friland året runt om den vintertäckes med exempelvis juteväv eller fårullsmatta. <meta charset="utf-8">Hos oss i Marieholm, zon 1 har vi övervintrat en liten 40 cm Ananasguava utomhus med hjälp av vintertäckning i form ac jutesäck runt plantan. Den tappade några blad men överlevde och fortsatte växa frodigt till våren med nya blad. </p> <p>Plantan övervintrades dessutom i kruka, lindad med fårullsmatta - bättre resultat bör ges om man planterar den rätt ned i marken och låts övervintra så.</p> <p><meta charset="utf-8">Stora träd klarar sig troligen ännu bättre.</p> <p>I ouppvärmt växthus klarar de sig utan problem och behåller bladen året runt, även när det i perioder har nått insides temperaturer ned till -15<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p>I kallare delar av landet odlas den bäst i kruka och vinterförvaras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (friland med vintertäckning i mildaste delar) / odlas i kruka i övriga landet</p>

<p data-mce-fragment="1">Körsbärskornell: nuvarande höjd 30-50 cm</p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Trivialnamn</b>: Körsbärskornell, Cornelian Cherry<br><b>Vetenskapligt namn</b>: <i>Cornus mas </i><br><b>Familj</b>: Cornaceae </span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Vi refererar gärna till Körsbärskornellen som Europa's (gulfärgade) motsvarighet till Sakura - de japanska körsbärsträden, som också blommar på bar kvist. Likt körsbärsträden får även Körsbärskornellen intressanta, ätbara bär som kan användas till mycket.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Den naturliga utbredningen av körsbärskornell sträcker sig från centrala och sydöstra Europa till västra Asien runt Kaukasus, men den har även med framgång planterats i bland annat Sverige och Nordamerika.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen är vanligen använd för sitt prydnadsvärde tidigt på året. Med sin rikliga blomning på bar kvist i mars-april är den en uppiggande syn innan mycket annat hunnit slå ut. I och med detta utgör den också en värdefull tidig källa till nektar och pollen för pollinatörer. Blommorna är små och gula och sitter i kluster.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Av blommorna blir det </span></p> <p> </p> <p class="p1"><span class="s1">sedan olivformade röda bär som är ätliga. Dessa mognar sent på sommaren eller tidigt på hösten. Frukten är hård, sur och kärv innan den är mogen men mjuknar i takt med att den blir sötare. En annan vägledning för när frukten är ätmogen får man genom att titta på marken – när frukten börjat falla har den sötnat. För enklare skörd kan man då skaka grenarna och sedan plocka upp de bär som faller, detta eftersom alla inte mognar samtidigt.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Bären som beskrivs smaka tranbär/surkörsbär/plommon kan användas för att göra gelé, sylt, saft, fruktvin och som cocktailbär. Kärnorna kan rostas, malas och sedan användas som kaffesubstitut och omogna frukter kan läggas in och ätas som substitut till oliver. Körsbärskornellen har länge använts i medelhavsländer och västra Asien just för sina frukter och de medicinska egenskaper som de anses ha. Bären innehåller en hög halt C-vitamin och antioxidanten antocyanin som ger frukten dess färg.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen är självpollinerande men skörden kan bli rikligare om flera individer planteras tillsammans.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Det hårda träet från Körsbärskornellen var högt värderat hos de gamla romerna och grekerna för att tillverka bl a spjut och bågar.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen trivs bäst i full sol till halvskugga men fungerar också bra på skuggigare platser men sätter då färre bär.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Om den får växa fritt så blir den en bred och yvig buske. Det går även utmärkt att stamma upp den till ett litet träd och kronan kan bli lika bred som trädet kan bli högt. Fritt växande blir den flerstammig men det går lika bra att välja att behålla och stamma upp en av stammarna. Körsbärskornell kan dessutom användas som häckväxt då den svarar bra på beskärning.