Nötträd

<p>Pekanträd i olika storlekar:</p> <ul> <li>Höjd: 30-50 cm </li> <li>Höjd: 100-120 cm </li> </ul> <p>2 träd rekommenderas för god pollinering.</p> <p><em>Bild tagen i januari varför inga blad syns på trädet. </em></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Pekanträd, Pekanhickory, Pekannöt, Pekan<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Carya illinoinensis<br></em><strong>Familj:</strong> Juglandaceae</p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning</strong><span>:</span></p> <p><span>Pekannöten, med ett antioxidant-innehåll högre än någon annan s k ”trädnöt”, är en utav de populäraste nötterna på marknaden. Pekanträdet härstammar från Nordamerika där USA och Mexiko tillsammans står för över 90% av den globala pekannötproduktionen. Nöten liknar kontinentens valnöt, men är mer avlång och har ett slätt skal samt en helt olik arom.</span></p> <p>Pekannöten innehåller rikliga mängder mineraler såsom zink, magnesium, kalcium och järn samt Omega-6-fetter.</p> <p>Nötterna innehåller enkelomättade fetter och dess omtalade fördelar för en god hälsa är många. </p> <p>Pekannötter kan t ex användas till att göra ett frasigt täcke för ugnsrostade filéer, fylla ugnsbakad paprika med, piffa till en sallad, strö på glass eller helt enkelt äta som dem är. En handfull nötter per dag är rekommenderat dagligt intag. </p> <h4> <strong>Odling</strong><span>:</span> </h4> <p>Pekanträdet växer i sin naturliga miljö längs med å- och flodkanter där trädet kan sträcka sina rötter djupt ner i jorden. I sin naturliga växtmiljö blir pekanträden ofta så småningom de högsta och mest storvuxna träden i området. De kan nå en ålder på upp till hela 300 år.</p> <p>Trivs bäst i soliga lägen i en lätt sandig jord med bra dränering. Planteras i djup kruka de första åren eller direkt ner i jorden. Gott om plats för rötterna att sträcka sig på djupet är viktigt för att skapa ett starkt och friskt träd.</p> <p>Blanda ner kompost eller stallgödsel i översta jordlagret. Täck basen av stammen med något typ av täckmaterial, t ex träflis elr gräsklipp, för att förhindra uppkomst av ogräs och därmed konkurrens för det nyetablerade trädet.</p> <p>Plantera träd med åtminstone 15 meters avstånd, för att ge utrymme för deras naturliga storvuxenhet.</p> <p><span>Bevattna rikligt de första åren av etablering.</span></p> <p><span>Trädet är skördemoget efter 3-8 år.</span></p> <p>Nötter mognar på senhösten. Skörda när trädet självmant låtit nötterna falla ner på marken.</p> <h4> <strong>Egenskaper</strong><span>:</span> </h4> <p><span>Årighet: Flerårig</span><br><span>Växtläge: sol</span><br><span>Höjd: 20-40 m</span><br><span>Växtzon: 1-6<br>Skördemoget: 3-8 år</span></p>

