Plant Department

<p data-mce-fragment="1"> 1 bush Red Goumi Pointilla® 'Sweet'N'Sour'<strong></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Now in a larger size: C2 pot and 60-80 cm high</p> <p data-mce-fragment="1"> 2 individuals are recommended for good pollination</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Common name:</strong> Red Goumi, Japanese Silver Bush <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em data-mce-fragment="1">Elaeagnus umbellata</em> Pointilla® Sweet'N'Sour<em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> <span data-mce-fragment="1">Elaeagnaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun<br data-mce-fragment="1"> Height: 2-3 m<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1"> 3 different sizes Black Bamboo,<meta charset="utf-8"> edible shoots, winter<meta charset="utf-8"> hardy.</p> <p data-mce-fragment="1"> Height:<br></p> <ul> <li data-mce-fragment="1"> 40-60cm</li> <li data-mce-fragment="1"> 100-130cm</li> <li data-mce-fragment="1"> 250-300 cm <span style="text-decoration: underline;">&lt;- FOR PICKUP ONLY</span> </li> </ul> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Common names:</strong> <span data-mce-fragment="1">Svartbambu, Bambu, Kinabambu, Black Bamboo<br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em data-mce-fragment="1">Phyllostachys nigra</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> Poaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> <em>Full description on the way...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> <em>Full description on the way...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing conditions: partial shade - sun<br data-mce-fragment="1"> Height: 4-6 meters<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-4</p>

<p> Breadfruit: current height 25-30 cm</p> <p> <strong>Common name</strong> <span>: Breadfruit, Monkey tree</span><br> <strong>Scientific name</strong> <span>: <em>Araucaria araucana</em></span><br> <strong>Family</strong> <span>:<meta charset="utf-8"> <span>Araucaria</span></span><br><br> <strong>Plant history &amp; use</strong> <span>:</span><br><br> Breadfruit, also called Monkey Tree, is a hardy conifer from southern Chile that eventually produces edible nuts, similar to pine nuts.</p> <p> <strong>Cultivation</strong> <span>:</span></p> <p> <em>Full description coming soon...</em></p> <p> <strong>Features</strong> <span>:</span></p> <p> <span>Year: Perennial</span><br> <span>Growing position: sun</span><br> <span>Height: 30-40 m</span><br> <span>Growing zone: 1-2<br></span></p>