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Har ett upprättväxande växtsätt men blir grenarna långa så kan deras spetsar börja peka nedåt.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen föredrar väldränerad, näringsrik jord och är inte kräsen när det gäller pH-värde även om kalkhaltig jord är särskilt gynnsam. Den<i> </i>är värmegynnad och tål torka när den har etablerat sig.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Stammen är gråbrun och barken på något äldre individer flagnar fint. Körsbärskornellen är lövfällande och höstfärgen är vackert brungul till rödbrun.</span></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Egenskaper</b>:<br><br>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol/halvskugga<br>Höjd: 3-6 m<br>Växtzon: 1-4</span></p>

<p>Citrontörne träd i olika storlekar:</p> <ul> <li>Höjd: 20-30 cm </li> <li>Höjd: 80-100 cm </li> </ul> <p>Citrontörne är självfertil = enbart 1 träd behövs för fruktsättning</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Citrontörne, Bitter Orange, Hardy orange, Trifoliate Orange, Japanese Bitter Orange, Karatachi</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em> Citrus trifoliata / Poncirus trifoliata<span><br></span></em><strong>Familj: </strong>Rutaceae<span> </span></p> <div class="column"> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <meta charset="utf-8"> <p>En av de få citrusväxter som verkligen är härdiga i vårt klimat. En ovanlig lövfällande citrussort med trefingrade blad och lätt duniga frukter. Härstammar från norra Kina.</p> <meta charset="utf-8"> <p>Enklast använd i vardagen genom att pressa juice från frukterna - och eventuellt blanda med vatten för att göra en uppfriskande dryck som ska vara väldigt välsmakande. <em>Tips</em>: <em>riv av skalet på frukterna och koka i vatten tillsammans med <a title="'Sweetleaf®' / Sweetleaf 30-50 cm (Rubus chingii var. suavissimus)" href="https://tradgardsdags.nu/en/collections/plantor/products/sweetleaf%C2%AE-hallon-30-50-cm-rubus-chingii-var-suavissimus"><strong><span style="color: #4e991d;">'Sweetleaf'</span></strong></a>-blad för att ta bort bitterheten men samtidigt inte gå miste om skalets rika smak, och tillsätta lite sötma till drycken.</em></p> <p>Man kan även koka marmelad och gele på frukterna - deras rika innehåll av pektin gör detta till ett passande användningsområde. Smaken ska ligga någonstans mellan en lime och en grapefrukt. </p> <p>Nyskördade frukter innehåller inte mycket juice, men om man låter de ligga ca 2 veckor efter skörd stiger andelen juice till ca 20%. Frukter är rika på vitamin C. </p> <p>Fruktskal används som smaksättning, torkade eller färska. Även hela frukten kan skivas i bitar och torkas för att använda som smaksättning. Yngre blad är ätbara.</p> <p>Törnar och bark används historiskt för att lindra tandvärk (Duke. J. A. and Ayensu. E. S.). Bark från stammen används mot magbesvär som uppblåsthet mm. </p> <p>Ett träd/en buske kan generera upp till 14 kg frukt.</p> <p>Hela växten, men framförallt blommorna är väldigt aromatiska. Blommar väldoftande i april-maj. Vackert bladverk under hösten. Iögonfallande vacker under vintern med sina gula frukter på bar stam.</p> <p>Används som rotstock för andra citrusarter - tillför en extra 3ºC i härdighet till den ympade plantan (Natural Food Institute).</p> <p>Citrontörne hybridiserar sig flitigt med andra citrusarter, det är därför en bra förädlingsförälder om man ämnar ta fram nya härdiga citrussorter. <em>Citrange</em> är t ex en typ av härdig apelsin som tagits fram genom att korsa Citrontörne med en "vanlig" apelsin.</p> <p>Förutom att bidra med härdighet i förädlingsprogram kan Citrontörne användas för att föra över bl a: god sjukdomsresistens, tolerans mot mer näringsfattiga jordar och lågväxande egenskaper.  </p> <p>De vassa törnarna och det buskiga växtsättet gör den mycket lämpad som avgränsande häck.</p> <div class="page" title="Page 2"> <div class="section"> <div class="layoutArea"> <div class="column"> <h4> <strong>Odling:</strong> </h4> <p>Lättodlad. Tolerans för många olika typer av jordar. Bäst trivs Citrontörne dock i en väldränerad, näringsrik, fuktig och lätt sandig jord.