News Season 2024!

<p><strong>Kinesiskt Judasträd: nuvarande höjd 40–50 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Kinesiskt Judasträd, Chinese Redbud<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Cercis chinensis</em><br><strong>Familj:</strong> Fabaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Kinesiskt Judasträd är ett dekorativt lövträd med ursprung i östra Kina, där det har odlats både för dess värde som prydnadsträd men också för dess ätbara bönbaljor i århundraden. Arten blommar på bar kvist - även direkt på stammen - tidigt på våren – vanligtvis i april – med täta klasar av lila-rosa blommor som sitter direkt på stam och grenar. Detta fenomen kallas kauliflori och är särskilt effektfullt under tidig vår.</p> <p>Blommorna är ätliga och har en frisk, lätt syrlig smak. De kan användas färska i sallader eller picklas. Även de unga fröbaljorna är ätliga och kan tillagas som sockerärter. Fröna är ätbara. Det finns även viss användning av de unga bladen i matlagning i sitt ursprungsområde.</p> <h4>Jämförelse med Amerikanskt Judasträd (<em>Cercis canadensis</em>)</h4> <p>Kinesiskt Judasträd (<em>C. chinensis</em>) och Amerikanskt Judasträd (<em>C. canadensis</em>) är närbesläktade, men skiljer sig på flera viktiga punkter:</p> <ul> <li> <strong>Växtsätt:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta ett buskigare växtsätt, medan <em>C. canadensis</em> tenderar att bli ett träd med tydligare huvudstam. Man kan dock stamma upp <em>C. chinensis</em> till ett enstammigt träd genom att klippa bort lågväxande grenar på stammen. </li> <li> <strong>Blad:</strong> <em>C. chinensis</em> har ofta tjockare blad än <em>C. canadensis</em>. Bladen är stora och tydligt hjärtformade på båda, men tjockleken på <em>C. chinensis</em><em> </em>blad<em> </em>gör att hjärtformen blir ännu mer tydlig.  </li> <li> <strong>Blommor &amp; frukt:</strong> Blomningen har en mer intensivt rosa nyans och är ofta ännu rikligare hos <em>C. chinensis</em>, därav dess höga värde som prydnadsträd men även dess förmåga att ge ännu fler ätbara bönbaljor.</li> <li> <strong>Härdighet:</strong> <em>C. chinensis</em> är härdig till zon 3, medan <em>C. canadensis</em> klarar zon 4.<meta charset="utf-8"> </li> <li> <strong>Användning i trädgård:</strong> <em>C. chinensis</em> lämpar sig mycket väl som mindre träd eller buske i skyddade lägen, medan <em>C. canadensis</em> ofta används som solitärt träd med något större omfång än föregående.</li> </ul> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i väldränerad men fuktighetshållande jord, gärna något sandblandad med mullhalt. Plantera gärna i ett skyddat läge, särskilt i kallare delar av landet.</p> <p><em>C. chinensis</em> är känslig för vinterväta och gynnas av viss vintertäckning. Har ni en icke vätskehållande jord med hög sandhalt bör detta dock inte vara ett problem.</p> <p>Passar även bra för uppstamning i större kruka tack vare dess lägre höjd än andra arter Judasträd.</p> <p>Beskärs varsamt vid behov – helst sensommar eller tidig höst – då vårbeskärning riskerar savflöde.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 2–4 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3<br><strong>Användning:</strong> Prydnad, ätliga blommor och baljor, pollinatörsväxt</p>

<p><strong>Plattpersika av sorten 'Ornella': nuvarande höjd 80–100 cm</strong></p> <p>Självfertil men fruktsättning gynnas av närhet till andra sorters persika/nektarin.<br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Plattpersika, Paraguayo, Donutpersika, Saturnopersika<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Prunus persica var. platycarpa</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Plattpersika, även känd som paraguayo, är en gammal form av persika med platta, söta och aromatiska frukter. Sorten 'Ornella' ger riklig skörd av saftiga frukter med fin balans mellan sötma och syra. Frukterna äts färska eller används i desserter, sylt och bakning.</p> <p>Arten har odlats i Medelhavsområdet i århundraden och har på senare tid blivit populär i nordligare trädgårdar tack vare sina goda frukter och dekorativa blomning.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i varmt, soligt och skyddat läge i väldränerad, gärna kalkrik jord. Kan odlas på friland i de mildaste delarna av landet (zon 1-2) på plats skyddad från kalla vintervindar eller i större kruka som vinterförvaras frostfritt.</p> <p>Vattnas jämnt, särskilt under blomning och fruktsättning. Beskärs försiktigt efter skörd för att stimulera ny fruktsättning.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 2–5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1-2</p>