<p data-mce-fragment="1"> 1 tree Red Mulberry 'Red No. 2': current height 50-80 cm<strong></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> The plants bore fruit in June and are now setting berries in a second round (written 24/9-24)</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Common name:</strong> Red Mulberry <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em data-mce-fragment="1">Morus rubra<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> Moraceae</p> <h4 data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1">Plant history &amp; use:</strong></h4> <p class="p1"> The variety 'Red No. 2' produces red to black berries that are refreshingly sweet and sour. Slightly shorter than the wild varieties: grows to around 4-5 metres. Same good hardiness.</p> <p data-mce-fragment="1"> General information about Mulberry:</p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span><span data-mce-fragment="1">Mulberry trees are one of our oldest cultivated plants. The black mulberry tree, like the white variety,</span> <a href="https://tradgardsdags.nu/products/vitt-mullbar-morus-alba" title="White mulberry (Morus alba)" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">Morus alba</span></strong></a> <span data-mce-fragment="1">, originates from West Asia - however, the black mulberry tree came to Europe a couple of hundred years before the white one. The first findings of knowledge about the black mulberry tree were already around 300 BC. It may be that Morus nigra originates somewhat further to the southwest (closer to Europe) in West Asia than its relative Morus alba, and that this is why Morus nigra also has a slightly worse hardiness in cold climates than its relative.</span></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Traditionally, the black mulberry was used to make wine and cosmetics - thanks to its high concentration of anthocyanins which give the berry its deep dark colour. However, the berries were also grown for fresh consumption.</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Unlike the white mulberry tree, which can vary in color, the black mulberry tree's fruits are always black when ripe. The black mulberry is also more acidic.</span></p> <p data-mce-fragment="1"> The berries are rich in antioxidants and, like mulberry leaf tea, are thought to help balance blood sugar levels. This is thanks to<span> </span><span data-mce-fragment="1">content of the substance MFE which stabilizes blood sugar levels and thus suppresses the body's cravings for sweets. Therefore, mulberries are a common substitute for those who want to get rid of their cravings for sweets.</span></p> <p data-mce-fragment="1">Due to the berries' unusually high nutritional content, mulberries, like <a href="https://tradgardsdags.nu/collections/froavdelning/products/gojibar-bocktorne-lycium-barbarum" title="Goji (Lycium barbarum)" data-mce-fragment="1" target="_blank"><strong data-mce-fragment="1"><span style="color: #4e991d;" data-mce-fragment="1">the goji berry</span></strong></a> , are considered a so-called "superfood".</p> <p data-mce-fragment="1"> In addition to mulberry wine, you can also make juice and jam from the berries.</p> <p data-mce-fragment="1"> The leaves can be used to brew healthy tea, which has historically been drunk in China and has recently begun to become popular in Asia again.</p> <h4 data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong> </h4> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> <em>Full<meta charset="utf-8"> variety-specific description on the way...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> The tree can grow in most soils but thrives best in loose, nutrient-rich soils. It is resistant to windy coastal climates but grows best in warm, wind-sheltered locations.</p> <p data-mce-fragment="1"> Suitable as a trellis tree as the branches are<span data-mce-fragment="1"> </span>easily bendable.</p> <p data-mce-fragment="1">Mulberry trees are also well suited to forest orchards as they are a popular host plant among many organisms and provide recurring harvests without much maintenance, as well as protecting plants in lower layers.</p> <p data-mce-fragment="1"> Mulberries are self-fertile, meaning that only one tree is needed to produce fruit.</p> <p data-mce-fragment="1"> Prune in winter when the tree is dormant to avoid excessive "bleeding", which is otherwise a common characteristic of<span data-mce-fragment="1"> </span>mulberry plants.</p> <p data-mce-fragment="1"> The berries ripen continuously from May to September.</p> <p data-mce-fragment="1"><strong data-mce-fragment="1"></strong> The berries are harvested when the color has turned red/black. A tip is to pick the berries with a needle to avoid crushing them between your fingers.</p> <h4 data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features:</strong> </h4> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun<br data-mce-fragment="1"> Height: 4-5 m<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1"> 1 plant Blueberry 'Zojka': 2 years old - ready to bloom = bear fruit</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Current height 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Common names:</strong> Blueberry, Honeyberry, Blue Honeysuckle, Haskap Berry, Honeyberry <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em data-mce-fragment="1">Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> Caprifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Full description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Full description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun / partial shade<br data-mce-fragment="1"> Height: 160 cm<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-7</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Georgian Classic': nuvarande höjd ca 30–40 cm <meta charset="utf-8">- 2 år gamla</strong><meta charset="utf-8"></p> <p>'Georgian Classic' är en traditionell och robust sort från en av de äldsta teplantagerna i Kaukasusbergen i västra Georgien. Regionen har en lång historia av teodling, och den här sorten har odlats och förädlats i generationer för att klara både kyla och torka. <meta charset="utf-8">'Georgian Classic' lämpar sig särskilt bra för att producera grönt, svart och vitt te. Handplockade och varsamt bearbetade ger bladen ett smakrikt och fylligt te med tydlig karaktär.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p><strong>Tebuske av den härdiga sorten 'Kolkhida': nuvarande höjd ca 30–40 cm - 2 år gamla</strong><br><br>'Kolkhida' är en georgisk sort framtagen på 1970-talet i regionen Samegrelo nära Svarta havet – en plats med långa traditioner av teodling i kallare och fuktiga förhållanden. Sorten är framtagen för att vara särskilt tålig mot både kyla och torka. Den har ett brett, horisontellt växtsätt och små, kompakta blad som gör den särskilt lämpad för skörd av unga toppskott för finare sorter av grönt, vitt och svart te.</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong><span> Te, Tebuske, Teträd, Teplanta</span><br><strong>Vetenskapligt namn:</strong><em><span> Camellia sinensis var. sinensis</span><br></em><strong>Familj:</strong> <span>Theaceae</span></p> <h4><strong><span>Växthistoria &amp; användning:</span></strong></h4> <p><meta charset="utf-8">Te konsumeras över hela världen och är den näst vanligaste drycken efter vatten. Tebusken innehåller koffein (även kallat tein) som stimulerar energinivån samt <em>teanin </em>(L-teanin) som ger en lugnande, lätt euforisk, fokuserande effekt - till skillnad från kaffebusken som är mer fokuserad <meta charset="utf-8">enbart på koffeinets uppiggande egenskaper. En kopp te kan alltså vara både uppiggande och sinneslugnande på samma gång - det är en slags balans de emellan som kan beskrivas ge ett väldigt klart fokus.</p> <p><meta charset="utf-8">Det är främst bladknoppar och blad som plockas för att brygga te på, ibland används även blommorna.</p> <p>Tebusken härstammar från regionen mellan Kinas sydliga provins Yunnan och de nordliga delarna av Myanmar (Burma), Thailand, Laos och Vietnam. För mer än 2000 år sedan började tekulturen och teodlingen migrera till nordligare provinser i Kina varav nya varieteter utvecklades. </p> <p><meta charset="utf-8">I sin naturliga miljö växer tebusken, eller teträdet, på höga altituder där det kan bli väldigt kallt om nätterna, och där det även kan vara kallt om dagarna, med årstider och perioder av snö precis som vi har här. Även om vi i genomsnitt har det kallare här hos oss i Norden, har tebusken redan en naturlig härdighet mot hårda miljöförutsättningar och frysande temperaturer under längre perioder. Tack vare ett par projekt i Europa har dessutom sorter tagits fram med särskilt god härdighet för att lämpa sig för odling i vårt klimat.<meta charset="utf-8"></p> <p><strong>Jämförelse mellan te och kaffe - konsumtion:</strong></p> <p>Te är en väldigt passande dryck att konsumera medan man gör mentalt krävande arbete tack vare dess inducerande fokusgivande egenskaper, till skillnad från kaffe som kan ge en lite mer rastlös känsla. Te ger en mer långvarig energinivå utan märkbar dipp - kaffe ger ordentligt med energi för att sedan dippa. Teet är inte lika slitande på nervsystemet som kaffe, inte bara pga det lägre koffeininehållet men även pga samverkan utav de andra hälsosamma ämnena som theaflaviner, katekiner och såklart L-teanin m fl. Man hade kunnat säga att te passar bra till stillasittande sysslor och kaffe till mer fysiska arbeten, men ju mer te man dricker märker man att energin räcker gott och väl samt att energin dessutom håller i sig längre. Att kaffe är väldigt gott kommer man dock inte undan, och som en nödlösning när kroppen verkligen behöver en rejäl energiboost är kaffe väldigt användbart. Te är dock en otroligt god dryck likaså, och farmförallt mångfaldig när det kommer till smak: allt från umamismakande Sencha-teer, till aromatiska och fylliga Oolong teer, till intensiva och smakrika Pu'ehr teer. </p> <p><strong>De 6 olika tesorterna:</strong></p> <p>Alla äkta tesorter kommer ifrån arten Camellia sinensis. Från denna buske (eller träd) kan du göra: grönt, vitt, gult, oolong, svart och ”mörkt” (även kallat <em>Pu'ehr</em>) te. Skillnaden mellan de utgörs av deras olika fermenterings- och oxideringsgrad. <meta charset="utf-8">Nedan beskrivs processen för de olika tesorterna i korthet:</p> <p><strong>Grönt te - den friskaste &amp; grönaste sorten:</strong> bladen hettas upp i 220<meta charset="utf-8">ºC direkt efter skörd för att avstanna oxideringsprocessen och därmed "låsa in" smaken och färgen man uppnått i odlingsprocessen. Därefter rullas bladen för att bryta bladstrukturen så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Bryggtemp: 80-85ºC.