<p>Amerikanskt Judasträd: nuvarande höjd 40-60 cm</p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Amerikanskt Judasträd, Kanadensiskt Judasträd, Eastern Redbud<strong><br>Vetenskapligt namn: </strong><em>Cercis canadensis<br></em><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p>Denna variant av Judasträd härstammar från Nordamerika. När det Amerikanska Judasträdet upptäcktes av spanjorerna under andra hälften av 1500-talet jämfördes det med det Judasträd från medelhavsregionen (<em>Cercis siliquastrum</em>) som de redan kände till - det är även det träd vi vanligast refererar till när vi säger Judasträd här i Europa-regionen. De största skillnaderna är att det Amerikanska Judasträdet har spetsiga blad och är något mindre i vuxen storlek samt är mer köldhärdigt - jämför <em>C. canadensis</em><em>' </em>USDA-zon 4-9 med <em>C.</em> <em>siliquastrum</em>'s USDA-zon 6-10.<em> C. canadensis</em><em> </em>ska även vara mer<em> </em>lämpat för fuktiga miljöer/marker än många andra arter i släktet. </p> <p>Blommar i mars-april med klart rosa blommor på bar stam, då även på trädets huvudstam, vilket ofta är väldigt iögonfallande. Blomstringen sägs styras kraftigt av den föregående vinterns omfattning. Efter hårda vintrar blomstrar Judasträdet mer överflödigt, efter mildare vintrar mindre så. </p> <p>Blommorna kan ätas råa eller picklas. De har en uppfriskande syrlig smak och är rika på C-vitamin. Spännande tillskott till en sallad. </p> <p>Oöppnade blomknoppar kan även picklas eller läggas in likt <a rel="noopener noreferrer" href="https://tradgardsdags.nu/products/kapris-capparis-spinosa" title="Kapris (Capparis spinosa)" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Kapris</strong></span></a>.</p> <p>Indianstammar i Nordamerika täckte de mogna fröbaljorna med glödande kol för att sedan skala och äta de rostade fröerna. Jag förutsätter att ett modernt sätt att göra detta på är att helt enkelt separera fröerna från fröbaljan och rosta fröerna över spis eller i ugn för att göras redo att ätas. Vissa källor uppger sig ha blötlagt och kokat fröna likt linser, som också är en ärtväxt.</p> <p>Frukterna är proteinrika likt andra växter i familjen Ärtväxter (Fabaceae). Torra frön innehåller ca 25% protein, 8% fett och 3% mineraler av olika slag. För att vara en oförädlad</p> <p> </p> <p>(och vild i Nordamerika) källa på näring är detta rätt bra, näringsmässigt konkurrerar den med både Pekan och Valnöt. Fröbaljorna sitter kvar på trädet en lång tid - de är tillgängliga från sensommaren ända in till vintern - och anses vara acceptabla för konsumtion under denna period. Fröbaljorna kan dock ibland hittas </p> <p> </p> <p>kvarhängande ända fram till våren efterföljande år, om de är lämpliga för konsumtion då eller ej anges inte. Av förut nämnda anledningar anses fröna från C. canadensis vara en användbar källa av överlevnadskost.</p> <p>De unga, gröna och spröda fröbaljorna kan ätas likt sockerärter - ånga dem, koka dem eller woka dem. De passar bra i en wok med t ex lök, vitlök, paprika och bladgrönsaker. Bladen kan ätas likaså - yngre, spröda blad rekommenderas.</p> <p>Te gjort på innerbarken har använts för nedsättning av feber mm. Kallbryggning av rötter och inre bark har i gammal folkmedicin använts för att behandla b la kikhosta.</p> <p>Flitig på att attrahera pollinatörer med sin överflödiga blomstring. Anses vara ett bra träd för honungsbin.</p> <p>Trädet har även många andra tillämpningar inom den Nordamerikanska indiankulturen. En historia om Judas och hur han gav trädet sitt internationella namn är enkelt att hitta för den läsintresserade.</p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Även om det Amerikanska Judasträdet anses vara bättre lämpat för fuktiga marker än andra arter i släktet, så växer den helst inte i överdrivet blöta jordar med hög lerhalt. Den trivs bäst i något sandigare lerjordar.</p> <p>Växer gärna i soligt läge, klarar sig även bra i lätt skugga.</p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är ett snabbväxande träd som ofta blir upp till 80 år gammalt. </p> <p>Blommor uppkommer i mars-april på föregående års tillväxt. </p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är en utav de få arter i famlijen Ärtväxter som <span style="text-decoration: underline;"><em>inte</em></span> fixerar kväve via sina rötter från luftporer i marken.  </p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / lätt skugga<br>Höjd: 6-10 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1"><strong>Turkisk Trädhassel: nuvarande höjd 50-70 cm</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Turkisk Hassel, Trädhassel, Turkhassel, Turkisk Trädhassel<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Corylus colurna<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Betulaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Turkisk Hassel är en trädformad hassel med tjock stam och pyramidformad krona. Härstammar från Sydöstra Europa och Sydvästra Asien - trädet finns vilt växande i regionen från Balkan, till norra Turkiet, till norra Iran. </p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Det är ett snabbväxande träd som är tåligt i utsatta miljöer, t ex stadsmiljö. Turkhasseln blir cirka 20-30 meter högt och får ofta en rak, genomgående stam med mer eller mindre horisontella grenar. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Turkisk Hassel får ätbara hasselnötter som sitter inuti ludna bollar. Nötterna är mindre än dem på den vanligare hasseln - <em>Corylus avellana -</em> men de har ett tjockare skal, vilket gör Turkhasselnöten mer resistent mot hungriga skadedjur av olika slag - t ex </span><span data-mce-fragment="1">nötvivlar, fåglar &amp; ekorrar - som annars är ett stort problem vid odling av vanlig hassel, <em>C. avellana</em>. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Turkisk Hassel kan leva i över 200 år.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Turkisk Hassel är ett snabbvuxet träd som är tåligt mot torka, vind, hetta och kyla när det etablerat sig. Optimal miljö är dock en plats med full sol och en fuktig, väldränerad jord. Den växer dock även bra i tunga lerjordar och sandiga jordar. </p> <p data-mce-fragment="1">Trädet klarar vintertemperaturer ner till -25ºC. </p> <p data-mce-fragment="1">Nötter mognar i oktober-november.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 20-30 m<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-5</p>

<p>Äkta Kastanj:</p> <ul> <li>Höjd: 40-50 cm </li> <li>Höjd: 110-150 cm</li> <li>Höjd: 150-180 cm [ENDAST FÖR UPPHÄMTNING]</li> </ul> <p>Äkta Kastanj är självpollinerande - enbart 1 träd behövs för fruktsättning.</p> <p class="p1"><b>Trivialnamn</b>: Äkta Kastanj, Ätlig Kastanj, Matkastanj<br><b style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Vetenskapligt namn</b><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">: </span><i style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Castanea sativa<br></i><b style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Familj</b><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">: Fagaceae</span></p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Äkta Kastanj har funnits i Europas historia i flera tusen år. Från romartiden började den spridas till de nordligare delarna av Europa - då ofta odlade av munkar i klosterträdgårdar.</p> <p>Det är de kastanjebruna glänsande nötterna som konsumeras. Nötterna är näringsrika och har historiskt sett t o m konkurrerat med nutidens vanligaste sädeslag. Det var då ett mjöl man malde på kastanjenötterna som användes rikligt - möjligt tack vare nötternas rika innehåll av stärkelse, något som annars är ovanligt bland nötter.</p> <p>Ett mer modernt vidspritt sätt att avnjuta nötterna är att rosta dem tillsammans med smör och salt, detta är vanligt både runt medelhavsregionen och i England (med eller utan smör). Rostade nötter har en smak som påminner om sötpotatis.</p> <p>Trädet har ett vackert och majestätiskt växtsätt likt eken. Den äkta kastanjen växer dock snabbare än eken.</p> <p>I sin naturliga miljö, nere i södra Europa, kan träden leva i över 2000 år. </p> <h4> <strong>Odling</strong><span>:</span> </h4> <p>Trivs bäst i varmt och vindskyddat läge på solig plats. Låt växa i väldränerad, mullrik jord. Blanda gärna ner gräsklipp, kompost eller stallgödsel i översta jordlagret. </p> <p>Trivs i lätt sur jord - optimalt pH-värde är mellan 4,5-6. </p> <p>Trivs inte bra i särskilt blöta jordar.</p> <p><span>Bevattna rikligt de första åren av etablering. </span></p> <p><span>Trädet brukar ge skörd efter 3-5 år. Nötterna är vanligtvis redo att skördas runt sep-okt.</span></p> <h4> <strong>Egenskaper</strong><span>:</span> </h4> <p><span>Årighet: Flerårig</span><br><span>Växtläge: sol</span><br><span>Höjd: 20-35 m</span><br><span>Växtzon: 1-2<br>Skördemoget: 3-5 år</span></p>

