Produkter

<p>1st planta Äkta Vallört </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Äkta Vallört<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Symphytum officinale<br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Boraginaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Äkta Vallört är historiskt sett en väl använd växt inom behandling av olika åkommor. Men framförallt är den en väldigt effektiv ackumulator av näringsämnen, alltså en bra jordförbättrare. Vallört växer snabbt och rötterna är djupgående vilket ger växten tillgång till näring från djupare jordlager som annars oåtkomligt för de flesta växter. Det är till största del mineraler som kalium och kalcium som lagras i bladen, men även magnesium, järn, fosfor, mangan m.fl.</p> <p data-mce-fragment="1">Bladen från vallörten kan klippas ner under året och användas som täckmaterial, alternativt myllas ner i jorden, för att göra näringsämnena tillgängliga för andra växter. Vallörtsbladen passar bra som gödning till fruktträd och bärbuskar tack vare dess innehåll av kalium och fosfor.</p> <p data-mce-fragment="1">Vallörten har en lång växtperiod, tidig vinter till sen höst.</p> <p data-mce-fragment="1">Om bladen inte klipps ner innan vintern vissnar de och ger på samma sätt näringstillskott till marken de växer på. Nya blad börjar växa fram på plantan direkt efter snösmältning.</p> <p data-mce-fragment="1">Man kan även göra eget gödselvatten av vallört genom att fylla en behållare med bladen och sedan fylla med vatten upp till kanten. Låt stå i ett par dagar och blanda sedan gödselvattnet med 10 delar vatten för att vattna växterna med.</p> <p data-mce-fragment="1">Effektiv som kantväxt vid gödselstackar för att förhindra näringsläckage, men även som kantväxt kring odlingar och andra ställen man inte vill att rotogräs ska sprida sig. Vallörtens täta rotsystem blir som en underjordisk vägg vilket gör det svårt för andra rötter att ta sig igenom.</p> <p data-mce-fragment="1">Vallörten skapar en attraktiv miljö för andra växter i odlingen - vare sig det är att attrahera pollinatörer eller att fungera som ett naturligt gödselmedel.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Vallört är en örtartad perenn. Den växer alltså kvar på platsen även efter att bladen vissnat under vintern.</p> <p data-mce-fragment="1">Det är en oerhört lättskött växt och den är tolerant i val av växtplats. Den klarar av att växa i skugga samt våta marker och är därför en effektiv komponent i översvämmade och vattenmättade marker.</p> <p data-mce-fragment="1">Den trivs även bra i torrare jordar på soliga platser trots att den mår bäst av en något fuktig miljö.<strong data-mce-fragment="1"></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: skugga/halvskugga/sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 50-100 cm<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-6</p>

<p><strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Amerikanskt Blåbär av den självfertila sorten 'Northland': nuvarande höjd 40-50 cm</strong></p> <p><br><strong>Trivialnamn:</strong> Amerikanskt Blåbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vaccinium corymbosum</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Northland’ är en härdig och lättodlad sort av amerikanskt blåbär som togs fram i Michigan, USA. Den ger riklig skörd av medelstora, söta bär med god blåbärssmak. Bären passar lika bra att ätas färska som till sylt, paj, bakning eller infrysning. Blåbär är rika på antioxidanter, särskilt antocyaniner, och har använts i både mat och traditionell medicin för att stödja syn, matsmältning och blodcirkulation.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i fuktighetshållande, väldränerad och sur jord (lågt pH). För bästa skörd bör plantan vattnas regelbundet under torra perioder. 'Northland' har ett buskigt växtsätt och klarar kyla bra – den är känd för sin pålitliga skörd även i norra odlingszoner. Ger god skörd som ensam planta men ännu bättre om den planteras tillsammans med andra sorter för korspollinering.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Skörd:</strong> Juli–augusti<br><strong>Självfertil:</strong> Ja, men rikligare skörd med fler sorter</p>