</p> <p><strong>Vitt te - den minst behandlade sorten:</strong> bladen låts vissna i solen 2-3 dagar direkt efter skörd. Detta sätter igång en rad olika stressresponser i bladen som resulterar i att smaker som sötma och fruktighet utvecklas. Efter detta torkas bladen på låg värme. Eftersom vitt te aldrig hettas upp till en hög temperatur avstannar inte den enzymatiska oxideringsprocessen helt (som den gör för grönt te), därför är vitt te en av de två tesorter som utvecklas i smak och färg ju längre det lagras. Lite som viner. Ingen brytning av bladstruktur sker. Därför är en högre bryggtemperatur på 95ºC nödvändig för att få en full extraktion av teets smakämnen.</p> <p><strong>Gult te - friskt &amp; grönt med en rund smak:</strong> efterskördsprocessen är lik grönt te. Bladen hettas upp direkt efter skörd men på en något lägre temp på 200<meta charset="utf-8">ºC för att behålla viss enzymatisk aktivitet. Bladen rullas för att bryta bladstrukturen <meta charset="utf-8">så att näring och smak frigörs enklare i bryggning. Efter detta samlas bladen i hög för att "gulna", i detta moment oxiderar bladen dels utan enzymatisk aktivitet genom luftutbyte, dels med den lilla enzymatiska aktivitet som låtits hållas vid liv i bladen, och dels med mikrobiell aktivitet. Detta ökar teets fylliga egenskaper och minskar bitterheten. Detta moment pågår i 6-8 timmar. Efter detta torkas bladen för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Oolong te - den mest aromatiska sorten:</strong> efterskördsprocessen av oolong te är troligen den mest komplexa och mest varierande beroende på vilken karaktär man vill att oolong teet ska ha. Först låts bladen vissna i solen 15-20 minuter, sedan flyttas de in för att fortsätta vissna på bambubrickor 5-8 timmar inomhus - varannan timme rör man om bladen för en jämn vissnings &amp; oxideringsgrad. I nästa steg skakar man om bladen i t ex en bambukorg eller roterande bambucylinder - detta bryter cellstrukturen vilket ökar oxideringsgraden samt drar ut smaken och aromen ur bladen. Dessa två moment av brytande och vissnande av bladen görs om igen tills man anser att den önskade oxideringsgraden är nådd. När den är nådd hettar man upp bladen för att "låsa in" den smak och arom man uppnått i behandlingsprocessen. Oxideringsgraden hos olika oolong teer varierar från 5 till 85%. Efter detta knådas och rullas tebladen för att bilda <meta charset="utf-8">små kompakta "pärlor" med intensifierad smak och arom. Detta gör även att smaken frigörs långsamt vid bryggning. Slutligen torkas bladen i ca 100ºC för att dra ned vätskenivån.</p> <p><strong>Svart te - milt och runt med låg bitterhet:</strong> bladen låts vissna i 6-8 timmar, sedan rullas bladen mer intensivt och under längre perioder än i jämförelse med andra tesorter - detta är för att verkligen bryta bladstrukturen och möjliggöra högsta grad av oxidering. I oxideringsprocessen omvandlas bl a de bittra katekinerna till mildare rödbrunfärgade theaflaviner och thearubiginer. Efter rullning läggs tebladen på hög i en fuktig miljö, gärna över 90% luftfuktighet - man kan använda sig av en luftfuktare eller helt enkelt en sprayflaska vid mindre batcher. Ibland lägger man t o m en våt handduk ovanpå bladen för att verkligen skapa en fuktig miljö. Den fuktiga miljön gynnar den enzymatiska aktiviteten som omvandlar bittra ämnen till mildare rödbrunfärgade ämnen. Det är dock viktigt att bladen behåller kontakten med syre, för detta kan man med jämna mellanrum vädra bladen genom att vända om dem i högen. När man har nått sin önskade oxideringsgrad torkar man bladen i ca 100<meta charset="utf-8">ºC.</p> <p><strong>Mörkt te, vanligen kallat Pu'ehr te - ett traditionellt &amp; smakrikt efterfermenterat te som lagras likt viner:</strong> bladen låts vissna i ett par timmar innan de hettas upp traditionellt i en stor vedeldad wokpanna - temperaturen får inte vara för hög eftersom man i denna tesort vill behålla en viss enzymatisk aktivitet, max 200<meta charset="utf-8">ºC. I detta steg vänds bladen om i pannan i en oavbruten rytm för att få en jämn "kill-green"-grad. I detta steget använder man sina sinnen för att avgöra när önskad gräns är nådd, man utgår från bl a konsistens, färg och arom hos tebladen. Efter detta rullas bladen för att bryta cellstrukturen och frigöra smak och arom. Nästa steg är att låta bladen torka ute i solen i ca 1 dag. Att torka i solen har 2 syften: dels att temperaturen aldrig blir så hög att den avstannar den enzymatiska aktiviteten, men också att fuktighetsgraden i bladen aldrig blir så låg som den blir när man hettar upp i ugn - vilket gynnar den vidare efter-fermenteringen av teet. Det sista steget är att pressa ihop tebladen till kompakta tekakor - detta återigen för att behålla en jämn men låg fuktighet i bladen vilket gynnar efterfermenteringen. Dessa teer kan lagras i över 50 år och de utvecklas i smak samt stiger i värde ju äldre de blir. Den process som beskrivs ovan är den traditionella metoden för att producera mörka teer, dessa teer nämns <em><strong>Sheng</strong> <strong>Pu'ehr</strong></em>. Det finns även en modernare metod där man <meta charset="utf-8">påskyndar efterfermenteringsprocessen genom att lägga tebladen på hög i upp till 2 månader i en varm och fuktig miljö, dessa teer kallas då <em>Shou Pu'ehr.</em></p> <p>Alla te-typer har sina hälsofördelar, ibland olika. Forskning har visat att konsumtion av flera olika tetyper ger större hälsofördelar än konsumtion av enbart en typ. </p> <p>Det vi i Sverige kallar rött te (rooibos) kommer från en annan växtart, Rooibosbusken<span> </span><em>Aspalathus linearis</em><em>.</em></p> <p>Tebladen används även till matlagning i Asien - till exempel <em>Tea Leaf Salad</em> (fermenterade blad) i Burma och (färska blad) i Thailand.</p> <p>Man kan även utvinna en nyttig olja ur tefröna genom pressning. </p> <h4><strong>Odling:</strong></h4> <p>Att odla te i Sverige är fortfarande ett nytt och relativt oetablerat fenomen. Vi har börjat anlägga en teplantage intill Kävlingeån och även en i Marieholm. Plantorna har övervintrat fint utomhus försedda med halm och juteväv. Det som visat sig vara mest viktigt hos oss är att skydda från direkt kraftig vind under vinterhalvåret. Detta görs  genom att <meta charset="utf-8">antingen sätta en jutesäck runt plantan eller genom att sätta upp någon slags vindskyddande barriär. Planterar du dina teplantor i ett väldigt vindskyddat läge är detta troligtvis inte en nödvändighet, då kan det räcka med att täcka marken med halm. Båda våra teodlingar är belägna i blåsiga delar av Skåne, zon 1.</p> <p>På våren bör man dock skydda plantorna från direkt sol, likt de flesta andra vintergröna växter - detta eftersom det finns en risk att plantan torkar ut när vattnet i marken är frusen och den starka vårsolen evaporerar växtens vätska i bladen. Har rötterna nått ett djup där marken inte är frusen är detta inte en nödvändighet, men det kan vara bra att tänka på under de första åren beroende på var i landet man bor. I och med nödvändigheten att täcka plantorna för skydd mot tidig vårsol tycker jag att det är lika bra att täcka plantorna redan på vintern, så får man ett tvåfaldigt skydd utifrån ett och samma moment. Man kan antingen täcka var och en planta med varsin jutesäck eller spänna juteväv på ett par stolpar över flera plantor. </p> <p>Det finns en teodling i Gränna, se <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong><a style="color: rgb(78, 153, 29);" rel="noopener" title="Gretas Te ~ unika teer" href="https://gretaste.se/" target="_blank"><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(64, 64, 64);">Gretas Te</span></span></a></strong></span>, som börjat använda sig utav våra buskar för expandering av deras teodling. Gränna ligger i odlingszon 2, med ett jämnt och gynnsamt klimat tack vare angränsande Vättern.</p> <p>Sedan finns det även en teodling på Gotland, men det är oklart ifall de fortfarande odlar på friland.</p> <p><meta charset="utf-8"><meta charset="utf-8">På bilderna ovan ser ni början på vår teplantage intill Kävlingeån - <span class="s1">bilderna är tagna efter deras första övervintring i mars månad år 2025. Första vintern har vi täckt både med halm, individuella jutesäckar samt en skyddande ridå av juteväv för att skydda mot de värsta skånska blåstarna - som kan stå på rejält här i vårt öppna åkerlandskap. De täcktes dock så sent som i mitten av januari, så de har stått helt bara i ruschar ned till -10ºC och perioder av intensiva skånska vintervindar, för er som inte vet har vi inte mycket som saktar ned vinden här, så kylan från trycket blir rätt intensivt. Nästa vinter kommer jag experimentera med att ta bort ett lager utav skydden med nya plantor, antingen ryker de individuella säckarna eller det yttre vindskyddet. Poängen är ju att göra odlingen så enkel som möjligt men samtidigt få dem att trivas.</span><br></p> <p><meta charset="utf-8"><span>Ännu en liten teplantage håller på att etableras i Marieholm på vårt nya Ågården. Det är en terassodling på en liten sluttning för att imitera det sätt som man ofta odlar te på i Asien.</span></p> <p><meta charset="utf-8">Tebusken går alltså att odla och övervintra på friland i Sverige, beroende på plats och omständigheter kan plantorna behöva vintertäckas: t.ex. med halm och juteväv/-säck.</p> <p>Att tänka på är dessutom att te trivs bäst i sur jord, använd Rhododendron- eller Blåbärsjord när du planterar ned i marken, eller i ny kruka.</p> <h4><strong>Egenskaper:</strong></h4> <p>Årighet: Flerårig<br>Växtläge: Sol till halvskugga<br>Höjd: 1-3 meter<br><meta charset="utf-8">Växtzon: 1-4, härdig ned till -15<meta charset="utf-8">ºC</p>