</p> <p>Placera i sol till halvskugga. Citrontörne är en citrusväxt som växer och producerar bra med frukt även som undervegetation som är skuggad delar av dagen.</p> <p>Härdiga ned till -15ºC. Plantor har rapporterats klara kortare perioder av temperaturer ned till -30ºC utan skada. </p> <p>Citrontörne har ofta en livslängd på ca 25 år. Rätt kortlivad med andra ord - med fördelen att den börjar producera frukt tidigare än andra sorter samt att den producerar rikligt med fertila fröer för att driva upp nästa generations plantor i tid.</p> <p>Börjar sätta frukt under sitt 3-5 år.</p> <h4>Egenskaper:</h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol/halvskugga<br>Höjd: 2-5 meter<br>Växtzon: 1-2, upp till zon 5 i växthus</p> </div> </div> </div> </div> </div>

<p><strong>Sichuanpeppar i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li>Höjd: 35-40 cm</li> <li>Höjd: 60-90 cm </li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> <meta charset="utf-8"><span>Sichuanpeppar, Szechuanpeppar, Kinesisk Peppar, Kinesiskt Pepparträd</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Zanthoxylum simulans</em><br><strong>Familj:</strong> Rutaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Sichuanpeppar har odlats i Asien i århundraden och är en viktig krydda i kinesisk matlagning. De röda frökapslarna ger en karakteristisk citrusdoft och pirrande känsla på tungan. Även blad kan användas som krydda.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad jord. Härdig i mildare delar av landet, annars odlas den i kruka och vinterförvaras frostfritt. Tål viss torka när etablerad.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–7 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3</p>

<p>Prakttamarisk i olika storlekar: <br></p> <ul> <li>Höjd: 80-100 cm, Kruka: C2</li> <li>Höjd: 90-110 cm, Kruka: C4</li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Prakttamarisk, Salt Cedar<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Tamarix tetrandra<br></em><strong>Familj:</strong> Tamaricaceae</p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Prakttamarisken är ett iögonfallande träd med långa böjliga grenar som fylls av plymer av ljusrosa blommor, på bar kvist, under senvåren. Blommorna övergår sedan till olivgröna små, fjällika blad. </p> <p>Prakttamarisken är känd för sin förmåga att ta upp och koncentrera salter i sina växtdelar. Detta är användbart där man har utlopp för gråvatten. Gråvatten är det vatten som kommer ut när vi renar använt vatten från våra kök och badrum - t ex diskmaskiner, tvättmaskiner, duschar osv. När detta vatten renas finns det ofta kvar olika salter som följer med ut i avrinningen. Det är i dessa utlopp som man planterar växter som Prakttamarisken, som verkar vara en utav de mest effektiva växterna just på att ta upp salt från marken den växer i. Oförmåga att ta upp överflödiga salter i jorden kan resultera i problem för kringliggande växter, då det påverkar deras naturliga vattenupptagningsförmåga via osmos.</p> <p><meta charset="utf-8">Du kan även odla Prakttamarisken som en buske. Om du inte formar den som ett träd genom beskärning uppnår den vanligtvis självmant strukturen av en buske.</p> <p>Passar bra att odla i blandad häck då den skapar ett iögonfallande intryck med sina klara, ljusrosa nyanser som lyfter hela häcken.</p> <p>Grenarna används för att fläta korgar.</p> <p>Flitig på att attrahera pollinatörer.</p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Trivs bäst i öppet, soligt läge i en väldränerad jord. Gärna mullrik och lätt sandig. Tålig mot de flesta jordar. Ogillar grunda och kalkrika jordar.</p> <p><meta charset="utf-8">Tålig i kustklimat.</p> <p>Blommar på bar kvist på senvåren - blommorna ersätts sedan med små olivgröna blad. </p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 2-4 m<br>Växtzon: 1-3</p>