<p><strong>Brödgran i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li>Höjd: 25-30 cm i C3 kruka</li> <li>Höjd: 70-80 cm i C10 kruka <strong>&lt;- ENDAST UPPHÄMTNING I BUTIK</strong> </li> </ul> <p><strong>Trivialnamn</strong><span>: Brödgran, Apträd</span><br><strong>Vetenskapligt namn</strong><span>: <em>Araucaria araucana</em></span><br><strong>Familj</strong><span>: <meta charset="utf-8"> <span>Araucariaceae</span></span><br><br><strong> </strong></p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning</strong></h4> <p>Brödgranen, även kallad Apträd, är ett härdigt barrträd från Andernas sluttningar i Chile och Argentina och är känd för sina karakteristiska taggiga grenar. Den odlas som oftast prydnadsträd men är också uppskattad för sina stora, ätliga pinjenötter.</p> <p>Pinjenötterna blir så stora som 2-4 cm och har traditionellt rostats eller kokats. De är <meta charset="utf-8">utmärkta till bakning, maträtter och som mättande snacks.</p> <p>Brödgranen når nötproducerande ålder efter 40-50 år och oftast behöver man ha ett han- och ett honträd, vissa exemplar är enbyggare: har både han- och honblommor.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, skyddat läge med väldränerad jord. Klarar kalla vintrar men är känslig för vårfrost i unga år. Långsamväxande.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong><strong>Årighet:</strong> </strong>Flerårig<strong><br><strong>Växtläge:</strong> </strong>Sol<strong><br><strong>Höjd:</strong> </strong>10–40 meter<strong><br><strong>Växtzon:</strong> </strong>1–2</p>

<meta charset="utf-8"> <p><strong>Äkta Valnötsträd i olika storlekar</strong></p> <p><strong>Höjd:</strong></p> <ul> <li><strong>30-50 cm</strong></li> <li><strong>100–160 cm &lt;- ENDAST FÖR UPPHÄMTNING</strong></li> </ul> <p>Dessa träd är uppgrävda från en Valnötsplantage i Småland, zon 4. Det var rätt uppvuxet med träd runtomkring för skydd mot vind, men vi skulle åtminstone utifrån detta vilja säga att de bör vara härdiga i zon 3, istället för zon 2 som vanlig Äkta Valnöt ofta listas som. </p> <p><strong></strong><strong>Trivialnamn:</strong> Äkta Valnöt<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Juglans regia</em><br><strong>Familj:</strong> Juglandaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Valnöt har odlats i Europa sedan antiken för sina näringsrika nötter. Nötterna äts färska, torkade eller används i bakning och matlagning.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol i väldränerad, näringsrik jord. Skyddat läge i kallare zoner. Härdigare exemplar lämpade för svenskt klimat.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 8–12 meter<br><strong>Växtzon: </strong>1-3 (4 i skyddat läge)</p>

<p><strong>Ginkgo / Kinesiskt Tempelträd: nuvarande höjd 80-100 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Ginkgo, Kinesiskt Tempelträd, <span>Maidenhair Tree</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Ginkgo biloba</em><br><strong>Familj:</strong> Ginkgoaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Ginkgo är en uråldrig trädart från Kina, odlad i tusentals år som prydnads- och tempelträd. Bladen används i traditionell kinesisk medicin. Trädet uppskattas för sina vackra flikiga blad och starka höstfärger.</p> <p><span>Det är den sista levande arten i sin ordning: Ginkgoales, som först uppkom för över 290 miljoner år sedan.</span></p> <p><span>Trädet är mycket likt de urträd som det härstammar från. </span>Dess närmaste släktingar idag är kottepalmer och barrträd.</p> <p>Trädet odlades tidigt i mänsklighetens historia och är fortfarande allmänt planterat. Det anses vara en levande fossil. Träden är väldigt långlivade, vissa exemplar beräknas vara runt 1500 år gamla. </p> <p>Både fröer och blad är ätbara. Ginkgobladen har sedan länge varit ansedda för dess påtalade positiva effekt på kognitiva funktioner, såsom minne och koncentration. </p> <p>Fröerna används både i nermald form i asiatiska risgrötar (<em>congee</em>), samt rostas och saltas för att ätas som hälsosamt tilltugg till andra rätter och drycker. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Tål stadsmiljö och vind bra. Långsamväxande.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–35 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3</p>