<p><strong>Päronträd: stamomkrets ca 7 cm, höjd ca 3 meter</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Päron<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pyrus communis</em><br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Conference’ är en av Europas mest odlade päronsorter, känd för sin pålitlighet, stora söta frukter och lagringstålighet. Sorten togs fram i England i slutet av 1800-talet och är idag en klassiker både i yrkesodling och hemmaträdgårdar.</p> <p>Frukten är långsmal med gröngult skal, saftigt fruktkött och mild, söt smak – god att äta som den är eller använda i bakning, sallader och inläggningar. Päronen kan lagras svalt under flera veckor efter skörd. Trädet blommar rikligt och lockar pollinatörer, och det vackra växtsättet gör det till ett fint inslag även i större trädgårdar.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt och varmt läge med väldränerad, näringsrik jord. Planteras med gott om utrymme – dessa exemplar är uppvuxna på friland och har välutvecklad stam med god tillväxt. Självfertil sort som ger bra skörd även ensam, men ännu rikligare om den får stå nära en annan päronsort. Vattnas regelbundet under etablering och beskärs årligen vid behov för form och fruktved.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 3–5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3<br><strong>Skörd:</strong> September–oktober<br><strong>Självfertil:</strong> Ja</p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Grosso': nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin 'Grosso' är en av de mest odlade lavandinsorterna i kommersiell produktion – särskilt i Frankrike där den odlas i stor skala för sin höga halt av eterisk olja och tydliga, klassiska lavendeldoft. Det är en robust och kraftigväxande sort som passar lika bra i örtträdgården som i större planteringar. Lavandin är högre än äkta lavandel och lämpar sig därför bättre till syften av en lågväxande häck. </p> <p>Blommorna används till torkning, lavendelpåsar, teblandningar, örtsalt och naturlig kroppsvård. Lavandin har traditionellt använts för att skapa ro, lindra huvudvärk och stötta sömnen – ofta i form av doftpåsar eller avkok.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt, väldränerat och gärna kalkrikt läge. 'Grosso' är kraftigare än vanlig lavendel och bildar snabbt stora, täta plantor. Passar utmärkt som låg häck eller som solitär i större örtrabatter. Klipps ner efter blomning för att bevara formen och främja ny tillväxt. Tål värme och torka väl, men kräver dränering för att klara vintern.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (med god dränering)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti<br></p>

<p><strong>Lavandin av sorten 'Phenomenal': nuvarande höjd 5–10 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavandin<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula × intermedia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavandin är en korsning mellan äkta lavendel (<em>Lavandula angustifolia</em>) och spiklavendel (<em>Lavandula latifolia</em>), framtagen för att kombinera den förstnämndas arom med den senares växtkraft och tålighet. Sorten 'Phenomenal' är särskilt känd för sin härdighet, täta form och förmåga att klara både fukt och kyla bättre än många andra lavendelsorter. Lavandin blir även högre än vanlig lavendel - passar därför bra i syfte av en lågväxande häck.</p> <p>Blommorna har hög eterisk oljehalt och används precis som vanlig lavendel till torkning, doftpåsar, teblandningar, örtblandningar och naturlig hudvård. Lavandin används också kommersiellt för utvinning av lavendelolja, tack vare sin rika doft.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i full sol i väldränerad, gärna kalkrik jord. Klarar både värme och torka, men också svensk vinter bättre än de flesta lavendelsorter – förutsatt god dränering. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla växten kompakt. Utmärkt i rabatt, örtträdgård, slänter eller som kantväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 50–70 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (god dränering krävs)<br><strong>Blomning:</strong> Juli–augusti</p>