<p><meta charset="utf-8"><strong>[ENDAST FÖR UPPHÄMTNING]</strong></p> <p>Amerikanskt Judasträd av sorten 'The Rising Sun®'</p> <p>Nuvarande höjd: 80-90 cm i C12 kruka </p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Amerikanskt Judasträd, Kanadensiskt Judasträd, Eastern Redbud<strong><br>Vetenskapligt namn: </strong><em>Cercis canadensis<br></em><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p>Sorten <meta charset="utf-8">'The Rising Sun®' har ett bladverk som nästan liknar en 3D effekt - detta skapas då de yngsta bladen på denna sort är röda, och går från röd till gult till grönt ju äldre bladen blir. Det är ett iögonfallande träd att ha i trädgården.</p> <p>Resterande egenskaper är desamma som huvudarten (<em>C. canadensis</em>) - dvs ätbara frön, bönbaljor, blomknoppar mm. Blommar på bar kvist, och t o m på stammen. </p> <p><em>Cercis canadensis</em> härstammar från Nordamerika. När det Amerikanska Judasträdet upptäcktes av spanjorerna under andra hälften av 1500-talet jämfördes det med det Judasträd från medelhavsregionen (<em>Cercis siliquastrum</em>) som de redan kände till - det är även det träd vi vanligast refererar till när vi säger Judasträd här i Europa-regionen. De största skillnaderna är att det Amerikanska Judasträdet har spetsiga blad och är något mindre i vuxen storlek samt är mer köldhärdigt - jämför <em>C. canadensis</em><em>' </em>USDA-zon 4-9 med <em>C.</em> <em>siliquastrum</em>'s USDA-zon 6-10.<em> C. canadensis</em><em> </em>ska även vara mer<em> </em>lämpat för fuktiga miljöer/marker än många andra arter i släktet. </p> <p>Blommar i mars-april med klart rosa blommor på bar stam, då även på trädets huvudstam, vilket ofta är väldigt iögonfallande. Blomstringen sägs styras kraftigt av den föregående vinterns omfattning. Efter hårda vintrar blomstrar Judasträdet mer överflödigt, efter mildare vintrar mindre så. </p> <p>Blommorna kan ätas råa eller picklas. De har en uppfriskande syrlig smak och är rika på C-vitamin. Spännande tillskott till en sallad. </p> <p>Oöppnade blomknoppar kan även picklas eller läggas in likt <a rel="noopener noreferrer" href="https://tradgardsdags.nu/products/kapris-capparis-spinosa" title="Kapris (Capparis spinosa)" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Kapris</strong></span></a>.</p> <p>Indianstammar i Nordamerika täckte de mogna fröbaljorna med glödande kol för att sedan skala och äta de rostade fröerna. Jag förutsätter att ett modernt sätt att göra detta på är att helt enkelt separera fröerna från fröbaljan och rosta fröerna över spis eller i ugn för att göras redo att ätas. Vissa källor uppger sig ha blötlagt och kokat fröna likt linser, som också är en ärtväxt.</p> <p>Frukterna är proteinrika likt andra växter i familjen Ärtväxter (Fabaceae). Torra frön innehåller ca 25% protein, 8% fett och 3% mineraler av olika slag. För att vara en oförädlad (och vild i Nordamerika) källa på näring är detta rätt bra, näringsmässigt konkurrerar den med både Pekan och Valnöt. Fröbaljorna sitter kvar på trädet en lång tid - de är tillgängliga från sensommaren ända in till vintern - och anses vara acceptabla för konsumtion under denna period. Fröbaljorna kan dock ibland hittas kvarhängande ända fram till våren efterföljande år, om de är lämpliga för konsumtion då eller ej anges inte. Av förut nämnda anledningar anses fröna från C. canadensis vara en användbar källa av överlevnadskost.</p> <p>De unga, gröna och spröda fröbaljorna kan ätas likt sockerärter - ånga dem, koka dem eller woka dem. De passar bra i en wok med t ex lök, vitlök, paprika och bladgrönsaker. Bladen kan ätas likaså - yngre, spröda blad rekommenderas.</p> <p>Te gjort på innerbarken har använts för nedsättning av feber mm. Kallbryggning av rötter och inre bark har i gammal folkmedicin använts för att behandla b la kikhosta.</p> <p>Flitig på att attrahera pollinatörer med sin överflödiga blomstring. Anses vara ett bra träd för honungsbin.</p> <p>Trädet har även många andra tillämpningar inom den Nordamerikanska indiankulturen. En historia om Judas och hur han gav trädet sitt internationella namn är enkelt att hitta för den läsintresserade.</p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Även om det Amerikanska Judasträdet anses vara bättre lämpat för fuktiga marker än andra arter i släktet, så växer den helst inte i överdrivet blöta jordar med hög lerhalt. Den trivs bäst i något sandigare lerjordar.</p> <p>Växer gärna i soligt läge, klarar sig även bra i lätt skugga.</p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är ett snabbväxande träd som ofta blir upp till 80 år gammalt. </p> <p>Blommor uppkommer i mars-april på föregående års tillväxt. </p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är en utav de få arter i famlijen Ärtväxter som <span style="text-decoration: underline;"><em>inte</em></span> fixerar kväve via sina rötter från luftporer i marken.  </p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / lätt skugga<br>Höjd: 6-10 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p>Amerikanskt Judasträd: nuvarande höjd 40-60 cm</p> <p><strong>Trivialnamn: </strong>Amerikanskt Judasträd, Kanadensiskt Judasträd, Eastern Redbud<strong><br>Vetenskapligt namn: </strong><em>Cercis canadensis<br></em><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></h4> <p>Denna variant av Judasträd härstammar från Nordamerika. När det Amerikanska Judasträdet upptäcktes av spanjorerna under andra hälften av 1500-talet jämfördes det med det Judasträd från medelhavsregionen (<em>Cercis siliquastrum</em>) som de redan kände till - det är även det träd vi vanligast refererar till när vi säger Judasträd här i Europa-regionen. De största skillnaderna är att det Amerikanska Judasträdet har spetsiga blad och är något mindre i vuxen storlek samt är mer köldhärdigt - jämför <em>C. canadensis</em><em>' </em>USDA-zon 4-9 med <em>C.</em> <em>siliquastrum</em>'s USDA-zon 6-10.<em> C. canadensis</em><em> </em>ska även vara mer<em> </em>lämpat för fuktiga miljöer/marker än många andra arter i släktet. </p> <p>Blommar i mars-april med klart rosa blommor på bar stam, då även på trädets huvudstam, vilket ofta är väldigt iögonfallande. Blomstringen sägs styras kraftigt av den föregående vinterns omfattning. Efter hårda vintrar blomstrar Judasträdet mer överflödigt, efter mildare vintrar mindre så. </p> <p>Blommorna kan ätas råa eller picklas. De har en uppfriskande syrlig smak och är rika på C-vitamin. Spännande tillskott till en sallad. </p> <p>Oöppnade blomknoppar kan även picklas eller läggas in likt <a rel="noopener noreferrer" href="https://tradgardsdags.nu/products/kapris-capparis-spinosa" title="Kapris (Capparis spinosa)" target="_blank"><span style="color: #4e991d;"><strong>Kapris</strong></span></a>.</p> <p>Indianstammar i Nordamerika täckte de mogna fröbaljorna med glödande kol för att sedan skala och äta de rostade fröerna. Jag förutsätter att ett modernt sätt att göra detta på är att helt enkelt separera fröerna från fröbaljan och rosta fröerna över spis eller i ugn för att göras redo att ätas. Vissa källor uppger sig ha blötlagt och kokat fröna likt linser, som också är en ärtväxt.</p> <p>Frukterna är proteinrika likt andra växter i familjen Ärtväxter (Fabaceae). Torra frön innehåller ca 25% protein, 8% fett och 3% mineraler av olika slag. För att vara en oförädlad</p> <p> </p> <p>(och vild i Nordamerika) källa på näring är detta rätt bra, näringsmässigt konkurrerar den med både Pekan och Valnöt. Fröbaljorna sitter kvar på trädet en lång tid - de är tillgängliga från sensommaren ända in till vintern - och anses vara acceptabla för konsumtion under denna period. Fröbaljorna kan dock ibland hittas </p> <p> </p> <p>kvarhängande ända fram till våren efterföljande år, om de är lämpliga för konsumtion då eller ej anges inte. Av förut nämnda anledningar anses fröna från C. canadensis vara en användbar källa av överlevnadskost.</p> <p>De unga, gröna och spröda fröbaljorna kan ätas likt sockerärter - ånga dem, koka dem eller woka dem. De passar bra i en wok med t ex lök, vitlök, paprika och bladgrönsaker. Bladen kan ätas likaså - yngre, spröda blad rekommenderas.</p> <p>Te gjort på innerbarken har använts för nedsättning av feber mm. Kallbryggning av rötter och inre bark har i gammal folkmedicin använts för att behandla b la kikhosta.</p> <p>Flitig på att attrahera pollinatörer med sin överflödiga blomstring. Anses vara ett bra träd för honungsbin.</p> <p>Trädet har även många andra tillämpningar inom den Nordamerikanska indiankulturen. En historia om Judas och hur han gav trädet sitt internationella namn är enkelt att hitta för den läsintresserade.</p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Även om det Amerikanska Judasträdet anses vara bättre lämpat för fuktiga marker än andra arter i släktet, så växer den helst inte i överdrivet blöta jordar med hög lerhalt. Den trivs bäst i något sandigare lerjordar.</p> <p>Växer gärna i soligt läge, klarar sig även bra i lätt skugga.</p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är ett snabbväxande träd som ofta blir upp till 80 år gammalt. </p> <p>Blommor uppkommer i mars-april på föregående års tillväxt. </p> <p>Det Amerikanska Judasträdet är en utav de få arter i famlijen Ärtväxter som <span style="text-decoration: underline;"><em>inte</em></span> fixerar kväve via sina rötter från luftporer i marken.  </p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / lätt skugga<br>Höjd: 6-10 m<br>Växtzon: 1-4</p>