<p> 1 tree Real Walnut: current height 60-80 cm</p> <p><meta charset="utf-8"> <span style="text-decoration: underline;">IN-STORE PICKUP ONLY</span></p> <p> <meta charset="utf-8"><span style="text-decoration: underline;"><strong>Image is an example only and does not represent exact size of tree.</strong></span></p> <p> <strong>Common name:</strong> <span>Real Walnut<br> <strong>Scientific name:</strong> <em>Juglans regia</em><em><br></em> <strong>Family:</strong> Juglandaceae</span></p> <h4> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong> </h4> <p><meta charset="utf-8"> <em>Full description on the way...</em></p> <h4> <strong>Culture:</strong> </h4> <p><meta charset="utf-8"> <em>Full description on the way...</em></p> <h4> <strong>Features:</strong> </h4> <p> Year: Perennial<br> Growing position: sun<br> Height: 12-30 meters<br> Growing zone: 1-2</p>

<p data-mce-fragment="1"><em>Delivery in April</em></p> <p data-mce-fragment="1"> 1st tree Wild strawberry tree: 2 years old - current height 50-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Common name:</strong> Wild strawberry tree <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em data-mce-fragment="1">Arbutus unedo<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> <span data-mce-fragment="1">Ericaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Description coming soon...</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong> </p> <div class="page" title="Page 2" data-mce-fragment="1"> <div class="section" data-mce-fragment="1"> <div class="layoutArea" data-mce-fragment="1"> <div class="column" data-mce-fragment="1"> <p data-mce-fragment="1"> <span>Description coming soon...</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br> Growing position: sun<br> Height: 2-5 meters (in Sweden in a pot 1-2 meters)<br> Growing zone: 1-2 </p> </div> </div> </div> </div>