<p><strong>Kinesiskt Judasträd: nuvarande höjd 40–50 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Kinesiskt Judasträd, Chinese Redbud<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Cercis chinensis</em><br><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Kinesiskt Judasträd är ett dekorativt lövträd med ursprung i östra Kina, där det har odlats både för dess värde som prydnadsträd men också för dess ätbara bönbaljor i århundraden. Arten blommar på bar kvist - även direkt på stammen - tidigt på våren – vanligtvis i april – med täta klasar av lila-rosa blommor som sitter direkt på stam och grenar. Detta fenomen kallas kauliflori och är särskilt effektfullt under tidig vår.</p> <p>Blommorna är ätliga och har en frisk, lätt syrlig smak. De kan användas färska i sallader eller picklas. Även de unga fröbaljorna är ätliga och kan tillagas som sockerärter. Fröna är ätbara. Det finns även viss användning av de unga bladen i matlagning i sitt ursprungsområde.</p> <h4>Jämförelse med Amerikanskt Judasträd (<em>Cercis canadensis</em>)</h4> <p>Kinesiskt Judasträd (<em>C. chinensis</em>) och Amerikanskt Judasträd (<em>C. canadensis</em>) är närbesläktade, men skiljer sig på flera viktiga punkter:</p> <ul> <li> <strong>Växtsätt:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta ett buskigare växtsätt, medan <em>C. canadensis</em> tenderar att bli ett träd med tydligare huvudstam. Man kan dock stamma upp <em>C. chinensis</em> till ett enstammigt träd genom att klippa bort lågväxande grenar på stammen. </li> <li> <strong>Blad:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta tjockare blad än <em>C. canadensis</em>. Bladen är stora och tydligt hjärtformade på båda, men tjockleken på <em>C. chinensis</em><em> </em>blad<em> </em>gör att hjärtformen blir ännu mer tydlig.  </li> <li> <strong>Blommor &amp; frukt:</strong> Blomningen har en mer intensivt rosa nyans och är ofta ännu rikligare hos <em>C. chinensis</em>, därav dess höga värde som prydnadsträd men även dess förmåga att ge ännu fler ätbara bönbaljor.</li> <li> <strong>Härdighet:</strong> <em>C. chinensis</em> är härdig till zon 3, medan <em>C. canadensis</em> klarar zon 4.<meta charset="utf-8"> </li> <li> <strong>Användning i trädgård:</strong> <em>C. chinensis</em> lämpar sig mycket väl som mindre träd eller buske i skyddade lägen, medan <em>C. canadensis</em> ofta används som solitärt träd med något större omfång än föregående.</li> </ul> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad men fuktighetshållande jord, gärna något sandblandad med mullhalt. Plantera gärna i ett skyddat läge, särskilt i kallare delar av landet.</p> <p><em>C. chinensis</em> är känslig för vinterväta och gynnas av viss vintertäckning. Har ni en icke vätskehållande jord med hög sandhalt bör detta dock inte vara ett problem.</p> <p>Passar även bra för uppstamning i större kruka tack vare dess lägre höjd än andra arter Judasträd.</p> <p>Beskärs varsamt vid behov – helst sensommar eller tidig höst – då vårbeskärning riskerar savflöde.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3<br><strong>Användning:</strong> Prydnad, ätliga blommor och baljor, pollinatörsväxt</p>

<p>Pinjetallar i olika storlekar:</p> <ul> <li>Höjd: 30-50 cm</li> <li>Höjd: 125-150 cm<meta charset="utf-8"> </li> </ul> <p>Pinjeträd är s k enbyggare<em>, </em>de har han- och honblommor på samma individ. Däremot är de inte <em>självfertila, </em>utan de behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn</strong><span>: Pinje, Pinjeträd, Pinjetall, Italian Stone Pine, Umbrella Pine</span><br><strong>Vetenskapligt namn</strong><span>: <em>Pinus pinea</em></span><br><strong>Familj</strong><span>: <meta charset="utf-8">Pinaceae</span></p> <h4> <strong>Växthistoria &amp; användning</strong><span>:</span> </h4> <p>Pinjeträdet är ett vintergrönt barrträd som i årtusenden odlats för sina ätbara nötter som finnes inuti dess kottar. Till skillnad från vad man kanske tror är dessa träd härdiga ned till -18ºC. Utanför dess ursprungliga miljö runt medelhavet växer de även i bl a Nederländerna, Tyskland och Storbritannien.</p> <p>Pinjenötter har sedan åtminstone 6000 år använts i byteshandel och är än idag en viktig ekonomisk gröda. Det som egentligen är fröna inuti trädets kottar används flitigt inom både matlagning, brödbak och desserter. Nötterna är väldigt mjuka och ger en känsla av att de nästan smälter i munnen när man äter dem naturligt. De har en typisk nötig och lätt smörig smak med en lätt delikat bismak av harts.</p> <p>Ett vaniljliknande smakämne kan utvinnas ur trämassan.</p> <p>Omogna pinjekottar kan malas ned och användas som krydda.</p> <p>Trädet producerar rikligt med terpentin som verkar bl a bakteriehämmande, smärtstillande vid muskelsmärtor och bortdrivande av maskar (Grieve. A). Effektivt verkande vid besvär i andningsorgan under t ex förkylning och influensa.</p> <p><meta charset="utf-8"><span>Träet kan användas vid tillverkning av möbler och liknande snickeri.</span></p> <p><span>Ett grönt färgämne utvinns ut barren.</span></p> <p><span><meta charset="utf-8">I vuxen ålder utvecklar trädet en iögonfallande paraplyliknande krona, en typisk medelhavssyn.</span></p> <h4> <strong>Odling</strong><span>:</span> </h4> <p>Trivs bäst i ljust läge i en väldränerad, sandig/grusig jord. En lätt, väldränerad jord är av betydelse då vätskefyllda jordar lättare ger skada på rötter när marken fryser under kallare månader. Klarar sig bra i jordar från lätt surt till neutralt pH. <meta charset="utf-8">Vill inte växa i skuggigt läge.</p> <p><meta charset="utf-8">Härdig ned till -18<meta charset="utf-8">ºC. Om man vill kan man vintertäcka med t ex halm och en juteväv första vintern för att kunna känna sig säker.</p> <p>Etablerade plantor är torktåliga.</p> <p>Träden blir normalt upp till 100 år gamla och runt 12-20 meter höga.</p> <p>Kottarna mognar först det tredje året efter att de bildats på trädet. Fröer mognar i april. Normal fruktgivande ålder ligger mellan 7-15 år från frösådd planta. Behöver han- och honplantor för att sätta frukt.</p> <h4> <strong>Egenskaper</strong><span>:</span> </h4> <p><span>Årighet: Flerårig</span><br><span>Växtläge: sol</span><br><span>Höjd: 12-25 m</span><br><span>Växtzon: 1-2<br></span></p>