<p>Bigarråträd av den prisvinnande sorten 'Lapins'</p> <ul> <li>Höjd: 80-100 cm</li> <li>Höjd: 125-150 cm [ENDAST FÖR UPPHÄMTNING]</li> </ul> <p>'Lapins' är en självfertil sort = endast ett träd behövs. Fruktsättning gynnas dock av att ha en annan sort i närheten.</p> <p><meta charset="utf-8"><em>Bild tagen i januari varför inga blad finns på trädet. </em></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Trivialnamn</b>: Bigarrå, Bigarreau, Lapins Sweet Cherry, Cherokee Cherry<br><b>Vetenskapligt namn</b>: <em>Prunus tomentosa </em><br><b>Familj</b>: Rosaceae </span></p> <p><strong>Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8">'Lapins' är en bigarråsort med stora mörka bär. Lik de bigarråer man brukar kunna handla i butik och på gatustånd i både färg och storlek. Bären kan bli upp till 3,3 cm i diameter och väger 8-10 gram. Frukten har ett fast, saftigt fruktkött och en krispig konsistens. Smaken är söt, med en lätt syrlighet och väldigt aromatisk. Bären är tåliga mot regnperioder och spricker inte lätt.</p> <p class="p1">'Lapins' är en kanadensisk sort som tagits fram av Karl O. Lapins 1965 genom att korsa sorterna 'Van' och 'Stella'. Sorten vann priset <em>Award of Garden Merit</em> 2014.</p> <p class="p1">Semi-lågväxande sort som inte sträcker sig högre än 3,5 till 5,5 meter.</p> <p class="p1">Blommar vackert under våren. Frukt mognar i slutet av juli till början av augusti.</p> <p class="p1">Bra pollinatör för nästan alla andra körsbärssorter. </p> <p><strong>Odling:</strong></p> <p class="p1">Växer helst i lägen med full sol samt en fuktig, näringsrik och väldränerad jord.</p> <p class="p1">Beskärning gynnar fruktsättning. Dessa plantor är beskurna 2024.</p> <p class="p1">Pollineras av sorter som<span> 'Merton Glory', 'Stella' m fl.</span></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Egenskaper</b>:<br><br>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol<br>Höjd: 3,5-5,5 m<br>Växtzon: 1-4</span></p>

<p>Blåbärstry 'Borealis': nuvarande höjd 40-60 cm</p> <p><meta charset="utf-8">Dessa plantor är i mogen ålder och vissa av de bär redan frukt.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Blåbärstry, Honungsbär, Bärtry, Haskap Berry, Honeyberry, Blue Honeysuckle<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em><br></em><strong>Familj:</strong> Caprifoliaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> 'Borealis' är en kanadensisk sort framtagen för sitt stora bär och sin fina balans mellan sötma och syra. Bären är avlånga och blådaggiga, med smak som påminner om blåbär och svarta vinbär. Äts färska eller används till sylt, saft, gelé och bakning. Blåbärstry har odlats i Ryssland, Japan och Kanada som ett av de tidigaste bärande bärbuskarna på våren. <h4>Odling</h4> Trivs i sol till halvskugga i väldränerad men fukthållande jord. Bör planteras tillsammans med annan sort för bättre pollinering och skörd. Mycket härdig och tålig buske som ger skörd tidigt på säsongen, ofta före jordgubbar. <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / halvskugga<br>Höjd: 150 cm<br>Växtzon: 1-7</p>