<h5><strong>Rosmarin av den härdiga sorten 'Arp': nuvarande höjd 5–10 cm</strong></h5> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Rosmarin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Rosmarinus officinalis</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Rosmarin är en klassisk kryddväxt från Medelhavsområdet med lång användning i både matlagning och naturmedicin. Sorten 'Arp' är särskilt framtagen för att klara kallare klimat och räknas som en av de mest köldtåliga rosmarinsorterna – den klarar temperaturer ner till omkring –23 °C i skyddat läge. Bladen används färska eller torkade i allt från bröd och marinader till grytor, grillrätter och örtte. Rosmarin sägs också ha stärkande egenskaper för blodcirkulation och minne, och används traditionellt som ört i te eller tinkturer.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i soligt och varmt läge i väldränerad jord – gärna sandblandad och kalkrik. 'Arp' kan i de mildaste delarna av landet övervintra på friland, särskilt i skyddade, torra lägen. I övrigt odlas den bäst i stor kruka som kan flyttas till svalt och ljust utrymme över vintern. Vattnas måttligt – tål inte stående väta.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 60–100 cm (kan hållas lägre)<br><strong>Växtzon:</strong> 1–2 (möjligen zon 3 i skyddat läge)<br><strong>Skörd:</strong> Året om<br></p>

<p data-mce-fragment="1">1st plant Tayberry 'Buckingham Tayberry': 2 years old - ready to bloom = bear fruit</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Current height 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Common names:</strong> Tayberry, Boysenberry, Bearberry<br> <strong>Scientific name:</strong> <em>Rubus fruticosus x ideaus<br></em> <strong>Family:</strong> <span data-mce-fragment="1">Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> 'Buckingham Tayberry' is a thornless variety with smooth, flat leaves that produces plenty of tasty berries.</p> <p data-mce-fragment="1"> The tayberry bush produces large, flavorful and juicy burgundy berries that are perfect for eating straight away - but also for making juice, jam and even wine.</p> <p data-mce-fragment="1"> Another good way to use tayberries is to bake a tayberry pie.</p> <p data-mce-fragment="1"> Like other hybrids, Tayberry also shows good resistance to plant diseases.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Culture:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Preferably grow in well-drained, humus-rich soil in a warm, sunny location. Does not do well in heavy clay soils, dry, sandy soils or waterlogged areas.</p> <p data-mce-fragment="1"> The tayberry bush has inherited its long and slender branches from the blackberry and therefore works excellently to be grown climbing in a pergola, against a wall or similar. The development and health of the bush is generally benefited by some type of support for the branches.</p> <p data-mce-fragment="1"> The berries ripen from mid-July to late August. Berries are formed on branches that are at least 2 years old.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun/partial shade<br data-mce-fragment="1"> Height: 2 m<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-2</p>