<p><strong>Svartbambu i olika storlekar: <meta charset="utf-8">ätbara skott &amp; härdig.</strong></p> <p>Höjd:<br></p> <ul> <li>30-40 cm i C1 kruka</li> <li>50-80 cm i C2 kruka</li> <li>120-150 cm i C3 kruka</li> <li>125-150 cm i C10 kruka <meta charset="utf-8"> <span style="text-decoration: underline;">&lt;- ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</span> </li> <li>250-300 cm <span style="text-decoration: underline;">&lt;- ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</span> </li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Svartbambu, <meta charset="utf-8"><span>Bambu, Kinabambu, Black Bamboo</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Phyllostachys nigra</em><br><strong>Familj:</strong> Poaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Svartbambu är en elegant bambu med ursprung i Kina, odlad i århundraden för sina mörka, nästan svarta stammar som utvecklas med åldern. Skotten är ätliga och används i asiatisk matlagning – späda skott skördas på våren och tillagas kokta, stekta eller inlagda. Bambuträet används även i hantverk och trädgårdsdesign för sin form och styrka.</p> <p><meta charset="utf-8">De uppkommande yngsta skotten skördas och skalas. Brukar skivas och skållas eller läggas i olika grytor. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, väldränerad men fukthållande jord. Kan sprida sig med rhizomer – plantera med rotspärr om spridning ska kontrolleras. Härdig till cirka –18 °C.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–6 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–4 (skyddat läge)</p>

<p data-mce-fragment="1">Mullbär 'Full Seasons': nuvarande höjd 70-120 cm</p> <p data-mce-fragment="1">Plantorna bar frukt i juni och sätter nu bär i en andra omgång (skrivet 24/9-24)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Mullbär, Vitt Mullbär<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Morus alba<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Moraceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p class="p1">'Full Seasons' är en sort som sätter rikligt med stora, nästan svullna, saftiga frukter. Bären skördas när de är svartfärgade.</p> <p class="p1">Något mer kortvuxen än vildsorterna: blir runt 4-5 meter. Samma goda härdighet. </p> <p data-mce-fragment="1">Info Mullbär allmänt:</p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span><span data-mce-fragment="1">Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" title="Vitt mullbär (Morus alba)" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">Morus alba</span></strong></a><span data-mce-fragment="1">, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare<span> </span><span data-mce-fragment="1">innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </span></p> <p data-mce-fragment="1">På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt <a href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" data-mce-fragment="1" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">gojibäret</span></strong></a>, vara en så kallad "superfood".</p> <p data-mce-fragment="1">Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.</p> <p data-mce-fragment="1">På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Mojo Berry® är härdig ner till -10<span data-mce-fragment="1">°</span><span data-mce-fragment="1">C = odling på friland zon 1-2</span>. Om man vintertäcker trädet med fårull eller liknande kan det klara sig ute på friland ända upp till zon 5. Alternativt odla i kruka och ställ i växthus/förråd över vintern.</p> <p data-mce-fragment="1">Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra som spaljéträd då grenarna är<span data-mce-fragment="1"> </span>lättböjliga.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos<span data-mce-fragment="1"> </span>mullbärsväxter. </p> <p data-mce-fragment="1">Bären mognar kontinuerligt från maj till september.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong>Bären skördas när färgen övergått från rött till kolsvart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 4-5 m<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4</p>