<p>Blåbärstry 'Wojtek': nuvarande höjd 40-60 cm</p> <p><meta charset="utf-8">Dessa plantor är i mogen ålder och vissa av de bär redan frukt.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Blåbärstry, Honungsbär, Bärtry, Haskap, Honeyberry, Haskap Berry, Blue Honeysuckle<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em><br></em><strong>Familj:</strong> Caprifoliaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Wojtek' är en rysk-polsk sort känd för sina stora, saftiga bär med söt och mild smak. Bären används färska, till saft, sylt eller bakning. Sorten är rikbärande och pålitlig även under sämre vårväder. Blåbärstry är ett av de första bären som mognar på säsongen och har länge använts i kallare odlingsområden.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad men fukthållande jord. Planteras gärna tillsammans med annan sort för korspollinering och högre avkastning. Mycket härdig och tålig mot kyla och sjukdomar.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / halvskugga<br>Höjd: 150-170 cm<br>Växtzon: 1-7</p>

<p>Blåbärstry 'Zojka': nuvarande höjd 40-60 cm</p> <p><meta charset="utf-8">Dessa plantor är i mogen ålder och vissa av de bär redan frukt.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Blåbärstry, Honungsbär, Bärtry, Haskap Berry, Honeyberry, Blue Honeysuckle<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em><br></em><strong>Familj:</strong> Caprifoliaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>'Zojka' är en rysk-polsk sort som ger stora, avlånga bär med fin sötma och svag syrlighet. Bären är goda färska och utmärkta till sylt, saft och bakverk. Sorten är rikbärande och blommar tidigt, vilket ger skörd tidigt på sommaren. Blåbärstry har använts i generationer i Ryssland och Östeuropa för sin tidiga och rikliga skörd.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad, fukthållande jord. Plantera gärna med annan sort för bättre skörd. Tålig och mycket härdig buske som klarar kalla vintrar och växlande vårväder.</p> <p><strong>Egenskaper:</strong></p> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / halvskugga<br>Höjd: 160 cm<br>Växtzon: 1-7</p>

<p><span>FRÖN (50st/påse) </span><br><br><strong>Trivialnamn</strong><span>: Helig basilika, Kapoor, Rama Tulsi, Holy Basil</span><br><strong>Vetenskapligt namn</strong><span>: <em>Ocimum africanum </em></span><br><strong>Familj</strong><span>: Lamiaceae </span><br><br><strong>Växthistoria &amp; användning</strong><span>: </span><br></p> <p>'Temperate Tulsi' - namnet talar för sig själv. Detta är en mer härdig sort av Helig Basilika (<em>O. tenuiflorum</em>), en helt annan art för att vara korrekt. Den är bättre lämpad att växa i vårt klimat då den är mer van vid lägre temperaturer och även resistent mot frost. Örten växer snabbare än sin kusin <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a style="color: rgb(78, 153, 29);" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" title="Helig Basilika / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a> </span>men livscykeln är dock också kortare - skörd kan ske redan efter 40 dagar. Härstammar från Östafrika.</p> <p>Den beskrivs vara mer produktiv i vårt klimat och ha en bättre grobarhet än <meta charset="utf-8"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Helig Basilika / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span>.</p> <p>'Temperate Tulsi' har en smak som beskrivs som "tutti frutti", eller "bubble gum". Även noter av vanilj och myrra är vanligt förekommande. Mest utbrett använd för att göra te på tack vare dess distinkta arom och hälsosamma näringsprofil. Tillämpning sker även i matlagning.</p> <p>Helig basilika förväxlas ofta med Thaibasilikan (<em>Ocimum basilicum</em> var. <em>thyrsiflora</em>)  - som är en annan art.</p> <p>Som en av de mest tillämpade uråldriga medicinalväxterna har Helig basilika använts för att behandla bl.a. vanliga förkylningar, huvudvärk och olika stressyndrom. Till dessa syften används stam, blad och frön.</p> <p>I traditionella samhällen använder man även örten som ett naturligt myggmedel, genom att applicera aromen från växten på huden.</p> <p>De rikligt blommande lila blomställningarna är attraktiva för pollinatörer som bin och fjärilar.</p> <p><strong>Odling</strong><span>:</span></p> <p>Rikligt blommande. 'Temperate Tulsi' är ettårig samt är lägre och har ett mer buskigt växtsätt än <meta charset="utf-8"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Helig Basilika / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span>. Självsår sig mer effektivt än andra basilikasorter.</p> <p>Använd en väldränerad, mullrik jord och placera i halvskugga eller full sol, den klarar av båda. Om du låter jorden torka ut mellan bevattningarna kommer det att öka växtens aromproduktion (= mer smak) - detta är ett resultat av växtens respons på stress.</p> <p>Odla i kruka eller rabatt som lågväxande ört. Om du odlar ute på friland och vill låta den växa där år efter år kan du låta den gå i blom och sätta frö - den kommer med stor sannolikhet självså sig och gro nästa år.</p> <p>Ifall du vill att plantan ska fokusera mer på tillväxt av bladverk kan du klippa av blomställningar innan de hinner utvecklas.</p> <p>Basilika är lätt att ta sticklingar ifrån, gör ett diagonalt snitt med ett rent verktyg strax under ett blad. Sticklingen bör vara runt 15 cm. Ta bort de nedersta bladen från sticklingen och sätt i ett glas med vatten som du byter ut regelbundet. Plantera i jord när rötter utvecklats.</p> <p><strong>Sådd</strong><span>:</span><br><span></span></p> <p>Högre grobarhet i vårt klimat än <meta charset="utf-8"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Helig Basilika / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span>.</p> <p><span>Lägg fröerna på ett fuktigt lager jord. Tryck lätt ned fröerna i jorden för god kontakt.  Håll sådden fuktig. Ett sätt att behålla god fuktighet är att täcka sådden med plast försedd med lufthål. </span><br><br><strong>Egenskaper</strong><span>:</span><br><br><span>Årighet: Ettårig</span><br><span>Växtläge: sol/halvskugga</span><br><span>Höjd: 40 cm</span><br><span>Grotid: 5-15 dagar</span><br></p>