<p data-mce-fragment="1"> 1 plant Blueberry 'Wojtek': 2 years old - ready to bloom = bear fruit</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Current height 60-70 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Common names:</strong> Blueberry, Honeyberry, Bärtry, Haskap, Honeyberry, Haskap Berry, Blue Honeysuckle <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em data-mce-fragment="1">Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> Caprifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Full description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong></p> <p data-mce-fragment="1">Full description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun / partial shade<br data-mce-fragment="1"> Height: 150-170 cm<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-7</p>

<p> 1 Yerba Mate plant of the variety 'GARDEN 2 CUP®' - current height 40-60 cm</p> <p><meta charset="utf-8"> <span style="text-decoration: underline;"><strong>The picture is just an example, this batch of plants is taller and stronger.</strong></span></p> <p> <strong>Common name:</strong> <span>Mate,<meta charset="utf-8"> Yerba Mate, Paraguayte, Tereré</span><br> <strong>Scientific name:</strong> <em><span>Ilex paraguariensis</span><br></em> <strong>Family:</strong> Aquifoliaceae</p> <p> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p> <meta charset="utf-8">The Yerba Mate plant originates from the subtropical regions of South America. It was originally consumed by the Guarani people for its "energizing and healing properties."</p> <p> The drink <em>mate</em> is a popular alternative to coffee as the plant's caffeinated leaves are dried and ground/crushed to brew the stimulating drink <em>.</em> The leaves also contain vitamin B6 and magnesium which, among other things, help reduce fatigue and balance sleep habits.</p> <p>Mate contains around 80mg of caffeine per cup, while traditional tea ( <span style="color: #4e991d;"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/tebuske-planta-camellia-sinensis" title="Tea bush Plant 30-50 cm (Camellia sinensis)" style="color: #4e991d;" target="_blank"><strong>Camellia sinensis</strong></a></span> ) contains around 40mg for green tea, or 60mg for black tea; coffee contains 100-200+mg of caffeine per cup - this gives an idea of ​​the invigorating effect of the different drinks. However, the other active ingredients of each drink, in addition to caffeine, also have an effect on the level of alertness or freshness, but caffeine is an easy way to compare the different drinks. Mate also contains theobromine, which is a well-known substance due to its occurrence in cocoa.</p> <p>The ground/crushed leaves are normally simmered in hot water. If the drink is cold brewed instead, it is called <em>tereré.</em> The cold drink tereré is consumed mostly in the warmer regions of South America. Often, various types of refreshing and medicinal herbs are added to the drink to be consumed in conjunction.</p> <p> In South American countries like Brazil, Argentina, Uruguay and Paraguay, mate is so common that it is more common than coffee - something that can be difficult for us Europeans to understand. Even in the USA, the drink is widely available to buy in stores. Outside America, mate has spread in popularity to the Levant (Syria &amp; Lebanon etc.).</p> <p> The leaves are also rich in vitamins A, B1, B2, B3, C and E; the minerals potassium, calcium, manganese, iron, selenium, phosphorus and zinc; and a range of flavonoids which help protect the body against oxidative stress.</p> <p>There are different ways to make mate. Some mate blends have been fermented, while blends made using other methods skip this step and carry out<meta charset="utf-8"> only a short drying before grinding the leaves - the latter variant often contains only leaves, is very finely ground and produces a neon green colored drink. Other mixtures contain both twigs and leaves - and some have also undergone a smoking process over fire.</p> <p> <strong>Culture:</strong></p> <p> Yerba Mate thrives best in a regularly warm climate with a slightly higher humidity. The plant can withstand short-term temperatures down to -8ºC, however, it is<meta charset="utf-8"> probably nothing that allows outdoor winters even in the warmest parts of the country. However, you can overwinter the plant in cold spaces such as frost-free greenhouses, storage rooms or basements as long as it does not get below freezing for a long period. You can also overwinter Yerba Maten indoors to move outside during the warmer months.</p> <p>Plant your Mate plant in a pot with well-drained soil, place outdoors in full sun and wind-protected location from March/April (no freezing temperatures for extended periods) - if you have a greenhouse, it is an excellent place for Yerba Mate. Move for overwintering when freezing temperatures approach.</p> <p> Leaves begin<meta charset="utf-8"> Normally harvested in the spring from the plant's 4th year.</p> <p> Yerba Mate is an evergreen plant, so if you manage to get it to thrive, it will provide its surroundings with greenery all year round.</p> <p> <strong>Features:</strong></p> <p> Year: Perennial<br> Growing position: sun<br> Height: 4-6 meters<br> Growing zone: hardy down to -8<meta charset="utf-8"> <span>ºC for short periods</span> </p> <div id="gtx-trans" style="position: absolute; left: 168px; top: 28.7246px;"> <div class="gtx-trans-icon"><br></div> </div>