<p><strong>Lavendel: nuvarande höjd 20–30 cm</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Lavendel<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula angustifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Lavendel är en klassisk flerårig kryddväxt med rötter i Medelhavsområdet och lång tradition i både hushåll, örtagårdar och naturmedicin. Blommorna har en tydlig, aromatisk doft och lockar mängder av pollinatörer. Lavendel används både färsk och torkad – till teblandningar, i bakning, till lavendelsocker, örtblandningar, hemgjorda salvor eller som dekoration. Inom traditionell örtanvändning sägs lavendel främja lugn, matsmältning och sömn.</p> <h4>Odling</h4> <p>Planteras i soligt, varmt och väldränerat läge – gärna med inslag av sand eller grus i jorden. Lavendel trivs bäst i kalkrik jord och kräver god dränering för att klara vintern. Klipps ner lätt efter blomning för att hålla en tät och fin form. Passar bra i örtagårdar, stenpartier, som kantväxt eller i kruka.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 40–60 cm<br><strong>Växtzon:</strong> <meta charset="utf-8">1–5 (väldränerat läge)<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli<br></p>

<p>Vit Lavendel av sorten 'Alba': nuvarande höjd 20-30 cm</p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Vit Lavendel<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Lavandula angustifolia</em><br><strong>Familj:</strong> Lamiaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Vit lavendel är en mindre vanlig färgvariant av den klassiska äkta lavendeln – en flerårig krydd- och läkeväxt med lång tradition i både hushåll, trädgård och naturmedicin. Sorten 'Alba' har rent vita blomspiror och silvergrått bladverk, och används precis som den blå lavendeln för doft, mat och medicin.</p> <p>Blommorna kan torkas och användas i teblandningar, bakning eller som dekoration i exempelvis lavendelsocker. Lavendel har traditionellt använts för att främja avslappning, stödja sömn och lugna matsmältningen.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs bäst i soligt, torrt och varmt läge med väldränerad jord – gärna sand- eller grusblandad. Kalkrik jord är ett plus. 'Alba' blir något lägre än blå lavendel och passar fint i kanter, örtagårdar, krukor eller stenpartier. Klipps tillbaka efter blomning för att hålla formen och stimulera ny tillväxt.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 30–50 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5 (väldränerat läge)<br><meta charset="utf-8"><strong>Blomning:</strong> Juni–juli<br></p>

<p>Päronträd av sorten 'Clapp's Favourite' - nuvarande höjd 125-150 cm<span></span><meta charset="utf-8"></p> <p><strong>ENDAST FÖR UPPHÄMTNING I BUTIK</strong></p> <p><strong>Trivialnamn:</strong> Päron 'Clapp's Favourite'<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Pyrus communis</em> 'Clapp's Favourite'<br><strong>Familj:</strong> Rosaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Clapp’s Favourite är en amerikansk päronsort framtagen i mitten av 1800-talet och har sedan dess blivit en pålitlig tidig sort även i svenska trädgårdar. Frukten är gul med röda inslag, saftig och söt med mild arom. Den äts gärna färsk men lämpar sig också för inläggning, kompott eller torkning. Eftersom frukten mognar tidigt och snabbt efter skörd bör den konsumeras eller konserveras i tid för att undvika övermognad.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i soligt och skyddat läge. Planteras i väldränerad, näringsrik jord och vattnas regelbundet under etablering och vid torka. Sorten är inte självpollinerande – plantera gärna tillsammans med en annan päronsort för bättre skörd. Frukten mognar i augusti–september beroende på läge.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol<br><strong>Höjd:</strong> 4–7 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–3<br><strong>Skördemoget:</strong> Efter 3–5 år</p>

<p>Eastern Redbud tree: 2 years old - current height 70-100 cm</p> <p><strong>Common Names:</strong> <meta charset="utf-8">Eastern Redbud, <meta charset="utf-8">American/Canadian Judas Tree, Mexican/Texas Redbud<strong><br>Scientific name:</strong> <em>Cercis canadensis<br></em> <strong>Family:</strong> Fabaceae</p> <h4><strong>Plant history &amp; use:</strong></h4> <p>This variety of Judas Tree originates from North America. When the American Judas Tree was discovered by the Spanish in the second half of the 16th century, it was compared to the Judas Tree from<meta charset="utf-8"> the Mediterranean region (<em>Cercis siliquastrum</em>) which they already knew - it is also the tree we most commonly refer to when we say Judas Tree here in the European region. The main differences are that the American Judas Tree has pointed leaves and is slightly smaller in adult size and is more cold hardy - compare<meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">C. canadensis</em> <em>'</em> USDA zones 4-9 with<meta charset="utf-8"> <em data-mce-fragment="1">C.