<p data-mce-fragment="1">FRÖN (6st/påse)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Himalayansk Körsbärsprinsepia, Himalayan Cherry Prinsepia, Chinese Prinsepia, Himalayan Wild Cherry<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Prinsepia utilis</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Rosaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Den Himalayanska Körsbärsprinsepian är en härdig buske med ätbara bär, som är mycket omtyckta och ofta äts som snack av invånarna i buskens hemområden. Busken värderas ofta för sin förmåga att klara sig i förhållanden av lägre temperatursgrader.</p> <p data-mce-fragment="1">Härkomst spåras till Himalaya och Manchuriet.</p> <p data-mce-fragment="1">Frukterna används även ofta för att göra saft, sylt, marmelader och andra inläggningar.</p> <p data-mce-fragment="1">Fröna används för att producera en olja som används vid matlagning (Fern, K.).</p> <p data-mce-fragment="1">Olja utvunnen från fröna appliceras även vid muskelsmärta som uppkommit vid t ex överansträngning (Chopra. R. N. et al.). Oljan appliceras även på pannan och tinningarna vid behandling och lindring av förkylning (Manandhar. N. P.). Frukten används i kinesisk medicin.</p> <p data-mce-fragment="1">Fröet innehåller ca 21 % fettsyror (Chopra. R. N. et al.). Förutom att den är ätbar kan den även användas för tändning.</p> <p data-mce-fragment="1">Oljekakan (det som blir över efter att man pressat oljan ur fröerna) används för att tvätta kläder (Manandhar. N. P.).</p> <p data-mce-fragment="1">En djupt lila färg från frukterna används även för att måla fönster och väggar. </p> <p data-mce-fragment="1">Den Himalayanska Körsbärsprinsepian odlas som en häck i Himalaya. Busken har ett omfattande rotsystem och används i förebyggande av erosion för att binda jorden.</p> <p data-mce-fragment="1">Den Himalayanska Körsbärsprinsepian är även uppskattad för dess förmåga att locka till sig pollinatörer.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span>En taggig buske som ofta håller sig under 2 meters höjd - den kan dock växa upp till 5 m. Vid 5-10 års ålder anses busken ha uppnått sin maximala höjd. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span>Trivs bäst i en lätt fuktig, men väldränerad jord. Placera helst på solig, öppen plats med gott om utrymme för busken att breda ut sig. Busken kan bli ca 2,5 meter bred i vuxen ålder.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Blommar sen vinter och tidig vår. Höstblommor kan ge mogen frukt efterföljande vår.</p> <p data-mce-fragment="1">Den Himalayanska Körsbärsprinsepian är självfertil och pollineras av insekter.</p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Frukterna är lilabruna till djupt mörkblå till svartlila, avlånga, ca 8mm i diameter. De mognar på hösten och klarar sig ofta genom hela vintern intakta, i deras naturliga miljö. </span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Sådd:</strong></p> <p>OBS! Dessa fröer har legat i stratifiering (köldperiod) och kan därav sås direkt efter mottagning.</p> <p data-mce-fragment="1">Fröna sås i fuktig såjord. Täck med ett tunt lager (ca 1 cm) jord. Håll sådden fuktig. Täck gärna sådden med plast försedd med lufthål, alt. så i minidrivhus.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol<br data-mce-fragment="1">Höjd: 1-5 m<br data-mce-fragment="1">Grotid: 2-12 veckor<br><a href="https://tradgardsdags.nu/pages/vaxtzoner-svenska-usda-europa" title="Växtzoner - svenska zoner &amp; USDA-zoner i Sverige och resten av Världen" rel="noopener" target="_blank"><strong><span style="color: #4e991d;">USDA-zon</span></strong></a>: 6-9<br data-mce-fragment="1">Växtzon (ungefärlig översättning): 1-5<br></p>