<div title="Page 2" class="page"> <div class="section"> <div class="layoutArea"> <strong>Smultronträd: nuvarande höjd 40–60 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Smultronträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Arbutus unedo</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</div> <div class="layoutArea"><br></div> <h4 class="layoutArea">Växthistoria &amp; användning:</h4> <div class="layoutArea">Smultronträdet kommer från Medelhavsområdet och västra Europa. Det odlas för sina dekorativa vita blommor och runda, röda frukter som påminner om smultron till utseendet. Frukterna är ätliga och kan användas till sylt, gelé och likörer.</div> <div class="layoutArea"><br></div> <h4 class="layoutArea">Odling:</h4> <div class="layoutArea">Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad jord. Odlas ofta i kruka hos oss och vinterförvaras frostfritt, men kan överleva milda vintrar på friland i skyddade lägen.</div> <div class="layoutArea"><br></div> <div class="layoutArea"> <h4>Egenskaper:</h4> <strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–5 meter <meta charset="utf-8">(i Sverige i kruka 1-2 meter)<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (friland i mycket skyddade lägen, annars sval övervintring i kruka)</div> </div> </div>

<p data-mce-fragment="1">1st träd Rött Mullbär 'Red No. 2': nuvarande höjd 50-80 cm<strong></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Plantorna bar frukt i juni och sätter nu bär i en andra omgång (skrivet 24/9-24)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Rött Mullbär<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Morus rubra<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Moraceae</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p class="p1">Sorten 'Red No. 2' ger röda till svarta bär som är uppfriskande sötsyrliga. Något mer kortvuxen än vildsorterna: blir runt 4-5 meter. Samma goda härdighet. </p> <p data-mce-fragment="1">Allmänt om Mullbär:</p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span><span data-mce-fragment="1">Mullbärsträd är en av våra äldsta kulturväxter. Det svarta mullbärsträdet härstammar likt den vita varianten, </span><a href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" title="Vitt mullbär (Morus alba)" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">Morus alba</span></strong></a><span data-mce-fragment="1">, från Västasien - däremot kom det svarta mullbärsträdet till Europa ett par hundra år före det vita. De första fynden av kännedom om det svarta mullbärsträdet var redan ca 300 f.Kr. Möjligtvis kan det vara så att Morus nigra härstammar något längre åt det sydvästliga hållet (närmare Europa) i Västasien än släktingen Morus alba, och att det är därför Morus nigra även har en lite sämre härdighet i kyliga klimat än släktingen.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Traditionellt sett användes det svarta mullbäret till att framställa vin och smink - tack vare sin höga koncentration av antocyaniner vilka ger bäret sin djupt mörka färg. Men bären odlades även för färsk konsumtion. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Till skillnad från det vita mullbärsträdets frukter som kan variera i färg, är det svarta mullbärsträdets frukter alltid svarta vid mognad. Det svarta mulbäret är även syrligare.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Bären är rika på antioxidanter och anses, likt te på mullbärsblad, kunna bidra till att balansera blodsockernivån. Detta är tack vare<span> </span><span data-mce-fragment="1">innehåll av ämnet MFE som stabiliserar blodsockernivån och därmed dämpar kroppens sötsug. Därför är mullbär ett vanligt substitut för de som vill bli av med sötsuget. </span></p> <p data-mce-fragment="1">På grund av bärens ovanligt höga näringsinnehåll anses mullbär, likt <a href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" data-mce-fragment="1" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">gojibäret</span></strong></a>, vara en så kallad "superfood".</p> <p data-mce-fragment="1">Förutom mullbärsvin kan man även göra saft och sylt på bären.</p> <p data-mce-fragment="1">På bladen kan man brygga hälsosamt te som historiskt har druckits i Kina och som på senare tid har börjat bli populärt i Asien igen. </p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></h4> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"><em>Fullständig <meta charset="utf-8">sortspecifik beskrivning på väg...</em></p> <p data-mce-fragment="1">Trädet klarar av att växa i de flesta jordar men trivs bäst i luckra, näringsrika jordar. Tålig i blåsiga kustklimat men optimal tillväxt ges i varma, vindskyddade lägen.