</em> <em>siliquastrum</em>'s USDA zones 6-10. <em data-mce-fragment="1">C. canadensis</em><em data-mce-fragment="1">&nbsp;</em>should also be more<em data-mce-fragment="1">&nbsp;</em>suited to moist environments/soils than many other species in the genus.</p> <p>Blooms in March-April with bright pink flowers on the bare trunk, then also on the main trunk of the tree, which is often very eye-catching. Flowering is said to be strongly controlled by the extent of the previous winter. After harsh winters the Judas Tree blooms more profusely, after milder winters less so.</p> <p>The flowers can be eaten raw or pickled. They have a refreshing sour taste and are rich in vitamin C. Exciting addition to a salad.</p> <p>Unopened flower buds can also be pickled or put in like <a title="Capers (Capparis spinosa)" href="https://tradgardsdags.nu/en/products/kapris-capparis-spinosa" target="_blank" data-mce-href="https://tradgardsdags.nu/en/products/kapris-capparis-spinosa"><span style="color: #4e991d;" data-mce-style="color: #4e991d;"><strong>Capers</strong></span></a>.</p> <p>Native American tribes in North America covered the ripe seed pods with glowing coals, then peeled and ate the roasted seeds. I assume a modern way to do this is to simply separate the seeds from the pod and roast the seeds over the stove or in the oven to make them ready to eat. Some sources claim to have soaked and boiled the seeds like lentils, which are also a pea plant.</p> <p>The fruits are rich in protein like other plants in the pea family (Fabaceae). Dry seeds contain about 25% protein, 8% fat and 3% minerals of various kinds. To be an unrefined<meta charset="utf-8"> (and wild in North America) source of nutrition this is quite good, nutritionally it competes with both Pecan and Walnut. The seed pods remain on the tree for a long time - they are available from late summer right through to winter - and are considered acceptable for consumption during this period. However, the seed pods can sometimes be found<meta charset="utf-8"> remaining until the spring of the following year, whether they are fit for consumption then or not is not stated. For the aforementioned reasons, the seeds of C. canadensis are considered a useful source of survival food.</p> <p>The young, green and brittle seed pods can be eaten like sugar snap peas - steam them, boil them or stir-fry them. They fit well in a wok with, for example, onions, garlic, paprika and leafy vegetables. The leaves can be eaten as well - younger, brittle leaves are recommended.</p> <p>Tea made from the inner bark has been used to reduce fever etc. Cold brewing of roots and inner bark has been used in old folk medicine to treat whooping cough.<br></p> <p>Diligent in attracting pollinators with its profuse flowering. Considered a good tree for honey bees.</p> <p>The tree also has many other applications within North American Indian culture. A story about Judas and how he gave the tree its international name is easy to find for those interested in reading.</p> <h4><strong>Cultivation:</strong></h4> <p>Even though&nbsp;the American Judas Tree is considered better suited to moist soils than other species in the genus, it prefers not to grow in excessively wet soils with a high clay content. It thrives best in slightly sandier clay soils.</p> <p>Likes to grow in a sunny position, also does well in light shade.</p> <p>The American Judas tree is a fast-growing tree that often lives up to 80 years old.</p> <p>Flowers appear in March-April on the previous year's growth.</p> <p>The American Judas tree is one of the few species in the pea family that <span style="text-decoration: underline;" data-mce-style="text-decoration: underline;"><em>does not</em></span> fix nitrogen via its roots from air pores in the soil.</p> <h4><strong>Characteristics:</strong></h4> <p>Age: Perennial<br>Location: sun / light shade<br> Height: 6-10 m<br>USDA&nbsp;zone: 4-9</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Shirley Temple': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Shirley Temple’ får stora, tätt fyllda blommor som slår ut i ljusrosa och bleknar till nästan rent vitt. Blommorna är svagt doftande och eleganta, med ett något lägre och mer kompakt växtsätt än många andra sorter.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Shirley Temple’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 60–80 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sorbet': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sorbet’ har ett unikt färgspel med tätt fyllda blommor i lager av ljusrosa och krämvitt, nästan som en skopa glass – därav namnet. Doften är mild men behaglig, och växtsättet är robust med god blomrikedom.