<p data-mce-fragment="1">FRÖN (20st/påse)</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Trivialnamn:</strong> Japanskt Russinträd, Orientaliskt Russinträd, Raisin Tree, Chi-Chao Li<strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Vetenskapligt namn:</strong><em data-mce-fragment="1"> Hovenia dulcis</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em><strong data-mce-fragment="1">Familj:</strong> Rhamnaceae</p> <p data-mce-fragment="1"><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Det Japanska Russinträdet ett härdigt träd som finns i Asien, från östra Kina och Korea till Himalaya där det växer på höjder upp till 2 000 m öh.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">De köttiga, söta och väldoftande frukterna äts råa eller tillagade. När frukterna torkas får dem både en smak och ett utseende som påminner om russin.  </span><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"></span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Ett extrakt gjort från frön, grenar och unga blad kan ätas likt honung och används även för att göra vin och godis (Facciola, S.).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Fröerna innehåller ca 15 % protein och 7,8 % fett (Duke. J. A. &amp; Ayensu. E. S.).</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Russinträdet har sedan länge använts i traditionella kinesiska, koreanska och japanska mediciner för att behandla en rad olika åkommor, däribland bakfylla (Hyun TK et al.). Frukterna från Russinträdet nämns redan i <em>materia medica</em> från Tangdynastin på 600-talet.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Modern forskning bekräftar att flavanonolen ampelopsin / dihydromyricetin (DHM), som återfinns hos växter i släktena <em>Ampelopsis</em> och <em>Cercidiphyllum</em>, kan minska symtomen på alkoholförgiftning och abstinens (Reich L.). </span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Extrakt av <em>Hovenia dulcis</em> finns kommersiellt tillgängliga och marknadsförs som ett botemedel mot efterverkningarna av överdriven alkoholkonsumtion.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Trädet är traditionellt känt för sina hälsofördelar vid konsumtion i teform.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"><span>Träet från Russinträdet är hårt och passar väl för tillverkning av möbler.</span></span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Trivs bra i väldränerade, sandiga lerjordar i soligt och varmt läge. Skyddas gärna mot frost de första åren, därefter tål trädet ner mot -15°C. Om trädet däremot låts härdas mot kylan långsamt kan vävnaden låtas mogna (förhårdna) och då kan trädet vara härdig ända ned till -25°C (Huxley. A.).</p> <p data-mce-fragment="1">Undvik kompakta och våta jordar.</p> <p data-mce-fragment="1">Trädet anses vara snabbväxande och blir oftast inte mer än 5-6 meter högt i vårt klimat. I andra delar av världen når det höjder upp till hela 30 meter.</p> <p data-mce-fragment="1">Kan toppas för att hållas som en buske eller låtas växa för att bli mer naturligt trädformad. </p> <p data-mce-fragment="1">Russinträdet är torktåligt, men kvaliteten på frukten kan påverkas märkbart om vattentillgången ej är god. Vattning 2-3 gånger i veckan rekommenderas under vår och sommar. </p> <p data-mce-fragment="1">Frukterna mognar oftast sent på säsongen, runt oktober månad. Frukterna skördas när de torkat på trädet, så inget behov för manuell torkning av frukterna.</p> <p data-mce-fragment="1">Russinträdet är självfertilt och producerar rikligt med frukt i mogen ålder.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Sådd:</strong></p> <p>OBS! Dessa fröer har legat i stratifiering (köldperiod) och kan därav sås direkt efter mottagning.</p> <p data-mce-fragment="1">Fröna sås i fuktig såjord. Täck med ett tunt lager (ca 1 cm) jord. Håll sådden fuktig.</p> <p data-mce-fragment="1">För vissa fröer kan groning ske så sent som ett år efter, alltså ytterligare en köldperiod senare. </p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Egenskaper:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Årighet: Flerårig<br data-mce-fragment="1">Växtläge: sol / lätt skugga<br data-mce-fragment="1">Höjd: 4-30 m<br data-mce-fragment="1">Grotid: 1-12 månad/-er<br data-mce-fragment="1">Växtzon: 1-4<br></p>

<p>Japanskt Russinträd - nuvarande höjd: 100-130 cm</p> <p>[Bild på träd kommer snart]</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Japanskt Russinträd, Orientaliskt Russinträd, Raisin Tree, Chi-Chao Li<strong><br>Vetenskapligt namn:</strong><em> Hovenia dulcis</em><em><br></em><strong>Familj:</strong> Rhamnaceae</p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Det Japanska Russinträdet ett härdigt träd som finns i Asien, från östra Kina och Korea till Himalaya där det växer på höjder upp till 2 000 m öh.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">De köttiga, söta och väldoftande frukterna äts råa eller tillagade. När frukterna torkas får dem både en smak och ett utseende som påminner om russin.  </span><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"></span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Ett extrakt gjort från frön, grenar och unga blad kan ätas likt honung och används även för att göra vin och godis (Facciola, S.).</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Fröerna innehåller ca 15 % protein och 7,8 % fett (Duke. J. A. &amp; Ayensu. E. S.).</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Russinträdet har sedan länge använts i traditionella kinesiska, koreanska och japanska mediciner för att behandla en rad olika åkommor, däribland bakfylla (Hyun TK et al.). Frukterna från Russinträdet nämns redan i <em>materia medica</em> från Tangdynastin på 600-talet.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Modern forskning bekräftar att flavanonolen ampelopsin / dihydromyricetin (DHM), som återfinns hos växter i släktena <em>Ampelopsis</em> och <em>Cercidiphyllum</em>, kan minska symtomen på alkoholförgiftning och abstinens (Reich L.). </span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Extrakt av <em>Hovenia dulcis</em> finns kommersiellt tillgängliga och marknadsförs som ett botemedel mot efterverkningarna av överdriven alkoholkonsumtion.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Trädet är traditionellt känt för sina hälsofördelar vid konsumtion i teform.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"><span>Träet från Russinträdet är hårt och passar väl för tillverkning av möbler.</span></span></p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Trivs bra i väldränerade, sandiga lerjordar i soligt och varmt läge. Skyddas gärna mot frost de första åren, därefter tål trädet ner mot -15°C. Om trädet däremot låts härdas mot kylan långsamt kan vävnaden låtas mogna (förhårdna) och då kan trädet vara härdig ända ned till -25°C (Huxley. A.).</p> <p>Undvik kompakta och våta jordar.</p> <p>Trädet anses vara snabbväxande och blir oftast inte mer än 5-6 meter högt i vårt klimat. I andra delar av världen når det höjder upp till hela 30 meter.</p> <p>Kan toppas för att hållas som en buske eller låtas växa för att bli mer naturligt trädformad. </p> <p>Russinträdet är torktåligt, men kvaliteten på frukten kan påverkas märkbart om vattentillgången ej är god. Vattning 2-3 gånger i veckan rekommenderas under vår och sommar. </p> <p>Frukterna mognar oftast sent på säsongen, runt oktober månad. Frukterna skördas när de torkat på trädet, så inget behov för manuell torkning av frukterna.</p> <p>Russinträdet är självfertilt och producerar rikligt med frukt i mogen ålder.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol / lätt skugga<br>Höjd: 4-30 m<br>Grotid: 1-12 månad/-er<br>Växtzon: 1-4<br></p>