<p data-mce-fragment="1"><strong>Torreyanöt: nuvarande höjd: 40-60 cm</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn</strong><span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> Torreyanöt, Japansk Torreya, Kajanöt, Kaya Nut, Japanese Nutmeg-Yew</span><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn</strong><span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> <em>Torreya nucifera</em></span><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Familj</strong><span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> Taxaceae</span><br data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Japansk Torreya, eller Torreyanöt, har sitt ursprung från Japan där det används likt <em>T. grandis</em> används i Kina - nötter rostas och äts eller pressas för sin vitaminrika olja. Man använder även träet för särskilda ändamål - läs nedan...</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Träet från den Japanska Torreyan anses vara det mest värdefulla träet för tillverkning av bräden och pjäser till spelet <em>Go</em>. Träet uppskattas tack vare dess vackra gul-guldiga färg, fina och enhetliga ringstruktur och det specifika ljudet från klicket av en sten (pjäs) mot dess yta.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Trädet är skyddat i Japan på grund av dess brist i och med tidigare överavverkning. Det är enbart de riktigt gamla (200-800 år gamla) Japanska Torreya-träden som anses vara lämpliga för tillverkning av de tjocka Go-brädena - vilket gör dem högt prisade. De finaste brädena kan kosta över 19,000 USD.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Träet anses även vara tåligt vid kontakt med vatten. Man tillverkar vattenhinkar av träet.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Det är även en traditionell medicinalväxt i Korea där nötterna är högt värderade för sina antiparasitiska egenskaper. Även modernt har trädet utnyttjats framgångsrikt vid vetenskapliga undersökningar där fler växtdelar såsom blad - och nötter - anses visat sig ha en hämmande effekt för replikation av virus. (Vänligen gör vidare egen undersökning vid intresse.)</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Oljan från pressade nötter eldas vid meditation inom japansk Buddhism.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Nötterna beskrivs ha en behaglig, söt och lätt hartsartad, aromatisk smak.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Till råga på allt är trädet väldigt vackert när det vuxit till sig, det får ett klassiskt och respektingivande utseende med åldern.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Torreyanöten blir 15-25 meter högt och kan få en bred stam på 1,5 meter i diameter.</p> <p data-mce-fragment="1">Trivs i de flesta jordar, gärna åt det surare (pH) och fuktigare hållet. Tycker inte om att stå på platser utsatt för kraftig vind, så ett mer skyddat läge rekommenderas. Trivs på platser med hög luftfuktighet, eller i en fuktig jord längs en å-kant el. liknande. Låt växa i halvskugga.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8">Härdig ner till -18ºC.</p> <p data-mce-fragment="1">De flesta individer tycks ha både han- och honblommor - vilket behövs för att få frukt. Däremot tycks var individ luta mot att ha en betydande majoritet av antingen han- eller honblommor. Så visserligen bör det räcka med en individ för produktion av nötter, även om produktionen troligen hade gynnats vid närvaro av två individer. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Växtläge: halvskugga</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Höjd: 15-25 m</span><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Växtzon: ca 1-3<br></span></p>

<p><strong>Mandelträd av den självfertila dvärgsorten 'Nut Me Avijor': nuvarande höjd 50–70 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Mandelträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus dulcis</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Mandelträdet har odlats i tusentals år i Medelhavsområdet och Mellanöstern för sina näringsrika nötter. Sorten 'Nut Me Avijor' är en modern dvärgsort framtagen för lättare skörd och mindre trädgårdar. Sorten är självfertil och ger god skörd på egen hand. Blir inte mer än 1,5-2 meter hög.</p> <p>Mandlar äts färska, rostade eller som ingrediens i bakverk, konfekt och matlagning. Alternativt för att göra sin egen mandelolja. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad, gärna kalkrik jord. Kräver jämn vattning men tål inte stående väta.</p> <p>Odling på friland i gynnsamma lägen zon 1-2, typ i vindskyddat söderläge. I zon 2 rekommenderas att man vintertäcker kronan med någon slags juteväv eller fiberduk. Det finns även de som framgångsrikt odlar Mandelträd i zon 3 och 4 i gynnsamma lägen. </p> <p>Denna sort är härdig ned till ca -15ºC.</p> <p>Annars kan man odla i stor kruka som övervintras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 1,5–2 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3-4)</p>

<p>Cembratall av sorten 'Glauca'</p> <p>Cembratallen är en s k enbyggare<em>, </em>den har han- och honblommor på samma individ. Däremot är den inte <em>självfertil, </em>utan den behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Cembratall, Brödtall<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pinus cembra</em><br><strong>Familj:</strong> Pinaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Glauca' är en blågrön form av cembratall som delar alla de ätbara och användbara egenskaperna med arten, men med ett ännu mer dekorativt, silverblått bladverk.</p> <p>Precis som grundformen producerar den stora kottar med ätliga frön – så kallade pinjenötter – som kan ätas råa eller rostade. Nötterna är rika på fett och protein och har använts som livsmedel i Alperna i århundraden.</p> <p>Cembratallen är känd för att producera kottar i ung ålder - och låg höjd. Av dessa plantor på 30-35 cm är det några som redan har kottar på sig. </p> <p>Sorten kombinerar nytta och skönhet och lämpar sig både för självförsörjning och som långsamtväxande solitär i trädgården.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sol till halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. 'Glauca' växer långsamt men stabilt och utvecklar på sikt en vacker, kompakt pyramidform. Mycket härdig mot kyla och snö. Lämplig för odling i stora trädgårdar, skogsträdgårdar eller som inslag i naturlika planteringar. För god nötproduktion rekommenderas plantering av flera träd.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–20 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br></p>