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sorbet’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 70–90 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Sarah Bernhardt': nuvarande höjd 10–20 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Sarah Bernhardt’ är en av de mest välkända och odlingsvärda pionerna, älskad för sina stora, ljusrosa, tätt fyllda blommor med svag doft. Den blommar något senare än många andra sorter och har utmärkt hållbarhet som snittblomma. Det är även en utav de äldsta sorterna - I Sverige finns det många exempel på plantor av ’Sarah Bernhardt’ som vuxit på samma plats i 30–50 år eller mer.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från <em>P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Sarah Bernhardt’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 80–100 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni–juli</p>

<p><strong>Luktpion av sorten 'Alexander Fleming': nuvarande höjd 20–30 cm i C2 kruka</strong><br><br><strong>Trivialnamn:</strong> Luktpion<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Paeonia lactiflora</em><br><strong>Familj:</strong> Paeoniaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>Luktpionen har odlats i Sverige sedan 1800-talet och är uppskattad för sin doft, sin hållbarhet som snittblomma och sitt stabila växtsätt. Sorten ’Alexander Fleming’ får stora, tätt fyllda ljusrosa blommor med kraftig doft – klassisk pionkänsla i både uttryck och doft.</p> <p>Förutom sitt prydnadsvärde har pioner använts i både mat och traditionell örtmedicin, framför allt i Asien. Rötterna har kokats och ätits i soppor, unga stjälkar har använts som kokgrönsak, och fröna har torkats, pulveriserats och blandats i te.</p> <p>Rötterna från<em> P. lactiflora</em> har använts i över 1 500 år inom kinesisk medicin och ingår där som en av huvudingredienserna i den välkända örtsoppan 'Four Things Soup', som traditionellt används som stärkande tonic för kvinnor (<strong>Chevallier. A.</strong> <em>The Encyclopedia of Medicinal Plants</em>).</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till lätt halvskugga i väldränerad, näringsrik jord. Pioner vill stå orörda – plantera på permanent plats och undvik att flytta dem i onödan. Knölarna planteras grunt; för djupt planterade pioner blommar dåligt. ’Alexander Fleming’ är härdig och långlivad, och blommar år efter år med lite grundskötsel. Klipp ner vissna stjälkar på hösten och täck gärna med löv i kallare lägen. Gödsla lätt på våren.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till lätt halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 60–90 cm<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Blomning:</strong> Juni<br></p>

<p data-mce-fragment="1">1 Silk tree: 5 years old - current height 70-100 cm</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Common names:</strong> Silk Tree, Persian Silk Tree, Pink Silk Tree, Tree of Happiness, Mimosa <strong data-mce-fragment="1"><br data-mce-fragment="1">Scientific name:</strong> <em data-mce-fragment="1">Albizia julibrissin<br data-mce-fragment="1"></em> <strong data-mce-fragment="1">Family:</strong> Fabaceae</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Plant history &amp; use:</strong></p> <p> The silk tree is an eye-catching tree whose origins can be traced to the area around Iran &amp; Azerbaijan through China, to Korea. The tree is characterized by its fluffy, light pink flowers that resemble a silky feather crown. Its beauty has made it a prized tree all over the world.</p> <p> The silk tree has also been used for its edible and medicinal properties for centuries. Young leaves are eaten as a vegetable - boiled or steamed. They are described as having an aromatic taste. Flowers are also cooked for consumption. A historically known kitchen plant in its native regions.</p> <p> <meta charset="utf-8">The plant's bark, leaves, and flowers &amp; flower buds are used to make teas and extracts with reputed health benefits. Flowers are harvested when they open and the bark is harvested in spring or late summer to be dried for later consumption.</p> <p> Tea made from the flowers is said to have a delicate, sweet taste and relieve stress, tension and even minor depression. This is probably one of the reasons why the tree is also called "The Tree of Happiness". Please decide for yourself if this is true for you.</p> <p> You can also make jelly from newly bloomed flowers.</p> <p> In traditional Asian medicine, it has been used to calm nerves and as a mild sedative for sleep disorders.