</p> <p data-mce-fragment="1">Passar bra som spaljéträd då grenarna är<span data-mce-fragment="1"> </span>lättböjliga.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbärsträd passar även bra i skogsträgårdar då det är en populär värdväxt bland många organismer och ger återkommande skördar utan större skötsel samt skyddar växter i nedre lager.</p> <p data-mce-fragment="1">Mullbär är självfertila vilket betyder att det endast behövs ett träd för att ge frukt.</p> <p data-mce-fragment="1">Beskär på vintern när trädet är i dvala för att undvika att trädet "blöder" överdrivet, något som annars är en vanlig egenskap hos<span data-mce-fragment="1"> </span>mullbärsväxter. </p> <p data-mce-fragment="1">Bären mognar kontinuerligt från maj till september.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong>Bären skördas när färgen övergått till rött/svart. Ett tips är att plocka bären med nål för att undvika att de kläms sönder mellan fingrarna.</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></h4> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 4-5 m<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4</p>

<p><strong>Nektarinträd: nuvarande höjd 80-90 cm</strong></p> <p>Dessa träd är i mogen ålder och vissa bär redan frukt.</p> <p>Nektariner är självfertila = enbart 1 träd behövs för fruktsättning</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Nektarin, Nektarinträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus persica var. nucipersica</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Nektarinen är en underart till persika med slätt skal, ursprungligen från Asien. Frukten är saftig och söt med tydlig arom. Äts färsk eller används till sylt, kompott, bakverk och desserter.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i varmt, soligt och skyddat läge. Planteras i väldränerad, näringsrik jord. Vintertäckning rekommenderas i kallare lägen. Självfertil.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2, i växthus till zon 5</p>

<p>Tedoftbuske i olika storlekar:</p> <ul> <li><span>Höjd: 20-30 cm</span></li> <li>Höjd: 50-70 cm</li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Tedoftbuske, Fragrant Tea Olive, Sweet Olive, Sweet Osmanthus</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Osmanthus fragrans</span><br></em><strong>Familj:</strong> Oleaceae</p> <p><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p>Tedoftbuske, eller helt enkelt kallad Osmanthus, är en väldigt attraktiv buske med asiatisk härkomst som är släkt med syren och har många olika användningsområden. Dels doftar blommorna ljuvligt aprikosliknande och har en omfattande användning som smaksättare av teer i Kina. Sedan får busken även ätbara frukter vilka liknar oliver både i form och dess tillredningsmetod. Busken är även vintergrön med ett kraftig fint bladverk och passar väl som insynsskyddande häck i skyddade lägen.</p> <p>Doften av aprikoser sprids ofta långväga i trädgården när busken är i blom. Dessa blommor används inte bara vid smaksättning av s k <em>Osmanthus teer</em>, utan även för smaksättning av bl a desserter, bakverk, viner, andra alkoholhaltiga drycker och t o m maträtter. En eterisk olja kan även erhållas från blommorna. </p> <p>Frukterna liknar oliver och precis som oliver tillreds dem genom att läggas i saltlag. Förvånansvärt lika inlagda oliver.</p> <p>Blommor tillsätts även i olika moderna mediciner för att dölja motbjudande smaker. I traditionell medicin används blommorna  som bl a hostdämpande. Övriga delar av växten innehar en rad olika hälsogivande egenskaper som den intresserade kan läsa vidare om. </p> <p>En buske med ett brett härkomstområde som sträcker sig från Himalaya genom de kinesiska provinserna Guizho, Sichuan och Yunnan, till Taiwan, Japan och t o m delar av Sydostasien. </p> <p>Kort sagt, en aprikosdoftande kinesisk syren med ätbara olivliknande frukter. </p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p>Härdig ned till USDA-zon 7, en ungefärlig översättning till svenska zoner är zon 1-2 i skyddade lägen. Passar väl som insynskyddande häck i skyddade lägen tack vare</p> <p> </p> <p>dess täta växtsätt och vintergröna bladverk. Bör dock inte placeras som häck i lägen där den är direkt utsatt mot kraftiga kalla vintervindar. </p> <p>Tålig mot många olika typer av jordar. </p> <p> </p> <p>Växer helst i övervägande soliga lägen med lite lätt skugga här i vårt klimat. Halvskugga funkar även. </p> <p> </p> <p>Trivs riktigt bra mot en varm vägg i söderläge.