<p>Cembratall - nuvarande höjd: 10-20 cm<br></p> <p><meta charset="utf-8">Cembratallen är en s k enbyggare<em>, </em>den har han- och honblommor på samma individ. Däremot är den inte <em>självfertil, </em>utan den behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Cembratall, Brödtall<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pinus cembra</em><br><strong>Familj:</strong> Pinaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Cembratallen härstammar från Alperna och Karpaterna och har använts i generationer för både landskapsplantering och nötskörd.</p> <p>Trädet är långsamtväxande, mycket härdigt och uppskattat för sin eleganta, smala siluett samt de dekorativa kottarna som producerar ätliga frön – så kallade pinjenötter. Nötterna kan ätas råa eller rostade och har en mild, nötig smak. I ursprungsområdena används de traditionellt i bakverk och matlagning, precis som pinjenötter från andra tallarter.</p> <p><meta charset="utf-8">Cembratallen är känd för att ge nötter i ung ålder - och låg höjd. Plantor på bara 30-35 cm kan bära kottar. </p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i sol till lätt halvskugga i väldränerad, gärna lätt sur jord. Trivs bra i vindskyddade lägen men är även tålig mot kyla och snö. Kräver tålamod – tillväxten är långsam men stabil. Kan användas som prydnads- eller skogsträd, och är särskilt vacker som solitär i större trädgårdar.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 10–25 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6<br></p>

<p><meta charset="utf-8"><strong>[ENDAST FÖR UPPHÄMTNING]</strong></p> <p>Amerikanskt Judasträd av sorten 'The Rising Sun®'</p> <p>Nuvarande höjd: 80-90 cm i C12 kruka </p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Amerikanskt Judasträd, Kanadensiskt Judasträd, Eastern Redbud<strong><br>Vetenskapligt namn: </strong><em>Cercis canadensis<br></em><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p>Sorten <meta charset="utf-8">'The Rising Sun®' har ett bladverk som nästan liknar en 3D effekt - detta skapas då de yngsta bladen på denna sort är röda, och går från röd till gult till grönt ju äldre bladen blir. Det är ett iögonfallande träd att ha i trädgården.</p> <p>Resterande egenskaper är desamma som huvudarten (<em>C. canadensis</em>) - dvs ätbara frön, bönbaljor, blomknoppar mm. Blommar på bar kvist, och t o m på stammen. </p> <p><em>Cercis canadensis</em> härstammar från Nordamerika. När det Amerikanska Judasträdet upptäcktes av spanjorerna under andra hälften av 1500-talet jämfördes det med det Judasträd från medelhavsregionen (<em>Cercis siliquastrum</em>) som de redan kände till - det är även det träd vi vanligast refererar till när vi säger Judasträd här i Europa-regionen. De största skillnaderna är att det Amerikanska Judasträdet har spetsiga blad och är något mindre i vuxen storlek samt är mer köldhärdigt - jämför <em>C. canadensis</em><em>' </em>USDA-zon 4-9 med <em>C.</em> <em>siliquastrum</em>'s USDA-zon 6-10.<em> C. canadensis</em><em> </em>ska även vara mer<em> </em>lämpat för fuktiga miljöer/marker än många andra arter i släktet. </p> <p>Blommar i mars-april med klart rosa blommor på bar stam, då även på trädets huvudstam, vilket ofta är väldigt iögonfallande. Blomstringen sägs styras kraftigt av den föregående vinterns omfattning. Efter hårda vintrar blomstrar Judasträdet mer överflödigt, efter mildare vintrar mindre så. </p> <p>Blommorna kan ätas råa eller picklas. De har en uppfriskande syrlig smak och är rika på C-vitamin. Spännande tillskott till en sallad. </p> <p>Oöppnade blomknoppar kan även picklas eller läggas in likt <a rel="noopener noreferrer" href="https://tradgardsdags.nu/products/kapris-capparis-spinosa" title="Kapris (Capparis spinosa)" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Kapris</strong></span></a>.</p> <p>Indianstammar i Nordamerika täckte de mogna fröbaljorna med glödande kol för att sedan skala och äta de rostade fröerna. Jag förutsätter att ett modernt sätt att göra detta på är att helt enkelt separera fröerna från fröbaljan och rosta fröerna över spis eller i ugn för att göras redo att ätas. Vissa källor uppger sig ha blötlagt och kokat fröna likt linser, som också är en ärtväxt.</p> <p>Frukterna är proteinrika likt andra växter i familjen Ärtväxter (Fabaceae). Torra frön innehåller ca 25% protein, 8% fett och 3% mineraler av olika slag. För att vara en oförädlad (och vild i Nordamerika) källa på näring är detta rätt bra, näringsmässigt konkurrerar den med både Pekan och Valnöt. Fröbaljorna sitter kvar på trädet en lång tid - de är tillgängliga från sensommaren ända in till vintern - och anses vara acceptabla för konsumtion under denna period. Fröbaljorna kan dock ibland hittas kvarhängande ända fram till våren efterföljande år, om de är lämpliga för konsumtion då eller ej anges inte. Av förut nämnda anledningar anses fröna från C. canadensis vara en användbar källa av överlevnadskost.</p> <p>De unga, gröna och spröda fröbaljorna kan ätas likt sockerärter - ånga dem, koka dem eller woka dem. De passar bra i en wok med t ex lök, vitlök, paprika och bladgrönsaker. Bladen kan ätas likaså - yngre, spröda blad rekommenderas.</p> <p>Te gjort på innerbarken har använts för nedsättning av feber mm. Kallbryggning av rötter och inre bark har i gammal folkmedicin använts för att behandla b la kikhosta.</p> <p>Flitig på att attrahera pollinatörer med sin överflödiga blomstring. Anses vara ett bra träd för honungsbin.</p> <p>Trädet har även många andra tillämpningar inom den Nordamerikanska indiankulturen. En historia om Judas och hur han gav trädet sitt internationella namn är enkelt att hitta för den läsintresserade.</p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Även om det Amerikanska Judasträdet anses vara bättre lämpat för fuktiga marker än andra arter i släktet, så växer den helst inte i överdrivet blöta jordar med hög lerhalt. Den trivs bäst i något sandigare lerjordar.</p> <p>Växer gärna i soligt läge, klarar sig även bra i lätt skugga.</p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är ett snabbväxande träd som ofta blir upp till 80 år gammalt. </p> <p>Blommor uppkommer i mars-april på föregående års tillväxt. </p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är en utav de få arter i famlijen Ärtväxter som <span style="text-decoration: underline;"><em>inte</em></span> fixerar kväve via sina rötter från luftporer i marken.  </p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / lätt skugga<br>Höjd: 6-10 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p><strong>Mandelträd av sorten 'Ferragnes': nuvarande höjd 70–90 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Mandelträd<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus dulcis</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Mandelträdet har en lång odlingstradition i varma och torra områden runt Medelhavet. Sorten 'Ferragnes' är en fransk högkvalitativ mandelsort som ger stora och välsmakande nötter med mellanhårt skal. <meta charset="utf-8">För god skörd behöver sorten korspollineras med annan mandelsort.</p> <p>Mandlarna används både färska, rostade och i matlagning och bakverk. Alternativt för att göra sin egen mandelolja. </p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, varmt och skyddat läge i väldränerad, kalkrik jord. Tål torka när den är etablerad, men bör vattnas regelbundet vid etablering. Härdig för odling på friland i zon 1–2. <meta charset="utf-8">Det finns även de som framgångsrikt odlar mandelträd i zon 3 och 4 i gynnsamma lägen. </p> <p><meta charset="utf-8">Annars för odling i större kruka som vinterförvaras frostfritt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 5–10 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (3-4)</p>