</p> <p> Flowers have been observed to be effective in attracting bees &amp; butterflies (as well as hummingbirds in America).<br><meta charset="utf-8"></p> <p>This tree, like other plants in the Fabaceae family, has a partnership with soil bacteria that bind nitrogen from the air and fix it to the tree's roots. In this way, the surrounding area is supplied with nitrogen that would otherwise be inaccessible to the vegetation - that is why we call plants that have such a partnership <em>Soil Improvers</em> .</p> <p data-mce-fragment="1"> The wood is also used to make furniture.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Culture:</strong></p> <p> The silk tree can be grown outdoors in the more favorable locations in Sweden (approximately from Uppsala and south according to growing zones).<meta charset="utf-8"> However, the tree should be hardy down to -25<meta charset="utf-8"> <span data-mce-fragment="1">°C, so geographical location is often ambiguous and success depends largely on the actual growing location.</span> <span data-mce-fragment="1">Thrives</span> best in warm and sunny places - a good location is in a wind-sheltered position against a south-facing wall.</p> <p>Young shoots can be sensitive to cold and frost. If you grow outdoors, protect the tree during the winter, for example with straw around the base and windbreaks in the form of non-woven fabric attached to stakes around the tree if it is in an exposed position. This probably only needs to be done the first winter after purchasing these 2-year-old trees.</p> <p><meta charset="utf-8"> <span data-mce-fragment="1">The silk tree can otherwise</span> be grown in a pot and overwintered in a protected place.</p> <p><meta charset="utf-8"> The silk tree is a fast-growing tree with a relatively low water requirement that can withstand direct sun. The tree prefers well-drained soil and moderate watering. More specifically: water heavily and infrequently, to encourage a higher growth rate. Fairly drought-tolerant.</p> <p> Resistant to pruning. Can be shaped to grow next to a house wall, for example. Pruning is done in late winter or early spring.</p> <p data-mce-fragment="1"> <strong data-mce-fragment="1">Features:</strong></p> <p data-mce-fragment="1"> Year: Perennial<br data-mce-fragment="1"> Growing position: sun<br data-mce-fragment="1"> Height: 5-7 m<br data-mce-fragment="1"> Growing zone: 1-4</p>

<p>Bigarreau tree of the award-winning variety 'Lapins' - current height 80-100 cm</p> <p>'Lapins' is a self-fertile variety = only one tree is needed. However, fruit setting is enhanced by having another variety nearby.</p> <p><meta charset="utf-8"> <em>Picture taken in January,&nbsp;as to&nbsp;why there are no leaves on the tree.</em></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Common names</b> : Bigarrå, Bigarreau, Lapins Sweet Cherry, Cherokee Cherry<br> <b>Scientific name</b> : <em>Prunus tomentosa</em><br> <b>Family</b> : Rosaceae</span></p> <p><strong>Plant history &amp; use:</strong></p> <p class="p1"><meta charset="utf-8"> 'Lapins' is a blackcurrant variety with large dark berries. Similar in color and size to the blackcurrants you can usually buy in stores and on street stalls. The berries can be up to 3.3 cm in diameter and weigh 8-10 grams. The fruit has a firm, juicy flesh and a crispy texture. The taste is sweet, with a slight acidity and very aromatic. The berries are resistant to rainy periods and do not crack easily.</p> <p class="p1">'Lapins' is a Canadian variety developed by Karl O. Lapins in 1965 by crossing the varieties 'Van' and 'Stella'. The variety won <em>the Award of Garden Merit</em> in 2014.</p> <p class="p1">Semi-low-growing variety that does not reach higher than 3.5 to 5.5 meters.</p> <p class="p1">Blooms beautifully in spring. Fruit ripens in late July to early August.</p> <p class="p1">Good pollinator for almost all other cherry varieties.</p> <p><strong>Culture:</strong></p> <p class="p1">Grows best in full sun and moist, nutritious and well-drained soil.</p> <p class="p1">Pruning promotes fruit setting. These plants were pruned in 2024.</p> <p class="p1">Pollinated by varieties such as <span>'Merton Glory', 'Stella' etc.</span></p> <p class="p1"><span class="s1"><b>Features</b> :<br><br> Year: Perennial<br> Growing position: sun<br> Height: 3.5-5.5 m<br> Growing zone: 1-4</span></p>