<p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Common names:</strong> Soapwort, Soapwort, Soapwort<br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em>Saponaria officinalis</em><br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> Caryophyllaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1">Soapwort is used, as its name suggests, as a soap, shampoo and detergent. Soapwort is a native useful plant that in traditional Sweden was often used both for washing textiles and for personal hygiene. Today it is used in acne treatments.</p> <p data-mce-fragment="1"> The entire plant is useful, i.e. flowers, leaves, roots and stem. The soapwort contains fat-soluble substances that foam together with water. The highest concentration of the fat-soluble substances is found in the root. The foaming liquid can then be washed in, used as shampoo &amp; soap or as a general cleaning agent.</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> <span>Despite its toxicity, Saponaria officinalis is used in cooking. It acts as an emulsifier in commercial tahini production and helps create an airy foam in beer brewing. In the Middle East, the root is used as an additive in the manufacture of halva to stabilize the oils and give halva its unique texture.<meta charset="utf-8"> characterized by.</span></p> <p data-mce-fragment="1">The flowers smell sweet in the evenings and are diligent when it comes to attracting pollinators.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Cultivation</strong> :</p> <p data-mce-fragment="1"> Since the Soapwort is adapted to the Swedish climate, there are no difficulties in growing it outdoors here. It thrives in most soils, slightly clayey soils work best. Sun/partial shade are good locations. Grows 30-100 cm tall depending on the growing location.</p> <p data-mce-fragment="1"> Soapwort can spread quite a bit via underground runners. So choose carefully where you plant it. Preferably fenced in and by itself if you don't want it to take over the crop.<strong data-mce-fragment="1"></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features</strong> :</p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun/partial shade<br data-mce-fragment="1"> Height: 30-100 cm<br data-mce-fragment="1"> Germination time: 1-3 months<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-5</p>

<p data-mce-fragment="1"> 1st plant American Cranberry 'Pilgrim': 2 years old in C2 pot</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Common name:</strong> <span data-mce-fragment="1">Cranberry, Antberry</span> <br><strong>Scientific name:</strong> <em>Vaccinium macrocarpon<br></em> <strong>Family:</strong> <span data-mce-fragment="1">Ericaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Full description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Culture:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Full description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong>Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun / partial shade<br data-mce-fragment="1"> Height: 10-20 cm<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-4</p>

<p data-mce-fragment="1"> 1 plant Blueberry 'Borealis': 2 years old - ready to bloom = bear fruit</p> <p data-mce-fragment="1"><meta charset="utf-8"> Current height 40-60 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Common names:</strong> Blueberry, Honeyberry, Blue Honeysuckle, Haskap Berry, Honeyberry <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em data-mce-fragment="1">Lonicera caerulea var. kamtschatica</em><em data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> Caprifoliaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Full description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Full description coming soon...</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun / partial shade<br data-mce-fragment="1"> Height: 150 cm <br data-mce-fragment="1">Growing zone: 1-7</p>

<p data-mce-fragment="1"> 1 Ginkgo tree: 3 years old - current height: 80-100 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Common Names</strong> <span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> Ginkgo, Chinese Temple Tree</span> <span data-mce-fragment="1">, Maidenhair Tree</span><br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Scientific name</strong> <span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> <em>Ginkgo biloba</em></span><br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Family</strong> <span data-mce-fragment="1"><strong>:</strong> Ginkgoaceae</span><br data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plant history &amp; use:</strong><br data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1"></span></p> <p data-mce-fragment="1">The ginkgo is a unique tree.<meta charset="utf-8"> <span>It is the last living species in its order: Ginkgoales, which first arose over 290 million years ago.<meta charset="utf-8"> The tree is very similar to the ancient trees from which it originated.</span> Its closest relatives today are cone palms and conifers.</p> <p data-mce-fragment="1"> The tree was cultivated early in human history and is still widely planted. It is considered a living fossil. The trees are very long-lived, with some specimens estimated to be around 1500 years old.</p> <p data-mce-fragment="1"> Both seeds and leaves are edible. Ginkgo leaves have long been regarded for their reported positive effects on cognitive functions, such as memory and concentration.</p> <p data-mce-fragment="1"> The seeds are used both in ground form in Asian rice porridges ( <em>congee</em> ), and roasted and salted to be eaten as a healthy snack with other dishes and drinks.</p> <p data-mce-fragment="1"> <em>Full description on the way...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> <em>Full description on the way...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"><span data-mce-fragment="1">Year: Perennial</span><br data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Growing position: partial shade</span><br data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Height: 15-35 m</span><br data-mce-fragment="1"> <span data-mce-fragment="1">Growing zone: 1-3<br></span></p>

<p data-mce-fragment="1"> 1st Plum cherry: 4 years old - current height 80-100 cm</p> <p class="p1"> <span class="s1"><b>Common names</b> : Down cherry, Nanjing / Korean / Manchu / Shanghai / Ando / Mountain Cherry, Chinese Dwarf Cherry<br> <b>Scientific name</b> : <em>Prunus tomentosa</em><br> <b>Family</b> : Rosaceae</span></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plant history &amp; use:</strong></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8"> <em>Full description on the way...</em></p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8"> <em>Full description on the way...</em></p> <p class="p1"> <span class="s1"><b>Features</b> :<br><br> Year: Perennial<br> Growing position: sun/partial shade<br> Height: 1.5-3m<br> Growing zone: 1-6</span></p>

<p> 1st plant Lingon 'Fireballs': 2 years old in C2 pot</p> <p> <strong>Common names:</strong> Lingonberry, Lingon Berry<br> <strong>Scientific name:</strong> <em>Vaccinium vitis-idaea<br></em> <strong>Family:</strong> <span>Ericaceae</span></p> <p> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p><meta charset="utf-8"> <em>Full description on the way...</em></p> <p> <strong>Culture:</strong></p> <p> Thrives best in light, humus-rich, and lime-poor soil.</p> <p> Very resistant to cold, can withstand temperatures down to -40ºC - as long as the summers are warm.</p> <p><meta charset="utf-8"> <em>Full description on the way...</em></p> <p><strong>Features:</strong></p> <p> Year: Perennial<br> Growing conditions: partial shade / shade<br> Height: 20-40 cm<br> Growing zone: 1-5</p>