<p><strong>Kinesiskt Judasträd: nuvarande höjd 40–50 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Kinesiskt Judasträd, Chinese Redbud<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Cercis chinensis</em><br><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Kinesiskt Judasträd är ett dekorativt lövträd med ursprung i östra Kina, där det har odlats både för dess värde som prydnadsträd men också för dess ätbara bönbaljor i århundraden. Arten blommar på bar kvist - även direkt på stammen - tidigt på våren – vanligtvis i april – med täta klasar av lila-rosa blommor som sitter direkt på stam och grenar. Detta fenomen kallas kauliflori och är särskilt effektfullt under tidig vår.</p> <p>Blommorna är ätliga och har en frisk, lätt syrlig smak. De kan användas färska i sallader eller picklas. Även de unga fröbaljorna är ätliga och kan tillagas som sockerärter. Fröna är ätbara. Det finns även viss användning av de unga bladen i matlagning i sitt ursprungsområde.</p> <h4>Jämförelse med Amerikanskt Judasträd (<em>Cercis canadensis</em>)</h4> <p>Kinesiskt Judasträd (<em>C. chinensis</em>) och Amerikanskt Judasträd (<em>C. canadensis</em>) är närbesläktade, men skiljer sig på flera viktiga punkter:</p> <ul> <li> <strong>Växtsätt:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta ett buskigare växtsätt, medan <em>C. canadensis</em> tenderar att bli ett träd med tydligare huvudstam. Man kan dock stamma upp <em>C. chinensis</em> till ett enstammigt träd genom att klippa bort lågväxande grenar på stammen. </li> <li> <strong>Blad:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta tjockare blad än <em>C. canadensis</em>. Bladen är stora och tydligt hjärtformade på båda, men tjockleken på <em>C. chinensis</em><em> </em>blad<em> </em>gör att hjärtformen blir ännu mer tydlig.  </li> <li> <strong>Blommor &amp; frukt:</strong> Blomningen har en mer intensivt rosa nyans och är ofta ännu rikligare hos <em>C. chinensis</em>, därav dess höga värde som prydnadsträd men även dess förmåga att ge ännu fler ätbara bönbaljor.</li> <li> <strong>Härdighet:</strong> <em>C. chinensis</em> är härdig till zon 3, medan <em>C. canadensis</em> klarar zon 4.<meta charset="utf-8"> </li> <li> <strong>Användning i trädgård:</strong> <em>C. chinensis</em> lämpar sig mycket väl som mindre träd eller buske i skyddade lägen, medan <em>C. canadensis</em> ofta används som solitärt träd med något större omfång än föregående.</li> </ul> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad men fuktighetshållande jord, gärna något sandblandad med mullhalt. Plantera gärna i ett skyddat läge, särskilt i kallare delar av landet.</p> <p><em>C. chinensis</em> är känslig för vinterväta och gynnas av viss vintertäckning. Har ni en icke vätskehållande jord med hög sandhalt bör detta dock inte vara ett problem.</p> <p>Passar även bra för uppstamning i större kruka tack vare dess lägre höjd än andra arter Judasträd.</p> <p>Beskärs varsamt vid behov – helst sensommar eller tidig höst – då vårbeskärning riskerar savflöde.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3<br><strong>Användning:</strong> Prydnad, ätliga blommor och baljor, pollinatörsväxt</p>