<p> Japanese Raisin Tree - current height: 100-130 cm</p> <p> [Picture of tree coming soon]</p> <p><strong>Common names:</strong> Japanese Raisin Tree, Oriental Raisin Tree, Raisin Tree, Chi-Chao Li <strong><br>Scientific name:</strong> <em>Hovenia dulcis</em><em><br></em> <strong>Family:</strong> Rhamnaceae</p> <p> <strong><span>Plant history &amp; use:</span></strong></p> <p> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">The Japanese Raisin Tree is a hardy tree found in Asia, from eastern China and Korea to the Himalayas where it grows at altitudes up to 2,000 m above sea level.</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">The fleshy, sweet and fragrant fruits are eaten raw or cooked. When dried, they take on a taste and appearance reminiscent of raisins.</span> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"></span></p> <p> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">An extract made from seeds, branches and young leaves can be eaten like honey and is also used to make wine and candy (Facciola, S.).</span></p> <p> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">The seeds contain about 15% protein and 7.8% fat (Duke. JA &amp; Ayensu. ES).</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">The raisin tree has long been used in traditional Chinese, Korean and Japanese medicines to treat a variety of ailments, including hangovers (Hyun TK et al.). The fruits of the raisin tree are already mentioned in <em>materia medica</em> from the Tang Dynasty in the 7th century.</span></p> <p> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Modern research confirms that the flavanonol ampelopsin/dihydromyricetin (DHM), found in plants in the genera <em>Ampelopsis</em> and <em>Cercidiphyllum</em> , can reduce symptoms of alcohol intoxication and withdrawal (Reich L.).</span></p> <p><span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Extracts of <em>Hovenia dulcis</em> are commercially available and marketed as a remedy for the after-effects of excessive alcohol consumption.</span></p> <p> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">The tree is traditionally known for its health benefits when consumed in tea form.</span></p> <p> <span style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;"><span>The wood from the Raisin Tree is hard and well suited for making furniture.</span></span></p> <p> <strong>Culture:</strong></p> <p>Thrives well in well-drained, sandy clay soils in a sunny and warm location. It is best protected from frost in the first few years, after which the tree can withstand temperatures down to -15°C. However, if the tree is allowed to harden off slowly to the cold, the tissue can be allowed to mature (harden) and then the tree can be hardy down to -25°C (Huxley. A.).</p> <p> Avoid compact and wet soils.</p> <p> The tree is considered fast-growing and usually does not grow more than 5-6 meters tall in our climate. In other parts of the world it reaches heights of up to 30 meters.</p> <p> Can be topped to keep as a bush or allowed to grow to become more naturally tree-shaped.</p> <p> The raisin tree is drought tolerant, but the quality of the fruit can be significantly affected if the water supply is not good. Watering 2-3 times a week is recommended during spring and summer.</p> <p> The fruits usually ripen late in the season, around October. The fruits are harvested when they have dried on the tree, so there is no need for manual drying of the fruits.</p> <p>The raisin tree is self-fertile and produces abundant fruit at maturity.</p> <p> <strong>Features:</strong></p> <p> Year: Perennial<br> Growing position: sun / light shade<br> Height: 4-30 m<br> Germination time: 1-12 months<br> Growing zone: 1-4<br></p>

<p> <span>SEEDS (50pcs/bag)</span><br> <br><strong>Common names</strong> <span>: Holy basil, Kapoor, Rama Tulsi, Holy Basil</span><br> <strong>Scientific name</strong> <span>: <em>Ocimum africanum</em></span><br> <strong>Family</strong> <span>: Lamiaceae</span><br><br> <strong>Plant history &amp; use</strong> <span>:</span><br></p> <p> 'Temperate Tulsi' - the name speaks for itself. This is a hardier variety of Holy Basil ( <em>O. tenuiflorum</em> ), a completely different species to be exact. It is better suited to growing in our climate as it is more used to lower temperatures and also resistant to frost. The herb grows faster than its cousin <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a style="color: rgb(78, 153, 29);" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" title="Holy Basil / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span> but the life cycle is also shorter - harvesting can be done after just 40 days. Originates from East Africa.</p> <p>It is described as being more productive in our climate and having better germination than<meta charset="utf-8"> <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Holy Basil / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span> .