<p><strong>Amerikansk sekvoja av sorten 'Adpressa': nuvarande höjd 25–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Amerikansk Sekvoja<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Sequoia sempervirens</em><br><strong>Familj:</strong> Cupressaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Amerikansk Sekvoja är världens högsta trädart och har sitt ursprung längs Nordamerikas västkust, främst i Kalifornien. Sorten ’Adpressa’ är en lågvuxen form med tätare, ljusare barr och långsammare tillväxt än artens standardform, vilket gör den intressant både som prydnadsträd och som ett udda inslag i samlarträdgårdar.</p> <p>Virket från sekvoja är rakfibrigt, kvistfritt, lätt, mjukt och mycket beständigt i kontakt med jord och fukt. Det räknas som ett högkvalitativt och lättbearbetat virke, traditionellt använt till snickerier, staketstolpar och olika typer av konstruktioner. Ett brunt färgämne kan utvinnas ur barken. Yngre skott från stammen har historiskt använts till korgflätning. Växten utvecklar också ett tjockt lager av mjuk och fibrös bark som kan skördas utan att skada trädet. Denna bark har använts som isolerings- och stoppningsmaterial, och det fina barkdamm som uppstår vid hantering fungerar som jordförbättringsmedel. Barkens fibrer kan även användas till papper: grenar från fällda träd skördas, barken skärs i lämpliga bitar och blötläggs i rent vatten innan den kokas med lut i minst sex timmar. Därefter mals fibrerna i kulkvarn till ett brunfärgat papper.</p> <p>I traditionell läkekonst hos de nordamerikanska indianstammarna har ett grötomslag av upphettade blad använts för att behandla öronvärk. Den kådliknande saven har också använts som ett stimulerande och stärkande medel vid trötthet och allmän utmattning.</p> <h4>Odling</h4> <p>Sekvoja trivs i svalt och fuktigt klimat och uppskattar hög luftfuktighet, jämn tillgång på vatten och ett skyddat, halvskuggigt läge – gärna i sur till neutral jord med mycket mull. Den är inte särskilt torktålig och bör hållas jämnt fuktig, särskilt under varma perioder. ’Adpressa’ är mer kompakt och långsammare än arten i stort, vilket gör den lättare att placera även i mindre trädgårdar. Övervintras skyddat i större delen av landet.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Halvskugga till sol<br><strong>Höjd:</strong> 3–5 meter (långsamt växande)<br><strong>Växtzon:</strong> 1 (2-3 i skyddat läge)<br><strong>Användning:</strong> Virke, naturligt färgämne, pappersfiber, jordförbättring, isolering, medicinväxt</p>

<p>Äkta Kastanj: stora träd på 3-4 meter, 15 cm i stamomkrets, 50 liters kruka</p> <p>Äkta Kastanj är självpollinerande - enbart 1 träd behövs för fruktsättning.</p> <p><meta charset="utf-8"><b>Trivialnamn</b>: Äkta Kastanj, Ätlig Kastanj, Matkastanj<br><b style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Vetenskapligt namn</b><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">: </span><i style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Castanea sativa<br></i><b style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Familj</b><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">: Fagaceae</span></p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p>Äkta Kastanj har funnits i Europas historia i flera tusen år. Från romartiden började den spridas till de nordligare delarna av Europa - då ofta odlade av munkar i klosterträdgårdar.</p> <p>Det är de kastanjebruna glänsande nötterna som konsumeras. Nötterna är näringsrika och har historiskt sett t o m konkurrerat med nutidens vanligaste sädeslag. Det var då ett mjöl man malde på kastanjenötterna som användes rikligt - möjligt tack vare nötternas rika innehåll av stärkelse, något som annars är ovanligt bland nötter.</p> <p>Ett mer modernt vidspritt sätt att avnjuta nötterna är att rosta dem tillsammans med smör och salt, detta är vanligt både runt medelhavsregionen och i England (med eller utan smör). Rostade nötter har en smak som påminner om sötpotatis.</p> <p>Trädet har ett vackert och majestätiskt växtsätt likt eken. Den äkta kastanjen växer dock snabbare än eken.</p> <p>I sin naturliga miljö, nere i södra Europa, kan träden leva i över 2000 år. </p> <h4> <strong>Odling</strong><span>:</span> </h4> <p>Trivs bäst i varmt och vindskyddat läge på solig plats. Låt växa i väldränerad, mullrik jord. Blanda gärna ner gräsklipp, kompost eller stallgödsel i översta jordlagret. </p> <p>Trivs i lätt sur jord - optimalt pH-värde är mellan 4,5-6. </p> <p>Trivs inte bra i särskilt blöta jordar.</p> <p><span>Bevattna rikligt de första åren av etablering. </span></p> <p><span>Trädet brukar ge skörd efter 3-5 år. Nötterna är vanligtvis redo att skördas runt sep-okt.</span></p> <h4> <strong>Egenskaper</strong><span>:</span> </h4> <p><span>Årighet: Flerårig</span><br><span>Växtläge: sol</span><br><span>Höjd: 20-35 m</span><br><span>Växtzon: 1-2<br>Skördemoget: 3-5 år</span></p>