<p data-mce-fragment="1">Körsbärskornell: nuvarande höjd 40-80 cm</p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Trivialnamn</b>: Körsbärskornell, Cornelian Cherry<br><b>Vetenskapligt namn</b>: <i>Cornus mas </i><br><b>Familj</b>: Cornaceae </span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Växthistoria &amp; användning:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Vi refererar gärna till Körsbärskornellen som Europa's (gulfärgade) motsvarighet till Sakura - de japanska körsbärsträden, som också blommar på bar kvist. Likt körsbärsträden får även Körsbärskornellen intressanta, ätbara bär som kan användas till mycket.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Den naturliga utbredningen av körsbärskornell sträcker sig från centrala och sydöstra Europa till västra Asien runt Kaukasus, men den har även med framgång planterats i bland annat Sverige och Nordamerika.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen är vanligen använd för sitt prydnadsvärde tidigt på året. Med sin rikliga blomning på bar kvist i mars-april är den en uppiggande syn innan mycket annat hunnit slå ut. I och med detta utgör den också en värdefull tidig källa till nektar och pollen för pollinatörer. Blommorna är små och gula och sitter i kluster.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Av blommorna blir det </span></p> <p> </p> <p class="p1"><span class="s1">sedan olivformade röda bär som är ätliga. Dessa mognar sent på sommaren eller tidigt på hösten. Frukten är hård, sur och kärv innan den är mogen men mjuknar i takt med att den blir sötare. En annan vägledning för när frukten är ätmogen får man genom att titta på marken – när frukten börjat falla har den sötnat. För enklare skörd kan man då skaka grenarna och sedan plocka upp de bär som faller, detta eftersom alla inte mognar samtidigt.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Bären som beskrivs smaka tranbär/surkörsbär/plommon kan användas för att göra gelé, sylt, saft, fruktvin och som cocktailbär. Kärnorna kan rostas, malas och sedan användas som kaffesubstitut och omogna frukter kan läggas in och ätas som substitut till oliver. Körsbärskornellen har länge använts i medelhavsländer och västra Asien just för sina frukter och de medicinska egenskaper som de anses ha. Bären innehåller en hög halt C-vitamin och antioxidanten antocyanin som ger frukten dess färg.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen är självpollinerande men skörden kan bli rikligare om flera individer planteras tillsammans.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Det hårda träet från Körsbärskornellen var högt värderat hos de gamla romerna och grekerna för att tillverka bl a spjut och bågar.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Odling:</strong></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen trivs bäst i full sol till halvskugga men fungerar också bra på skuggigare platser men sätter då färre bär.<span class="Apple-converted-space"> </span></span></p> <p class="p1"><span class="s1">Om den får växa fritt så blir den en bred och yvig buske. Det går även utmärkt att stamma upp den till ett litet träd och kronan kan bli lika bred som trädet kan bli högt. Fritt växande blir den flerstammig men det går lika bra att välja att behålla och stamma upp en av stammarna. Körsbärskornell kan dessutom användas som häckväxt då den svarar bra på beskärning.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Har ett upprättväxande växtsätt men blir grenarna långa så kan deras spetsar börja peka nedåt.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Körsbärskornellen föredrar väldränerad, näringsrik jord och är inte kräsen när det gäller pH-värde även om kalkhaltig jord är särskilt gynnsam. Den<i> </i>är värmegynnad och tål torka när den har etablerat sig.</span></p> <p class="p1"><span class="s1">Stammen är gråbrun och barken på något äldre individer flagnar fint. Körsbärskornellen är lövfällande och höstfärgen är vackert brungul till rödbrun.</span></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Egenskaper</b>:<br><br>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: sol/halvskugga<br>Höjd: 3-6 m<br>Växtzon: 1-4</span></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Grosso': nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin 'Grosso' är en av de mest odlade lavandinsorterna i kommersiell produktion – särskilt i Frankrike där den odlas i stor skala för sin höga halt av eterisk olja och tydliga, klassiska lavendeldoft. Det är en robust och kraftigväxande sort som passar lika bra i örtträdgården som i större planteringar. Lavandin är högre än äkta lavandel och lämpar sig därför bättre till syften av en lågväxande häck. </p> <p>Blommorna används till torkning, lavendelpåsar, teblandningar, örtsalt och naturlig kroppsvård. Lavandin har traditionellt använts för att skapa ro, lindra huvudvärk och stötta sömnen – ofta i form av doftpåsar eller avkok.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, väldränerat och gärna kalkrikt läge. 'Grosso' är kraftigare än vanlig lavendel och bildar snabbt stora, täta plantor. Passar utmärkt som låg häck eller som solitär i större örtrabatter. Klipps ner efter blomning för att bevara formen och främja ny tillväxt. Tål värme och torka väl, men kräver dränering för att klara vintern.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (med god dränering)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti<br></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Phenomenal': nuvarande höjd 5–10 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin är en korsning mellan äkta lavendel (<em>Lavandula angustifolia</em>) och spiklavendel (<em>Lavandula latifolia</em>), framtagen för att kombinera den förstnämndas arom med den senares växtkraft och tålighet. Sorten 'Phenomenal' är särskilt känd för sin härdighet, täta form och förmåga att klara både fukt och kyla bättre än många andra lavendelsorter. Lavandin blir även högre än vanlig lavendel - passar därför bra i syfte av en lågväxande häck.</p> <p>Blommorna har hög eterisk oljehalt och används precis som vanlig lavendel till torkning, doftpåsar, teblandningar, örtblandningar och naturlig hudvård. Lavandin används också kommersiellt för utvinning av lavendelolja, tack vare sin rika doft.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i full sol i väldränerad, gärna kalkrik jord. Klarar både värme och torka, men också svensk vinter bättre än de flesta lavendelsorter – förutsatt god dränering. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla växten kompakt. Utmärkt i rabatt, örtträdgård, slänter eller som kantväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 50–70 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (god dränering krävs)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti</p>

<p><strong>Lavendel: nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavendel<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula angustifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavendel är en klassisk flerårig kryddväxt med rötter i Medelhavsområdet och lång tradition i både hushåll, örtagårdar och naturmedicin. Blommorna har en tydlig, aromatisk doft och lockar mängder av pollinatörer. Lavendel används både färsk och torkad – till teblandningar, i bakning, till lavendelsocker, örtblandningar, hemgjorda salvor eller som dekoration. Inom traditionell örtanvändning sägs lavendel främja lugn, matsmältning och sömn.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i soligt, varmt och väldränerat läge – gärna med inslag av sand eller grus i jorden. Lavendel trivs bäst i kalkrik jord och kräver god dränering för att klara vintern. Klipps ner lätt efter blomning för att hålla en tät och fin form. Passar bra i örtagårdar, stenpartier, som kantväxt eller i kruka.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 40–60 cm<br><strong>Växtzon:</strong> <meta charset="utf-8">1–5 (väldränerat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli<br></p>

<p><strong>Luddkörsbär i olika storlekar:</strong></p> <ul> <li>Höjd: 30-40 cm </li> <li>Höjd: 40-60 cm</li> <li>Höjd: 60-70 cm </li> </ul> <p class="p1"><span class="s1"><b>Trivialnamn</b>: Luddkörsbär, Nanjing / Korean / Manchu / Shanghai / Ando / Mountain Cherry, Chinese Dwarf Cherry<br><b>Vetenskapligt namn</b>: <em>Prunus tomentosa </em><br><b>Familj</b>: Rosaceae </span><strong></strong><br></p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luddkörsbär härstammar från Kina och används både som prydnadsbuske och för sina små, röda, sötsyrliga bär som passar till saft, sylt och vin.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol i väldränerad jord. Tål kyla och vind bra. Självfertil men ger bättre skörd med flera plantor.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 1,5–3 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–6</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Alexander Fleming': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Alexander Fleming’ får stora, tätt fyllda ljusrosa blommor med kraftig doft – klassisk pionkänsla i både uttryck och doft.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från<em> P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Alexander Fleming’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 60–90 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni<br></p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sarah Bernhardt': nuvarande höjd 10–20 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sarah Bernhardt’ är en av de mest välkända och odlingsvärda pionerna, älskad för sina stora, ljusrosa, tätt fyllda blommor med svag doft. Den blommar något senare än många andra sorter och har utmärkt hållbarhet som snittblomma. Det är även en utav de äldsta sorterna - I Sverige finns det många exempel på plantor av ’Sarah Bernhardt’ som vuxit på samma plats i 30–50 år eller mer.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sarah Bernhardt’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 80–100 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli</p>