</p> <p> 'Temperate Tulsi' has a flavor described as "tutti frutti", or "bubble gum". Notes of vanilla and myrrh are also common. Most widely used for making tea due to its distinct aroma and healthy nutritional profile. It is also used in cooking.</p> <p> Holy basil is often confused with Thai basil ( <em>Ocimum basilicum</em> var. <em>thyrsiflora</em> ) - which is a different species.</p> <p> As one of the most widely used ancient medicinal plants, Holy Basil has been used to treat common colds, headaches, and various stress disorders, among other things. The stem, leaves, and seeds are used for these purposes.</p> <p>In traditional societies, the herb is also used as a natural mosquito repellent, by applying the aroma from the plant to the skin.</p> <p> The abundantly blooming purple inflorescences are attractive to pollinators such as bees and butterflies.</p> <p> <strong>Cultivation</strong> <span>:</span></p> <p> Abundant flowering. 'Temperate Tulsi' is an annual and is lower and has a more bushy growth habit than<meta charset="utf-8"> <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Holy Basil / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span> . Self-seeds more efficiently than other basil varieties.</p> <p> Use a well-drained, humus-rich soil and place in partial shade or full sun, it will do well in both. Allowing the soil to dry out between waterings will increase the plant's aroma production (= more flavor) - this is a result of the plant's response to stress.</p> <p>Grow in a pot or flower bed as a low-growing herb. If you grow it outdoors and want to let it grow there year after year, you can let it flower and set seed - it will most likely self-sow and germinate next year.</p> <p> If you want the plant to focus more on foliage growth, you can cut off inflorescences before they have time to develop.</p> <p> Basil is easy to take cuttings from, make a diagonal cut with a clean tool just below a leaf. The cutting should be around 15 cm. Remove the bottom leaves from the cutting and place in a glass of water that you change regularly. Plant in soil when roots have developed.</p> <p> <strong>Sowing</strong> <span>:</span><br><span></span></p> <p> Higher germination in our climate than<meta charset="utf-8"> <span style="color: rgb(78, 153, 29);"><a title="Holy Basil / Tulsi (Ocimum tenuiflorum)" href="https://tradgardsdags.nu/products/helig-basilika-ocimum-tenuiflorum" style="color: rgb(78, 153, 29);" target="_blank"><em><strong>O. tenuiflorum</strong></em></a></span> .</p> <p><span>Place the seeds on a moist layer of soil. Press the seeds lightly into the soil for good contact. Keep the seeds moist. One way to maintain good moisture is to cover the seeds with plastic with air holes.</span><br><br> <strong>Features</strong> <span>:</span><br><br> <span>Year: One year</span><br> <span>Growing position: sun/partial shade</span><br> <span>Height: 40 cm</span><br> <span>Germination time: 5-15 days</span><br></p>

<p><strong style="font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, 'San Francisco', 'Segoe UI', Roboto, 'Helvetica Neue', sans-serif; font-size: 0.875rem;">Amerikanskt Blåbär av den självfertila sorten 'Northland': nuvarande höjd 40-50 cm</strong></p> <p><br><strong>Trivialnamn:</strong> Amerikanskt Blåbär<br><strong>Vetenskapligt namn:</strong> <em>Vaccinium corymbosum</em><br><strong>Familj:</strong> Ericaceae</p> <h4>Växthistoria &amp; användning</h4> <p>’Northland’ är en härdig och lättodlad sort av amerikanskt blåbär som togs fram i Michigan, USA. Den ger riklig skörd av medelstora, söta bär med god blåbärssmak. Bären passar lika bra att ätas färska som till sylt, paj, bakning eller infrysning. Blåbär är rika på antioxidanter, särskilt antocyaniner, och har använts i både mat och traditionell medicin för att stödja syn, matsmältning och blodcirkulation.</p> <h4>Odling</h4> <p>Trivs i sol till halvskugga i fuktighetshållande, väldränerad och sur jord (lågt pH). För bästa skörd bör plantan vattnas regelbundet under torra perioder. 'Northland' har ett buskigt växtsätt och klarar kyla bra – den är känd för sin pålitliga skörd även i norra odlingszoner. Ger god skörd som ensam planta men ännu bättre om den planteras tillsammans med andra sorter för korspollinering.</p> <h4>Egenskaper</h4> <p><strong>Årighet:</strong> Flerårig<br><strong>Växtläge:</strong> Sol till halvskugga<br><strong>Höjd:</strong> 1–1,5 meter<br><strong>Växtzon:</strong> 1–5<br><strong>Skörd:</strong> Juli–augusti<br><strong>Självfertil:</strong> Ja, men rikligare skörd med fler sorter</p>