<p> 1st plant Minikiwi 'Jumbo': 2 years old - current height 50-60 cm<strong></strong></p> <p> Non-self-fertile female plant = needs a male plant that <meta charset="utf-8"><a rel="noopener" title="Minikiwi 'Weiki' Male plant 50-60 cm (Actinidia arguta)" href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-weiki-hanplanta-50-60-cm-actinidia-arguta" target="_blank"><span style="color: rgb(78, 153, 29);"><strong>'Weiki'</strong></span></a> or a bisexual self-fertile variety such as <span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><a href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai" title="Minikiwi 'Issai' Plant 30-60 cm (Actinidia arguta x polygama)" style="color: #4e991d;" target="_blank" data-mce-style="color: #4e991d;" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/products/minikiwi-planta-30-60-cm-actinidia-arguta-issai"><strong>'Issai'</strong></a></span> to bear fruit. A pure <span style="color: rgb(0, 0, 0);" data-mce-style="color: rgb(0, 0, 0);">male plant is</span> recommended for best fruiting.</p> <p> <strong>Common names:</strong> Minikiwi, Gooseberry, Hardy Kiwi <br><strong>Scientific name:</strong> <em>Actinidia arguta</em><em><br></em> <strong>Family:</strong> Actinidiaceae</p> <p> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p> Minikiwi is a perennial climbing plant that originates in Japan, Korea and northern China. It is a hardy Kiwi variety that can grow and produce good fruit outdoors in our climate. The fruits are small and hairless, and are eaten with the skin on, unlike the hairy kiwifruit we are used to buying in stores.</p> <p> The variety 'Jumbo' is an Italian variety that is known for its large fruits. The fruits are sweet and flavorful and reminiscent of the common kiwi in taste. The variety is very hardy in our Nordic climate and has a compact growth habit, which makes it suitable for covering a surface - for example a wall or trellis.</p> <p> 'Jumbo' produces yellow-green fruits with firm flesh that has a good shelf life after harvest.</p> <p> The fruits ripen in September-October.</p> <p class="p1"><span class="s1">The fruits are a rich source of vitamin C (up to 5 times more than blackcurrants, for example) and can be eaten straight from the plant without peeling. The fruits can also be used to make jam.</span></p> <p class="p1"> <span class="s1">In Korea, young leaves are used in a vegetable dish called namul.</span></p> <p> <strong>Culture:</strong></p> <p class="p1"> <span class="s1">Minikiwi 'Jumbo' is a hardy variety that can withstand temperatures down to -25 <span class="s2">℃</span> .</span> It has a winding growth habit and<meta charset="utf-8"> can grow up to 3-4 meters high. Some type of climbing support is necessary, for example a trellis, wall or a pergola. <span class="Apple-converted-space">If you want to grow in a forest garden, it works great to let Minikiwn grow against a tree trunk - try to make sure that there is a fairly good amount of light entering the plant.</span></p> <p class="p1"> <span class="Apple-converted-space">In June, 'Jumbo' blooms with small, fragrant white flowers that then turn into tasty, smooth small fruits.</span> <meta charset="utf-8">The summer green leaves turn a beautiful yellow in the fall.</p> <p class="p1"> <span class="s1">The mini kiwi thrives best in a sunny, warm and sheltered location. The optimal growing location is in a greenhouse, against a wall or a trellis. However, it also does well outside the greenhouse and in shadier environments - but for best fruit production, the plant should at least be provided with good light and wind protection.</span></p> <p class="p1"> <span class="s1">Plant Minikiwi in a nutrient-rich, well-drained and moisture-retaining soil. If you want to fertilize, it should be done with, for example, blueberry fertilizer, as Minikiwi thrives best in a slightly acidic pH. Natural fertilizer and compost also work well.</span></p> <p class="p1"> <span class="s1">'Jumbo' needs to be planted with a male plant (within the same genus: <em>Actinidia spp.</em> ) to bear fruit. It may take a couple of years before the plant starts producing fruit. An established plant can produce large amounts</span> <span class="s1">of fruit per year, around 25kg per plant and in some cases more.</span></p> <p class="p1"> <meta charset="utf-8">It is advantageous to grow against a trellis to get good air circulation and more sunlight for the fruits.</p> <p class="p1"> Pruning:</p> <ul> <li> The first year of planting, it is a good idea to let the plant start to take shape in 1-3 main stems. Top your main stem(s) at the end of the season to make them stronger next year.</li> <li> The second year you top the main shoots that come from the main trunks again. The side branches, or long shoots, then begin to develop. You should stick to a maximum of 4 long shoots per main trunk.</li> <li> In the third year, the long shoots should also be shortened to 1-1.5 meters. At this time, flowers often begin to form around the first few centimeters of the side branches, which then turn into fine fruits.</li> <li> In the following years, year by year, you select the best side branches/long shoots on your plant. Cut away the other emerging branches. In this way, you have formed a star-shaped branch attachment, a collar, which supports the rest of the plant with fruits.</li> <li>Do not leave too many side branches as this will result in a dense plant with fewer fruits. By topping emerging herbaceous branches during the summer you allow more sunlight and air to reach the fruits, which will benefit their growth.</li> <li> Any pruning of woody plant parts is done in late autumn/early winter to avoid bleeding.</li> </ul> <p> <strong>Features:</strong></p> <p> Year: Perennial<br> Growing position: sun<br> Height: 3-4 m<br> Growing zone: 1-5</p>