</p> <p> </p> <p>Väldigt torktålig. Blommorna blir mer färgglada i soliga lägen.</p> <p>Växer något långsammare i början. När den väl etablerat sig kan den växa så mycket som 50 cm under en säsong dock. Blommar under de kallare månaderna av året, alltså från höst till vår.</p> <p>Kan nå upp till 6 meter. Kan formas till ett väldigt fint uppvuxet litet träd.</p> <p>Tålig mot beskärning, beskärs helst i april. Blomning sker på fjolårsskott.</p> <p>Kan gödas med naturgödsel tidig vår.</p> <p>Värderad för sin starka sjukdomsresistens. </p> <p>Blommor kan variera från gyllene till orange till rödaktiga.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol/halvskugga<br>Höjd: 2-6 meter<br>USDA-zon: 7-11<br>Växtzon: ungefärlig översättning 1-2</p>

<p><strong>Saskatoon / Bärhäggmispel av sorten 'Smoky': nuvarande höjd 50-60 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Saskatoon, Bärhäggmispel<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Amelanchier alnifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Smoky' är en kanadensisk sort känd för sina stora, söta och saftiga bär. Bären används till sylt, saft, bakverk och vin. Bärhäggmispel har en lång historia som livsmedel och nyttoväxt hos ursprungsbefolkningen i Nordamerika.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i näringsrik, väldränerad jord. Tålig buske som ger rikliga skördar.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 3–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p><strong>Fikon av sorten 'Bornholm' - nuvarande höjd 20-30 cm.</strong></p> <p>Självfertil sort = behöver endast 1 individ för fruktsättning.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Fikon, Bornholmsfikon<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Ficus carica</em><br><strong>Familj:</strong> Moraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Bornholm' är en dansk fikonvariant som har odlats på Bornholm sedan 1930-talet, där det milda ö-klimatet gör det möjligt för denna härdiga sort att trivas även utomhus. Den har blivit populär i Sverige tack vare sin tålighet och förmåga att ge skörd även i kallare lägen. Frukterna är medelstora med ljusbrunt skal och sött, ljusrosa fruktkött. Äts färska, torkas eller används i matlagning.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, skyddat läge – gärna mot en södervägg eller i kallväxthus. Sorten är en av de mest köldtåliga fikonen och klarar kortare perioder av frost, särskilt när den är etablerad. Planteras i väldränerad jord och skyddas gärna med löv eller täckväv vintertid i kallare delar av landet. Beskärs sparsamt för att bibehålla form och stimulera fruktbildning.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–3 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3, i skyddat läge upp till zon 4<br><strong>Skördemoget:</strong> Efter 2–3 år<br></p>

<p><strong>Kinesiskt Judasträd i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li>Höjd 10-15 cm</li> <li>Höjd 100-120 cm (C7 kruka)</li> </ul> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Kinesiskt Judasträd, Chinese Redbud<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Cercis chinensis</em><br><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Kinesiskt Judasträd är ett dekorativt lövträd med ursprung i östra Kina, där det har odlats både för dess värde som prydnadsträd men också för dess ätbara bönbaljor i århundraden. Arten blommar på bar kvist - även direkt på stammen - tidigt på våren – vanligtvis i april – med täta klasar av lila-rosa blommor som sitter direkt på stam och grenar. Detta fenomen kallas kauliflori och är särskilt effektfullt under tidig vår.</p> <p>Blommorna är ätliga och har en frisk, lätt syrlig smak. De kan användas färska i sallader eller picklas. Även de unga fröbaljorna är ätliga och kan tillagas som sockerärter. Fröna är ätbara. Det finns även viss användning av de unga bladen i matlagning i sitt ursprungsområde.