<p>Stora Pinjeträd på 3-4 m med en stamomkrets på ca 17 cm. </p> <p>Pinjeträd är s k enbyggare<em>, </em>de har han- och honblommor på samma individ. Däremot är de inte <em>självfertila, </em>utan de behöver pollineras av en annan individ. Så för fruktsättning behövs 2 individer. </p> <p><strong>Trivialnamn</strong><span>: Pinje, Pinjeträd, Pinjetall, Italian Stone Pine, Umbrella Pine</span><br><strong>Vetenskapligt namn</strong><span>: <em>Pinus pinea</em></span><br><strong>Familj</strong><span>: <meta charset="utf-8">Pinaceae</span></p> <h4> <strong>Växthistoria &amp; användning</strong><span>:</span> </h4> <p>Pinjeträdet är ett vintergrönt barrträd som i årtusenden odlats för sina ätbara nötter som finnes inuti dess kottar. Till skillnad från vad man kanske tror är dessa träd härdiga ned till -18ºC. Utanför dess ursprungliga miljö runt medelhavet växer de även i bl a Nederländerna, Tyskland och Storbritannien.</p> <p>Pinjenötter har sedan åtminstone 6000 år använts i byteshandel och är än idag en viktig ekonomisk gröda. Det som egentligen är fröna inuti trädets kottar används flitigt inom både matlagning, brödbak och desserter. Nötterna är väldigt mjuka och ger en känsla av att de nästan smälter i munnen när man äter dem naturligt. De har en typisk nötig och lätt smörig smak med en lätt delikat bismak av harts.</p> <p>Ett vaniljliknande smakämne kan utvinnas ur trämassan.</p> <p>Omogna pinjekottar kan malas ned och användas som krydda.</p> <p>Trädet producerar rikligt med terpentin som verkar bl a bakteriehämmande, smärtstillande vid muskelsmärtor och bortdrivande av maskar (Grieve. A). Effektivt verkande vid besvär i andningsorgan under t ex förkylning och influensa.</p> <p><meta charset="utf-8"><span>Träet kan användas vid tillverkning av möbler och liknande snickeri.</span></p> <p><span>Ett grönt färgämne utvinns ut barren.</span></p> <p><span><meta charset="utf-8">I vuxen ålder utvecklar trädet en iögonfallande paraplyliknande krona, en typisk medelhavssyn.</span></p> <h4> <strong>Odling</strong><span>:</span> </h4> <p>Trivs bäst i ljust läge i en väldränerad, sandig/grusig jord. En lätt, väldränerad jord är av betydelse då vätskefyllda jordar lättare ger skada på rötter när marken fryser under kallare månader. Klarar sig bra i jordar från lätt surt till neutralt pH. <meta charset="utf-8">Vill inte växa i skuggigt läge.</p> <p><meta charset="utf-8">Härdig ned till -18<meta charset="utf-8">ºC. Om man vill kan man vintertäcka med t ex halm och en juteväv första vintern för att kunna känna sig säker.</p> <p>Etablerade plantor är torktåliga.</p> <p>Träden blir normalt upp till 100 år gamla och runt 12-20 meter höga.</p> <p>Kottarna mognar först det tredje året efter att de bildats på trädet. Fröer mognar i april. Normal fruktgivande ålder ligger mellan 7-15 år från frösådd planta. Behöver han- och honplantor för att sätta frukt.</p> <h4> <strong>Egenskaper</strong><span>:</span> </h4> <p><span>Årighet: Flerårig</span><br><span>Växtläge: sol</span><br><span>Höjd: 12-25 m</span><br><span>Växtzon: 1-2<br></span></p>

<p>Äkta Valnöt: stora träd på 2-4 meter, 17 cm i stamomkrets</p> <p>För riktigt härdiga Äkta Valnötsträd som odlats upp i Småland zon 4, <a href="https://tradgardsdags.nu/products/akta-valnot-trad-60-80-cm-juglans-regia" title="Äkta Valnötsträd: Härdigare exemplar 80-120 cm (Juglans regia)"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>se här.</strong></span></a></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Äkta Valnöt<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Juglans regia</em><br><strong>Familj:</strong> Juglandaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Valnöt har odlats i Europa sedan antiken för sina näringsrika nötter. Nötterna äts färska, torkade eller används i bakning och matlagning.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol i väldränerad, näringsrik jord. Skyddat läge i kallare zoner. Härdigare exemplar lämpade för svenskt klimat.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 8–12 meter<br><strong>Växtzon:</strong> <meta charset="utf-8">1-2 (3 i skyddat läge)</p>