</p> <h4>Jämförelse med Amerikanskt Judasträd (<em>Cercis canadensis</em>)</h4> <p>Kinesiskt Judasträd (<em>C. chinensis</em>) och Amerikanskt Judasträd (<em>C. canadensis</em>) är närbesläktade, men skiljer sig på flera viktiga punkter:</p> <ul> <li> <strong>Växtsätt:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta ett buskigare växtsätt, medan <em>C. canadensis</em> tenderar att bli ett träd med tydligare huvudstam. Man kan dock stamma upp <em>C. chinensis</em> till ett enstammigt träd genom att klippa bort lågväxande grenar på stammen. </li> <li> <strong>Blad:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta tjockare blad än <em>C. canadensis</em>. Bladen är stora och tydligt hjärtformade på båda, men tjockleken på <em>C. chinensis</em><em> </em>blad<em> </em>gör att hjärtformen blir ännu mer tydlig. </li> <li> <strong>Blommor &amp; frukt:</strong> Blomningen har en mer intensivt rosa nyans och är ofta ännu rikligare hos <em>C. chinensis</em>, därav dess höga värde som prydnadsträd men även dess förmåga att ge ännu fler ätbara bönbaljor.</li> <li> <strong>Härdighet:</strong> <em>C. chinensis</em> är härdig till zon 3, medan <em>C. canadensis</em> klarar zon 4.<meta charset="utf-8"> </li> <li> <strong>Användning i trädgård:</strong> <em>C. chinensis</em> lämpar sig mycket väl som mindre träd eller buske i skyddade lägen, medan <em>C. canadensis</em> ofta används som solitärt träd med något större omfång än föregående.</li> </ul> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad men fuktighetshållande jord, gärna något sandblandad med mullhalt. Plantera gärna i ett skyddat läge, särskilt i kallare delar av landet.</p> <p><em>C. chinensis</em> är känslig för vinterväta och gynnas av viss vintertäckning. Har ni en icke vätskehållande jord med hög sandhalt bör detta dock inte vara ett problem.</p> <p>Passar även bra för uppstamning i större kruka tack vare dess lägre höjd än andra arter Judasträd.</p> <p>Beskärs varsamt vid behov – helst sensommar eller tidig höst – då vårbeskärning riskerar savflöde.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3<br><strong>Användning:</strong> Prydnad, ätliga blommor och baljor, pollinatörsväxt</p>

<p><strong>Saskatoon / Bärhäggmispel av sorten 'Martin': nuvarande höjd 50-60 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> <meta charset="utf-8">Saskatoon, Saskatoonbär, Bärhäggmispel, Sen Häggmispel, Serviceberries<br><strong></strong><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Amelanchier alnifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Martin' är en kanadensisk sort som ger mycket stora, saftiga bär med söt smak och lätt syrlighet. Bären används färska, till sylt, saft, paj och vin. Bärhäggmispel har traditionellt odlats av ursprungsbefolkningen i Nordamerika som livsmedel och nyttoväxt.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Robust buske som ger riklig skörd och är lättodlad.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p>Fikon av sorten <meta charset="utf-8">'Brown Turkey' i C2 kruka - nuvarande höjd 60-70 cm.</p> <p>Självfertil sort = behöver endast 1 individ för fruktsättning.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Fikon<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Ficus carica</em><br><strong>Familj:</strong> Moraceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Brown Turkey' är en klassisk fikonsort som odlas brett i Europa tack vare sin pålitlighet, härdighet och goda fruktsättning. Sorten ger medelstora till stora fikon med brunlila skal och saftigt, sött fruktkött i bärnstensfärg. Fikonen kan ätas färska, torkas eller användas i matlagning och bakverk. I gynnsamt läge kan man få två skördar per säsong – en mindre i juli och en större i september.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i varmt och skyddat läge med full sol. Odlas i väldränerad, mullrik jord – gärna i upphöjda bäddar eller stora krukor. I kallare delar av landet trivs plantan bäst i växthus, uterum eller mot en varm södervägg. Beskärs lätt för att behålla kompakt form och stimulera fruktsättning.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2, i växthus 1–5<br><strong>Skördemoget:</strong> Efter 2–3 år</p>